Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkurs dyr för IT-anställda

Trots att de anställda tog tjänstledigt under sommaren, gick med på sänkta löner och lägre pensionsinbetalningar har LNJ IT Konsult och Modul 1 Quality Solution begärts i konkurs.
Publicerad
- Det här är vad vi varnar för i vår rådgivning. Vi har aldrig sett att de här åtgärderna hjälper ett företag. Lägre lön ger lägre a-kassa och lägre pension, säger Lovisa Stenkvist Hammarbäck, ombudsman på Sif.
När Modul 1 informerade om att dotterbolagen begärts i konkurs blev de 150 anställda både förvånade och förvirrade. Under våren köpte Modul 1 ett bolag av Askus och sedan dess har det stått Modul 1 Utvecklings AB på lönebeskeden.
- Vi visste inte om att vi var anställda av LNJ IT Konsult AB, säger Putte Samuelsson, konsult på företaget.
Bland personalen är besvikelsen stor. I våras försökte ledningen förmå dem som tog ut fem veckors semester att ta ytterligare tjänstledigt med halv lön.
- Sedan infördes generella lönesänkningar på 7,5 procent, men i och med konkursen gäller inte de inte längre, säger Putte Samuelsson.
Det finns olika uppfattningar om vilka bolag som omfattades.
Av de anställda gick 86 procent med på lönesänkning. Samtidigt minskas pensionsinbetalningarna för vissa anställda.
Det senaste året har cirka 100 uppgörelser träffats om avgångsvederlag, enligt Modul 1:s VD Lars Lindtorp.
- Vi har alltid fått köpa ut folk och det är dyrt. Cirka 100 stycken har fått uppsägningstiden och relativt mycket mer därtill.
Något alternativ till konkurs fanns inte enligt VD:n.
- Varsel var inte möjligt. Facken vill inte upprätta avtalsturlistor. Det fanns inte pengar i systemet att köpa ut folk, säger han.
De anställda som är kvar förlorar.
-Vi fick sparken för sent, säger Putte Samuelsson.
I och med att bolaget begärs i konkurs omfattas de anställda av den statliga lönegarantin som uppgår till 100 000 kronor. Samtidigt ersätts avtalet av lagen om anställningsskydd vilket innebär att uppsägningstiden blir kortare.
- Eftersom lönerna ligger mellan 30 000 och 50 000 får de flesta bara ett par månadslöner samt semesterersättning, säger konkursförvaltare Anders W Bengtsson.
Facket har svårt att påverka situationen.
- Vi kan inte förhandla, men vi kan se till att konkurslagstiftningen följs, säger Lovisa Stenkvist Hammarbäck.
Konkursförvaltarens ambition är att sälja verksamheten vidare.
- Beläggningen är 70 procent. Jag försöker hitta intressenter, men det är kärvt. Det är duktiga konsulter, de kommer att rekryteras, i vissa fall av moderbolaget Modul 1, säger Anders W Bengtsson.
Men för alla är inte det självklart.
- De flesta är rätt förbannande. De känner sig dumpade utan egen förskyllan, säger Putte Samuelsson.
Hur många som Modul 1 kommer att anställa vill dock inte företagets VD kommentera.
Modul 1, som har cirka 480 anställda, har också varslat fem personer på kontoret i Umeå.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.