Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ledarnas konfliktvarsel retar

På tisdagen varslade fackförbundet Ledarna om övertids- och nyanställningsblockad på Öresundsbro Konsortiet. Anledningen är att man vill teckna ett eget avtal för de tio medlemmarna. Men varslet väcker stor irritation.<br />
Publicerad
HTF, som är det förbund som har kollektivavtal med företaget, tar starkt avstånd från konflikten. Enligt HTF:s ordförande Holger Eriksson följer inte Ledarna de spelregler som finns på svensk arbetsmarknad.
- Det finns ett regelverk inom TCO som säger att man har förbundit sig att inte slå sig till ett kollektivavtal där ett annat förbund redan har tecknat ett. Det skrev Ledarna under när de fortfarande var medlemmar i TCO, det är underförstått att det fortfarande gäller.
Enligt Thomas Eriksson, förhandlingschef på Ledarna, har man försökt få till ett kollektivavtal i fyra år.
- Våra medlemmar vill naturligtvis företräda sig själva. De vill inte att underställd personal ska företräda dem.
Blockaden träder i kraft den 9 juli om man inte kommer överens innan dess. Men även om Öresundsbrokonsortiet skulle teckna ett kollektivavtal med Ledarna kan HTF, i egenskap av första avtalspartner, kräva att det egna avtalet är det som ska gälla.
- Vad har då konflikten lett till? Ingenting. Bara en massa krångel. Det är en dum konflikt i min mening, säger Örjan Lenárd, förbundsdirektör på Almega tjänsteföretagen.
Han menar också att Ledarnas nyanställningsblockad kan leda till att Öresundsbro Konsortiet rekryterar andra förbunds medlemmar.
En annan sak som irriterar Lenárd är att Ledarna kräver avtal för medlemmar som nyligen gått över från HTF.
- De kan rimligen inte tas ut i en konflikt under avtalsperioden. Skulle det vara möjligt kan vi lika gärna lägga ned det svenska kollektivavtalssystemet. Här har Ledarna fullständigt skitit i de spelregler som finns. Det blir en sådan absurd situation.
Holger Eriksson bekräftar att det finns fyra medlemmar som gått över till Ledarna.
Tyder det inte på missnöje med ert förbund?
- Jag har inte hört talas om att det finns något missnöje. Ledarna ägnar sig åt aktivt och aggressivt rekryteringsarbete, vilket har lett till att några medlemmar har valt att gå över dit.
Enligt honom kommer HTF förmodligen begära att frågan tas upp i PTK.
- Ledarna försöker vidga sitt avtalsområde på vår bekostnad. Tidigare fanns det bara tre organisationer som betedde sig så, och det är Syndikalisterna, hamnarbetarna och utbrytarna bland lokförarna. Till den församlingen har nu Ledarna sällat sig.
Sedan PTK:s stadgar ändrades i december förra året har kartellen inte mandat att ge sig in i sakfrågor som rör medlemsförbundens interna stridigheter. Däremot tillhandahåller man en konfliktlösningsmodell. Skulle parterna trots det inte enas kan PTK gripa in.
- Vi kan gå in om någon part begär det, och utdöma skiljedom. Skulle man inte följa det kan vi gå in och se om det är ett brott mot PTK:s stadgar, vilket i slutändan leder till uteslutning, säger PTK:s ordförande Mari-Ann Krantz.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.