Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krävde besked - blev av med jobbet

Chefen anser att medarbetaren sa upp sig på egen begäran. Unionenmedlemmen hävdar att han bara informerade om ett jobberbjudande han fått och efterlyste besked om sin framtid i företaget. Nu kommer saken att avgöras i tingsrätten.
Ola Rennstam Publicerad

När det lilla Dalaföretaget fick en ny vd stoppades samarbetsprojektet med Volvo som Unionenmedlemmen var ansvarig för. Vid flera tillfällen bad mannen om ett besked från högste chefen hur företaget såg på hans framtid i bolaget. Eftersom han inte fick något klargörande började han se sig om efter ett nytt jobb och fick ganska snart ett jobberbjudande på ett företag där han arbetat tidigare.

Vid ett möte i slutet av oktober informerade Unionenmedlemmen företagets vd om det uppkomna tjänsten och upprepade sin fråga om hur bolaget såg på hans möjligheter att fortsätta. Inte heller denna gång fick han något svar, däremot en obehaglig överraskning med posten ett par dagar senare. Då kom ett brev med en kopia av hans anställningsavtal där det gjorts en anteckning att han sagt upp sin anställning på egen begäran vid det senaste mötet.

Unionenmedlemmen förnekar bestämt att han skulle ha sagt upp sig. Unionen har nu stämt företaget i Falu tingsrätt för att man, enligt förbundet, sagt upp medlemmen utan saklig grund.
– Ord står mot ord. Det blir en ren bevisfråga om vem som sagt vad. Arbetsgivaren har tolkat beskedet om jobberbjudandet som att han sa upp sig själv och det kan enligt min mening inte vara tillräckligt, säger Malin Wulkan, förbundsjurist på Unionen.

Uppsägning på egen hand:

* En uppsägning bör vara skriftlig.

* Överlämna uppsägningen personligen till din chef.

* Kolla hur lång uppsägningstid du har.

* Sköta dina arbetsuppgifter som vanligt under uppsägningstiden.

Läs mer i artikeln ovan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.