Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikt om kontor ledde till avsked

Att äga en del av det företag man jobbar på betyder inte att man sitter säkert som anställd. En Unionenmedlem som också var delägare och styrelsemedlem, blev avskedad av sin medgrundare under en bitter konflikt.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Den bittra konflikten kulminerade i ett gräl på vd:ns kontorsrum. Colourbox

Två före detta vänner som för 15 år sedan delade en dröm och startade bolag tillsammans, hamnade i konflikt som ledde till att den ena avskedade den andre förra sommaren. Den avskedade, som är medlem i Unionen, äger en del av företaget, sitter i företagets styrelse och var en gång i tiden dessutom gift med vd:ns syster.  

Som skäl för avskedet uppgav vd:n och dennes ombud en lång rad företeelser, allt ifrån sen ankomst, sen anmäld föräldraledighet, ordervägran och arbetsvägran, till sabotage, hot och sexuellt ofredande. Unionen bestred samtliga anklagelser och menade att ingen av punkterna skulle ha utgjort tillräcklig grund för avsked. Förbundet yrkade också på allmänt skadestånd för ogiltigt avskedande samt utebliven lön, pensionsavsättningar och bilförmån.

Konflikten ska, enligt vd:n, ha haft sin upprinnelse i att vd:n ansåg att den förre svågern åtnjutit för stor frihet baserat på delägarskapet. I ett brev beordrade vd:n bland annat delägaren att flytta ut från sitt kontorsrum och i stället sätta sig i kontorslandskap med andra medarbetare. Den anställde delägaren medger att det förts en diskussion om flytt till kontorslandskapet, men att den inte landade i något definitivt. 

Det råder också delade meningar om det tillämpas flextider eller inte på företaget. Vd:n, som fört noggrann logg över delägarens närvaro, åberopar 19 tillfällen då denne kommit 20-40 minuter sent, gått för tidigt eller varit frånvarande några timmar.

Den bittra konflikten tycks ha kulminerat i ett gräl på vd:ns eget kontorsrum. Båda sidor har helt olika syn på  vad som i själva verket utspelats, liksom de har gällande anklagelserna om sabotage och sexuellt ofredande. De vittnen som eventuellt hade kunna ge sin bild av händelseförloppen behöver dock aldrig höras, eftersom de två grundarna kom överens om att förlikas, det vill säga gjorde upp i godo, efter ett första möte i tingsrätten. 

Om man som delägare ska betraktas som arbetstagare eller arbetsgivare beror helt och hållet på vilka arbetsuppgifter och anställningsvillkor man har. 

– Arbetstagarbegreppet är tvingande - parterna kan alltså inte välja om någon omfattas av lagen om anställningsskydd, las, eller inte, säger Unionens jurist Cecilia Arklid

– Om medlemmen bedömts ha en företagsledande ställning hade han alltså inte omfattats av las. Vi ansåg emellertid att medlemmen skulle omfattas av las bland annat mot bakgrund av att det handlade om ett litet bolag där endast vd:n fick anses ha företagsledande ställning, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.