Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikt om kontor ledde till avsked

Att äga en del av det företag man jobbar på betyder inte att man sitter säkert som anställd. En Unionenmedlem som också var delägare och styrelsemedlem, blev avskedad av sin medgrundare under en bitter konflikt.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Den bittra konflikten kulminerade i ett gräl på vd:ns kontorsrum. Colourbox

Två före detta vänner som för 15 år sedan delade en dröm och startade bolag tillsammans, hamnade i konflikt som ledde till att den ena avskedade den andre förra sommaren. Den avskedade, som är medlem i Unionen, äger en del av företaget, sitter i företagets styrelse och var en gång i tiden dessutom gift med vd:ns syster.  

Som skäl för avskedet uppgav vd:n och dennes ombud en lång rad företeelser, allt ifrån sen ankomst, sen anmäld föräldraledighet, ordervägran och arbetsvägran, till sabotage, hot och sexuellt ofredande. Unionen bestred samtliga anklagelser och menade att ingen av punkterna skulle ha utgjort tillräcklig grund för avsked. Förbundet yrkade också på allmänt skadestånd för ogiltigt avskedande samt utebliven lön, pensionsavsättningar och bilförmån.

Konflikten ska, enligt vd:n, ha haft sin upprinnelse i att vd:n ansåg att den förre svågern åtnjutit för stor frihet baserat på delägarskapet. I ett brev beordrade vd:n bland annat delägaren att flytta ut från sitt kontorsrum och i stället sätta sig i kontorslandskap med andra medarbetare. Den anställde delägaren medger att det förts en diskussion om flytt till kontorslandskapet, men att den inte landade i något definitivt. 

Det råder också delade meningar om det tillämpas flextider eller inte på företaget. Vd:n, som fört noggrann logg över delägarens närvaro, åberopar 19 tillfällen då denne kommit 20-40 minuter sent, gått för tidigt eller varit frånvarande några timmar.

Den bittra konflikten tycks ha kulminerat i ett gräl på vd:ns eget kontorsrum. Båda sidor har helt olika syn på  vad som i själva verket utspelats, liksom de har gällande anklagelserna om sabotage och sexuellt ofredande. De vittnen som eventuellt hade kunna ge sin bild av händelseförloppen behöver dock aldrig höras, eftersom de två grundarna kom överens om att förlikas, det vill säga gjorde upp i godo, efter ett första möte i tingsrätten. 

Om man som delägare ska betraktas som arbetstagare eller arbetsgivare beror helt och hållet på vilka arbetsuppgifter och anställningsvillkor man har. 

– Arbetstagarbegreppet är tvingande - parterna kan alltså inte välja om någon omfattas av lagen om anställningsskydd, las, eller inte, säger Unionens jurist Cecilia Arklid. 

– Om medlemmen bedömts ha en företagsledande ställning hade han alltså inte omfattats av las. Vi ansåg emellertid att medlemmen skulle omfattas av las bland annat mot bakgrund av att det handlade om ett litet bolag där endast vd:n fick anses ha företagsledande ställning, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.