Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lovades anonymitet – fick sparken för förtal

Unionenmedlemmen berättade i förtroende för HR-konsulten om vilka problem arbetsplatsen hade. Två veckor senare blev hon avskedad för förtal.
Lina Björk Publicerad
Pressmaster/Colourbox.com
Pressmaster/Colourbox.com

Kvinnan hade jobbat på företaget i 14 år, som bland annat samordnare, utbildare och inom support när man bestämde sig för att ta in en HR-konsult för att identifiera om det fanns några problem på arbetsplatsen. Samtalen med konsulten skulle vara konfidentiella för att medarbetarna skulle känna sig trygga i att ta upp problematiska frågeställningar. Det som kom fram under diskussionerna skulle sedan tas upp med ledningen men utan att röja vem som sagt vad.

Medlemmen som kände sig trygg i vetskapen om att det som sades inte skulle användas mot henne, tog upp synpunkter på ledningens arbete och att hon ansåg att det inte gagnade bolaget. Hon föreslog förbättringar och konstruktiva lösningar, och när konsulten frågade vem på kontoret som flera medarbetare kallade för ”draken” svarade hon ärligt att det var styrelseordförande.

Två veckor efter samtalet blev hon kallad till bolagets vd och fick en muntlig underrättelse om att hon skulle bli avskedad utifrån de uppgifter som framkommit i samtalen med konsulten. När kvinnan kontaktade Unionen som påkallade förhandling med bolaget framkom att företaget tyckte att medlemmen varit illojal och att hon skulle ha uppviglat kollegor att lämna arbetsplatsen samt att hon gjort sig skyldig till förtal.

Unionen stämmer nu företaget på sammanlagt 300 000 kronor för bland annat brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Kollega har varit i kontakt med HR-konsulten som inte vill uttala sig om ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.