Hösten 2019 blev Unionenmedlemmen kontaktad av en kollega på det energibolag han arbetat för i drygt fyra år. Kollegan erbjöd honom att investera i ett startupbolag vars affärsidé var förpackningar till snabbmatsbranschen. Kollegan uppgav att han hade ledningens tillåtelse att driva en verksamhet vid sidan om anställningen.
Läs mer: Arbetsklimatet allt tuffare
I januari 2020 valde Unionenmedlemmen att gå in med kapital och kom att äga åtta procent av aktierna i bolaget. Men innan han investerade hade han säkerställt att verksamheten inte konkurrerade med energibolaget. Han hade ingen någon aktiv roll i startupbolaget utan fungerade i huvudsak som finansiell rådgivare.
I början av juli blev han plötsligt avstängd från sin tjänst med anledning av en pågående internutredning och två månader senare blev han avskedad.
Arbetsgivaren menar att mannen utan tillstånd har bedrivit en omfattande sidoverksamhet som påverkat hans arbetsinsats negativt. Genom sitt engagemang har han brutit mot företagets riktlinjer samt mot lojalitetsplikten i anställningskontraktet.
Unionen tillbakavisar samtliga påståenden från arbetsgivaren och påpekar att företaget inte lidit någon skada av medlemmens investering i startupbolaget. Enligt förbundet finns inte ens grund för uppsägning, än mindre avsked. Unionen har nu stämt energibolaget i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.
Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet
Lojalitetsplikt - vad gäller?
Den som har skrivit på ett anställningskontrakt med oskäliga villkor kan gå till domstol och få det ogiltigförklarat. Processen tar ofta lång tid och den som inte är med i facket behöver anlita en advokat, vilket kan kosta stora belopp.
På de punkter där anställningsavtalet strider mot lagen eller kollektivavtal är det kollektivavtal och lag som gäller.
Källa: Unionen
