Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kommunal och IF Metall med på las-uppgörelse

LO-förbunden Kommunal och IF Metall vill också vara med på las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Förbunden har fått igenom justeringar i avtalet och kan nu stå bakom det.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow / TT
IF Metall och Kommunal hoppar på PTK:s (där Unionen ingår) och Svenskt Näringslivs uppgörelse om las, lagen om anställningsskydd. (Från vänster: Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall, Martin Wästfelt, PTK, Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv och Johan Ingelskog, Kommunal. Jessica Gow / TT

Under hösten förhandlade fackförbund och arbetsgivare – via PTK, där Unionen ingår, LO och Svenskt Näringsliv – om en egen uppgörelse om las, lagen om anställningsskydd. Tanken var att uppgörelsen skulle ersätta politikernas kommande ändring av lagen.

LO sa till slut nej till uppgörelsen med motiveringen att arbetstagarnas ställning inte stärkts tillräckligt. Men i dag, fredag, stod det klart att två av LO-förbunden, Kommunal och IF Metall, ändrat sig och nu står bakom överenskommelsen.

Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse

– Vi upplever en stor otrygghet på arbetsplatserna. Man har visstidsanställningar och inhyrning och våra medlemmar får inte tillräckligt med kompetensutveckling. När det kommer tekniksprång har de svårt att hänga med och då hjälper inga turordningsregler i världen. För vår del har det varit väldigt viktigt att få bukt med de här sakerna, sa Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, på en presskonferens.

Han betonade också vikten av att fortsätta förhandla om en kollektivavtalad a-kassa. IF Metall vill att ersättningsnivån höjs så mycket att man inte behöver en tilläggsförsäkring för att klara ekonomin vid arbetslöshet.

– För vår del är det viktigt att gå vidare nu och diskutera med politikerna för att få till ny lagstiftning

Kommunals avtalssekreterare, Johan Ingelskog, sa att det var naturligt för Kommunal att sätta sig vid förhandlingsbordet för att förbättra villkoren för medlemmarna. Han ansåg att förbundet fått sina krav tillgodosedda vad gällde tre viktiga frågor: allmän visstidsanställning, sänkt sysselsättningsgrad (så kallad hyvling) och kompetensutveckling.

– Nu omfattas även visstidsanställda och personliga assistenter som tidigare har varit helt undantagna omställningsförsäkringen. Efter åtta års anställning kan man nu yrkesutveckla sig och få en relevant yrkesutbildning.

LO, IF Metall, PTK och Svenskt Näringsliv ska nu lämna över avtalet till riksdag och regering. Samtliga hoppas dock att fler LO-förbund innan dess ställer sig bakom avtalet.

Läs mer: "S ser inte LO som en del av den svenska modellen"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen