Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kommunal och IF Metall med på las-uppgörelse

LO-förbunden Kommunal och IF Metall vill också vara med på las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Förbunden har fått igenom justeringar i avtalet och kan nu stå bakom det.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow / TT
IF Metall och Kommunal hoppar på PTK:s (där Unionen ingår) och Svenskt Näringslivs uppgörelse om las, lagen om anställningsskydd. (Från vänster: Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall, Martin Wästfelt, PTK, Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv och Johan Ingelskog, Kommunal. Jessica Gow / TT

Under hösten förhandlade fackförbund och arbetsgivare – via PTK, där Unionen ingår, LO och Svenskt Näringsliv – om en egen uppgörelse om las, lagen om anställningsskydd. Tanken var att uppgörelsen skulle ersätta politikernas kommande ändring av lagen.

LO sa till slut nej till uppgörelsen med motiveringen att arbetstagarnas ställning inte stärkts tillräckligt. Men i dag, fredag, stod det klart att två av LO-förbunden, Kommunal och IF Metall, ändrat sig och nu står bakom överenskommelsen.

Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse

– Vi upplever en stor otrygghet på arbetsplatserna. Man har visstidsanställningar och inhyrning och våra medlemmar får inte tillräckligt med kompetensutveckling. När det kommer tekniksprång har de svårt att hänga med och då hjälper inga turordningsregler i världen. För vår del har det varit väldigt viktigt att få bukt med de här sakerna, sa Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, på en presskonferens.

Han betonade också vikten av att fortsätta förhandla om en kollektivavtalad a-kassa. IF Metall vill att ersättningsnivån höjs så mycket att man inte behöver en tilläggsförsäkring för att klara ekonomin vid arbetslöshet.

– För vår del är det viktigt att gå vidare nu och diskutera med politikerna för att få till ny lagstiftning

Kommunals avtalssekreterare, Johan Ingelskog, sa att det var naturligt för Kommunal att sätta sig vid förhandlingsbordet för att förbättra villkoren för medlemmarna. Han ansåg att förbundet fått sina krav tillgodosedda vad gällde tre viktiga frågor: allmän visstidsanställning, sänkt sysselsättningsgrad (så kallad hyvling) och kompetensutveckling.

– Nu omfattas även visstidsanställda och personliga assistenter som tidigare har varit helt undantagna omställningsförsäkringen. Efter åtta års anställning kan man nu yrkesutveckla sig och få en relevant yrkesutbildning.

LO, IF Metall, PTK och Svenskt Näringsliv ska nu lämna över avtalet till riksdag och regering. Samtliga hoppas dock att fler LO-förbund innan dess ställer sig bakom avtalet.

Läs mer: "S ser inte LO som en del av den svenska modellen"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.