Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikt om kontor ledde till avsked

Att äga en del av det företag man jobbar på betyder inte att man sitter säkert som anställd. En Unionenmedlem som också var delägare och styrelsemedlem, blev avskedad av sin medgrundare under en bitter konflikt.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Den bittra konflikten kulminerade i ett gräl på vd:ns kontorsrum. Colourbox

Två före detta vänner som för 15 år sedan delade en dröm och startade bolag tillsammans, hamnade i konflikt som ledde till att den ena avskedade den andre förra sommaren. Den avskedade, som är medlem i Unionen, äger en del av företaget, sitter i företagets styrelse och var en gång i tiden dessutom gift med vd:ns syster.  

Som skäl för avskedet uppgav vd:n och dennes ombud en lång rad företeelser, allt ifrån sen ankomst, sen anmäld föräldraledighet, ordervägran och arbetsvägran, till sabotage, hot och sexuellt ofredande. Unionen bestred samtliga anklagelser och menade att ingen av punkterna skulle ha utgjort tillräcklig grund för avsked. Förbundet yrkade också på allmänt skadestånd för ogiltigt avskedande samt utebliven lön, pensionsavsättningar och bilförmån.

Konflikten ska, enligt vd:n, ha haft sin upprinnelse i att vd:n ansåg att den förre svågern åtnjutit för stor frihet baserat på delägarskapet. I ett brev beordrade vd:n bland annat delägaren att flytta ut från sitt kontorsrum och i stället sätta sig i kontorslandskap med andra medarbetare. Den anställde delägaren medger att det förts en diskussion om flytt till kontorslandskapet, men att den inte landade i något definitivt. 

Det råder också delade meningar om det tillämpas flextider eller inte på företaget. Vd:n, som fört noggrann logg över delägarens närvaro, åberopar 19 tillfällen då denne kommit 20-40 minuter sent, gått för tidigt eller varit frånvarande några timmar.

Den bittra konflikten tycks ha kulminerat i ett gräl på vd:ns eget kontorsrum. Båda sidor har helt olika syn på  vad som i själva verket utspelats, liksom de har gällande anklagelserna om sabotage och sexuellt ofredande. De vittnen som eventuellt hade kunna ge sin bild av händelseförloppen behöver dock aldrig höras, eftersom de två grundarna kom överens om att förlikas, det vill säga gjorde upp i godo, efter ett första möte i tingsrätten. 

Om man som delägare ska betraktas som arbetstagare eller arbetsgivare beror helt och hållet på vilka arbetsuppgifter och anställningsvillkor man har. 

– Arbetstagarbegreppet är tvingande - parterna kan alltså inte välja om någon omfattas av lagen om anställningsskydd, las, eller inte, säger Unionens jurist Cecilia Arklid

– Om medlemmen bedömts ha en företagsledande ställning hade han alltså inte omfattats av las. Vi ansåg emellertid att medlemmen skulle omfattas av las bland annat mot bakgrund av att det handlade om ett litet bolag där endast vd:n fick anses ha företagsledande ställning, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan