En sammanställning över antalet förhandlingsärenden i Unionens 18 regioner som tidningen Kollega låtit ta fram visar att det skett en markant ökning i elva av regionerna. Störst är ökningen i Norrbotten, där ärendena ökat med 138 procent de senaste tre åren.
– Det är svårt att säga vad det ökade trycket beror på men vi ser att det sker omorganisationer allt oftare. Det har blivit vanligare med fusioner, många företag köps upp eller går ihop till större affärsenheter. Dessutom har många verksamheter höga avkastningskrav och ska bantas oavsett att man går plus därför att resultatet inte är tillräckligt bra jämfört med budget eller att man ska ha större avkastning nästa år, säger Siw Ahlfort, regional ombudsman Unionen Norrbotten.
En positiv utveckling som kan ha bidragit till ökningen är, enligt Siw Ahlfort, att arbetsgivare har blivit bättre på att veta när de ska begära förhandling.
– Nästan alla arbetsgivare vet att de ska förhandla vid uppsägningar men vid andra typer av organisationsförändringar och omplaceringar har kunskapen blivit bättre. Det kan också vara så att allt fler medlemmar ringer oss och får veta det är en förhandlingssituation och går tillbaka till arbetsgivaren. Men det finns fortfarande finns ett stort mörkertal, säger hon.
Har ni haft några stora varsel under den här tiden?
– Nej, vi har varit i en högkonjunktur och är till stor del fortfarande.
Är det någon särskild typ av ärenden som har ökat?
–Både ärenden som rör arbetsmiljö och arbetstid har ökat. Ett typiskt arbetstidsärende är att man behöver ta ut extra övertid för att det finns vissa personer som har vissa kompetenser, som man redan har utnyttjat hårt och behöver utnyttja lite till för att klara verksamheten. Det är också en följd av att man har snävat in organisationen och inte har så många personer som gör samma saker.
Kan ökningen bero på att det är färre förtroendevalda?
– Vi har inte fått färre förtroendevalda utan antalet ökar och de hanterar otroligt många ärenden som inte syns i vår statistik.
Enligt Siw Ahlfort innebär varje förhandling en förändring på arbetsplatsen som i sig innebär oro och påverkar den psykosociala arbetsmiljön.
– Så blir det fler förhandlingar så blir det mer ansträngt, inte bara för att man bantar organisationen. Förhandlingen är en väldigt liten del medan arbetsplatsen lever med förändringen hela tiden.
I Dalarna har antalet förhandlingar ökat med 42 procent sedan 2014, näst mest av alla regioner. Det finns flera förklaringar, enligt regionchef Matthias Gran: Ett tuffare klimat på arbetsmarknaden, ett ökat medlemsantal och att regionkontoret har fler ombudsmän än 2014, vilket gör att man hinner med fler ärenden. Tidigare hade regionkontoret större fokus på rådgivningsärenden, utan att ha förhandlingar.
– Numer är vi mer aktiva eftersom förhandlingar också är ett sätt att komma ut på arbetsplatserna och visa sig. Ett av våra mål har varit att öka antalet intresseförhandlingar, alltså förhandlingar som syftar till att teckna kollektivavtal, och där kan man se en ökning, säger Matthias Gran.
Också antalet mbl-förhandlingar har ökat. Det kan bero på att arbetsgivarna har blivit bättre på att höra av sig till facket innan de fattar beslut.
– Det är nog också ett resultat av att vi blivit mycket mer synliga ute på arbetsplatserna. Varför antalet tvisteförhandlingar, alltså förhandlingar där arbetsgivarna brutit mot någon lag, ökat är det svårt att dra några slutsatser om. Vi har inte haft några stora varsel eller neddragningar och antalet konkurser har inte ökat.
I Västerbotten har antalet förhandlingar ökat med 36 procent.
– Ökningen har främst att göra med hur vi registrerar våra förhandlingar, ökningen är inte så stor i verkligheten. En annan anledning är fler medlemmar på mindre företag där man inte har förtroendevalda men det är inte det som har dragit iväg med 35 procent, säger Maj-Inger Åhgren, regionchef Västerbotten.
Per-Erik Djärf, biträdande kanslichef på Unionen, tror att ökningarna till viss del kan förklaras med att regionerna förändrat sitt sätt att registrera ärenden i systemen. Han tycker dock att Norrbottens ökning på 138 procent är överraskande.
– Den ökningen låter stor. Självklart förekommer skillnader mellan regioner och Norrbottens stora höjning har nog både en koppling till ändrade rutiner samt att det varit viss turbulens på arbetsmarknaden där uppe, säger han.
Text: Linnea Andersson, Petra Rendik, Ola Rennstam och Johanna Rovira.
Förändring av antalet förhandlingar från 2014 till 2016:
Ökning i procent:
- Norrbotten +138%
- Dalarna +42%
- Västerbotten +36%
- Uppland +24%
- Sydväst +16%
- Mellannorrland +16%
Minskning i procent:
- Ö. Sörmland/Gotland -32%
- Mälardalen -13%
- Värmland -11%
- Gävleborg -11%
- Småland -10%
Unionen
