Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lag mot åldersdiskriminering tidigast 2008

Tidigast nästa år kan en svensk lag mot åldersdiskriminering i arbetslivet införas. Det trots att politikerna nu haft sex år på sig att uppfylla EU-kravet.<br />
Publicerad
- Om ett land inte införlivar ett EU-direktiv i den egna lagstiftningen i tid, brukar EU-kommissionen låta det bero, om man förstår varför, säger Göran Lindqvist, kansliråd på Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
Enligt ett EU-direktiv från 2000 om likabehandling, skulle alla medlemsstater ha infört en lag mot diskriminering på grund av ålder, sexuell läggning, religion, övertygelse och funktionshinder senast i december 2003.
Sverige, som redan har lagar mot diskriminering på alla områden förutom ålder, fick uppskov i tre år, varför en lag mot åldersdiskriminering skulle ha varit införd i december 2006.
Men så blev det inte.
Efter flera års utredande skickade diskrimineringskommittén ut sitt slutbetänkande till remissinstanserna först i våras.
Förslaget och remissvaren behandlas nu inom departementet och enligt planerna ska ett lagförslag läggas fram i höst. I bästa fall kan en lag mot åldersdiskriminering träda i kraft under nästa år.
Frågan är varför EU-kommissionen inte ser till att EG-direktiv efterlevs inom den tid som bestämts.
- Det som brukar hända är att kommissionen begär information om hur man ligger till och att man får svara på det. Sedan brukar de värdera vilka åtgärder man ska vidta och kanske komma överens om nya tidsplaner sedan man haft fler kontakter, säger Cafer Uzunel, kansliråd på Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
- Om man anser att ett land gjort sig skyldigt till något allvarligt kan man stämma ett land inför EG-domstolen och begära att ett skadestånd döms ut. Men sådana här förseningar är inte ovanliga.
Kan en person som anser sig blivit utsatt för åldersdiskriminering sedan lagen borde ha införts vända sig till EG-domstolen?
- Som jag ser det finns inget som hindrar att man själv driver saken, men då först i nationella domstolar. Men när det gäller åldersdiskriminering finns ingen ombudsman, som JämO eller HomO, som kan driva saken åt en och då får man göra det själv, på egen bekostnad. Om man inte är medlem i ett fackförbund som beslutar driva saken, säger Cafer Uzunel.
Enligt diskrimineringskommitténs förslag ska alla lagar mot diskriminering slås ihop till en lag, där diskriminering på grund av ålder och könsidentitet också förbjuds. De ombudsmän som finns i dag slås ihop till en myndighet.
Regeringen har sagt att den tänker agera i linje med vad kommittén föreslår.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY