Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konkurs dyr för IT-anställda

Trots att de anställda tog tjänstledigt under sommaren, gick med på sänkta löner och lägre pensionsinbetalningar har LNJ IT Konsult och Modul 1 Quality Solution begärts i konkurs.
Publicerad
- Det här är vad vi varnar för i vår rådgivning. Vi har aldrig sett att de här åtgärderna hjälper ett företag. Lägre lön ger lägre a-kassa och lägre pension, säger Lovisa Stenkvist Hammarbäck, ombudsman på Sif.
När Modul 1 informerade om att dotterbolagen begärts i konkurs blev de 150 anställda både förvånade och förvirrade. Under våren köpte Modul 1 ett bolag av Askus och sedan dess har det stått Modul 1 Utvecklings AB på lönebeskeden.
- Vi visste inte om att vi var anställda av LNJ IT Konsult AB, säger Putte Samuelsson, konsult på företaget.
Bland personalen är besvikelsen stor. I våras försökte ledningen förmå dem som tog ut fem veckors semester att ta ytterligare tjänstledigt med halv lön.
- Sedan infördes generella lönesänkningar på 7,5 procent, men i och med konkursen gäller inte de inte längre, säger Putte Samuelsson.
Det finns olika uppfattningar om vilka bolag som omfattades.
Av de anställda gick 86 procent med på lönesänkning. Samtidigt minskas pensionsinbetalningarna för vissa anställda.
Det senaste året har cirka 100 uppgörelser träffats om avgångsvederlag, enligt Modul 1:s VD Lars Lindtorp.
- Vi har alltid fått köpa ut folk och det är dyrt. Cirka 100 stycken har fått uppsägningstiden och relativt mycket mer därtill.
Något alternativ till konkurs fanns inte enligt VD:n.
- Varsel var inte möjligt. Facken vill inte upprätta avtalsturlistor. Det fanns inte pengar i systemet att köpa ut folk, säger han.
De anställda som är kvar förlorar.
-Vi fick sparken för sent, säger Putte Samuelsson.
I och med att bolaget begärs i konkurs omfattas de anställda av den statliga lönegarantin som uppgår till 100 000 kronor. Samtidigt ersätts avtalet av lagen om anställningsskydd vilket innebär att uppsägningstiden blir kortare.
- Eftersom lönerna ligger mellan 30 000 och 50 000 får de flesta bara ett par månadslöner samt semesterersättning, säger konkursförvaltare Anders W Bengtsson.
Facket har svårt att påverka situationen.
- Vi kan inte förhandla, men vi kan se till att konkurslagstiftningen följs, säger Lovisa Stenkvist Hammarbäck.
Konkursförvaltarens ambition är att sälja verksamheten vidare.
- Beläggningen är 70 procent. Jag försöker hitta intressenter, men det är kärvt. Det är duktiga konsulter, de kommer att rekryteras, i vissa fall av moderbolaget Modul 1, säger Anders W Bengtsson.
Men för alla är inte det självklart.
- De flesta är rätt förbannande. De känner sig dumpade utan egen förskyllan, säger Putte Samuelsson.
Hur många som Modul 1 kommer att anställa vill dock inte företagets VD kommentera.
Modul 1, som har cirka 480 anställda, har också varslat fem personer på kontoret i Umeå.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.