Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
2016 förlorade tre Unionenmedlemmar i Skåne jobbet på grund av arbetsbrist, problemet var att arbetsgivaren verkställt uppsägningarna utan att först förhandla med facket och informera medarbetarna på det sätt som lagen kräver. Unionen stämde arbetsgivaren för brott mot mbl och las och tvisten slutade så småningom i en förlikning som innebar att medarbetarna fick 25 000 kronor vardera från sin tidigare arbetsgivare.
Men när de kort efter uppsägningen ansökte om a-kasseersättning fick de avslag från Unionens a-kassa. Detta med motiveringen att pengarna från förlikningsuppgörelsen är ett avgångsvederlag och därmed är att betrakta som lön. Detta innebar att medlemmarna inte ses som arbetslösa så länge avgångsvederlaget täcker upp för den tidigare månadslönen.
Unionen anser att a-kassans bedömning är felaktig.
– Den ersättning medlemmarna fick i samband med förlikningen var ett allmänt skadestånd, inte ett ekonomiskt skadestånd eller avgångsvederlag. Allmänna skadestånd är en kränkningsersättning som inte ska påverka rätten till a-kassa, säger Markus Sjöstedt, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmarna.
– Det är väldigt tydligt i det här fallet. Tvisten som ledde fram till förlikningen innehöll inget annat än brott mot mbl och las , så något annat yrkande än allmänt skadestånd har aldrig varit aktuellt.
Unionen överklagade beslutet till förvaltningsrätten som gav förbundet och medlemmarna rätt. Domen överklagades dock av Unionens a-kassa och nu har kammarrätten gjort en helt annan bedömning. Enligt den nya domen framgår det inte av förlikningsavtalet att det var frågan om ett allmänt skadestånd eller att arbetsgivaren medger brott mot den arbetsrättsliga lagstiftningen. Domen innebär med andra ord att det är a-kassans ursprungliga beslut som gäller. Markus Sjöstedt är förvånad över kammarrättens avgörande.
– Det är tråkigt. Vi tycker att förvaltningsrättens dom var välmotiverad och hade hoppats och trott att den skulle stå sig. Men vi har sett i tidigare domar att det är svårt för den enskilde att bevisa att ersättningar från förlikningar är allmänt skadestånd.
Kammarrättens dom slår fast att det är individen som har bevisbördan för att man har rätt till ersättning.
– Domen visar att vår tillämpning var korrekt, kammarrätten går helt på vår linje, säger Anna-Lena Leksell, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.
Att i en förlikning få en arbetsgivare att medge att man begått ett lagbrott och att det rör sig om ideellt skadestånd för kränkningen är inte lätt.
– Det är därför man måste driva ärendet till domstol för att få klarlagt om det ska utgå ett ideellt skadestånd eller inte. Men om man, som i det här fallet, i stället når en förlikning anser kammarrätten att beviskraven för ideellt skadestånd inte är uppfyllda, säger Anna-Lena Leksell.
Unionen har beslutat att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.
Vid bedömningen av ersättning tittar Unionens a-kassa på om utbetalningen från arbetsgivaren utgår på grund av anställningens upphörande eller inte. All ersättning som utgår för att anställningen upphör betraktas som jämförbart med avgångsvederlag och hindrar ersättning från a-kassan. Det gör däremot inte lön, semesterersättning och bonus, alltså sådan ersättning som individen redan tjänat in och skulle fått oavsett om man slutar eller inte. Ideellt eller allmänt skadestånd som utdömts av domstol räknas inte som lön, det gör däremot ekonomiskt skadestånd.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
