Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävde besked - blev av med jobbet

Chefen anser att medarbetaren sa upp sig på egen begäran. Unionenmedlemmen hävdar att han bara informerade om ett jobberbjudande han fått och efterlyste besked om sin framtid i företaget. Nu kommer saken att avgöras i tingsrätten.
Ola Rennstam Publicerad

När det lilla Dalaföretaget fick en ny vd stoppades samarbetsprojektet med Volvo som Unionenmedlemmen var ansvarig för. Vid flera tillfällen bad mannen om ett besked från högste chefen hur företaget såg på hans framtid i bolaget. Eftersom han inte fick något klargörande började han se sig om efter ett nytt jobb och fick ganska snart ett jobberbjudande på ett företag där han arbetat tidigare.

Vid ett möte i slutet av oktober informerade Unionenmedlemmen företagets vd om det uppkomna tjänsten och upprepade sin fråga om hur bolaget såg på hans möjligheter att fortsätta. Inte heller denna gång fick han något svar, däremot en obehaglig överraskning med posten ett par dagar senare. Då kom ett brev med en kopia av hans anställningsavtal där det gjorts en anteckning att han sagt upp sin anställning på egen begäran vid det senaste mötet.

Unionenmedlemmen förnekar bestämt att han skulle ha sagt upp sig. Unionen har nu stämt företaget i Falu tingsrätt för att man, enligt förbundet, sagt upp medlemmen utan saklig grund.
– Ord står mot ord. Det blir en ren bevisfråga om vem som sagt vad. Arbetsgivaren har tolkat beskedet om jobberbjudandet som att han sa upp sig själv och det kan enligt min mening inte vara tillräckligt, säger Malin Wulkan, förbundsjurist på Unionen.

Uppsägning på egen hand:

* En uppsägning bör vara skriftlig.

* Överlämna uppsägningen personligen till din chef.

* Kolla hur lång uppsägningstid du har.

* Sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under uppsägningstiden.

Läs mer i artikeln ovan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.