Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävde besked - blev av med jobbet

Chefen anser att medarbetaren sa upp sig på egen begäran. Unionenmedlemmen hävdar att han bara informerade om ett jobberbjudande han fått och efterlyste besked om sin framtid i företaget. Nu kommer saken att avgöras i tingsrätten.
Ola Rennstam Publicerad

När det lilla Dalaföretaget fick en ny vd stoppades samarbetsprojektet med Volvo som Unionenmedlemmen var ansvarig för. Vid flera tillfällen bad mannen om ett besked från högste chefen hur företaget såg på hans framtid i bolaget. Eftersom han inte fick något klargörande började han se sig om efter ett nytt jobb och fick ganska snart ett jobberbjudande på ett företag där han arbetat tidigare.

Vid ett möte i slutet av oktober informerade Unionenmedlemmen företagets vd om det uppkomna tjänsten och upprepade sin fråga om hur bolaget såg på hans möjligheter att fortsätta. Inte heller denna gång fick han något svar, däremot en obehaglig överraskning med posten ett par dagar senare. Då kom ett brev med en kopia av hans anställningsavtal där det gjorts en anteckning att han sagt upp sin anställning på egen begäran vid det senaste mötet.

Unionenmedlemmen förnekar bestämt att han skulle ha sagt upp sig. Unionen har nu stämt företaget i Falu tingsrätt för att man, enligt förbundet, sagt upp medlemmen utan saklig grund.
– Ord står mot ord. Det blir en ren bevisfråga om vem som sagt vad. Arbetsgivaren har tolkat beskedet om jobberbjudandet som att han sa upp sig själv och det kan enligt min mening inte vara tillräckligt, säger Malin Wulkan, förbundsjurist på Unionen.

Uppsägning på egen hand:

* En uppsägning bör vara skriftlig.

* Överlämna uppsägningen personligen till din chef.

* Kolla hur lång uppsägningstid du har.

* Sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under uppsägningstiden.

Läs mer i artikeln ovan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.