Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävde besked - blev av med jobbet

Chefen anser att medarbetaren sa upp sig på egen begäran. Unionenmedlemmen hävdar att han bara informerade om ett jobberbjudande han fått och efterlyste besked om sin framtid i företaget. Nu kommer saken att avgöras i tingsrätten.
Ola Rennstam Publicerad

När det lilla Dalaföretaget fick en ny vd stoppades samarbetsprojektet med Volvo som Unionenmedlemmen var ansvarig för. Vid flera tillfällen bad mannen om ett besked från högste chefen hur företaget såg på hans framtid i bolaget. Eftersom han inte fick något klargörande började han se sig om efter ett nytt jobb och fick ganska snart ett jobberbjudande på ett företag där han arbetat tidigare.

Vid ett möte i slutet av oktober informerade Unionenmedlemmen företagets vd om det uppkomna tjänsten och upprepade sin fråga om hur bolaget såg på hans möjligheter att fortsätta. Inte heller denna gång fick han något svar, däremot en obehaglig överraskning med posten ett par dagar senare. Då kom ett brev med en kopia av hans anställningsavtal där det gjorts en anteckning att han sagt upp sin anställning på egen begäran vid det senaste mötet.

Unionenmedlemmen förnekar bestämt att han skulle ha sagt upp sig. Unionen har nu stämt företaget i Falu tingsrätt för att man, enligt förbundet, sagt upp medlemmen utan saklig grund.
– Ord står mot ord. Det blir en ren bevisfråga om vem som sagt vad. Arbetsgivaren har tolkat beskedet om jobberbjudandet som att han sa upp sig själv och det kan enligt min mening inte vara tillräckligt, säger Malin Wulkan, förbundsjurist på Unionen.

Uppsägning på egen hand:

* En uppsägning bör vara skriftlig.

* Överlämna uppsägningen personligen till din chef.

* Kolla hur lång uppsägningstid du har.

* Sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under uppsägningstiden.

Läs mer i artikeln ovan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.