Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Idrottsförbunden röstar för hårda tag mot matchfixning

Nu i helgen tas beslut om nya regler för att stävja matchfixning. Det är riksidrottsstämma och det förslag som lagts innebär ordentliga straffsanktioner mot den som medverkar till eller underlåter att anmäla misstänkt manipulation av idrottslig verksamhet. Så här resonerar förbunden.
Gabriella Westberg Publicerad
Ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm
På fredagen samlades ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm. På frågan om hur de skulle agera om de såg eller hörde en spelarkollega få "ett erbjudande de inte kunde tacka nej till" om att manipulera matchresultatet svarade de: Anmäla till polisen! Foto: Kollega

Förslaget på nytt regelverk togs fram i höstas och är i mångt och mycket en kopia av det regelverk riksidrotten har på dopingområdet. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv finns flera problem med förslaget. Men inom idrottsförbunden tror många att hårdhandskarna är precis vad som krävs för att stoppa utvecklingen med fixade matcher.

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

Anders Hübinette är förbundsjurist för Svenska Fotbollförbundet, men även ledamot i Riksidrottsförbundets stadgekommitté och har därigenom varit med att ta fram det nya förslaget. Inom hans sport är matchfixningen ett konkret problem.

- Fotbollen är störst i alla avseenden, även i det här tråkiga sammanhanget. Matchfixningen är ett stort och allvarligt hot mot all tävlingsidrott. Vi behöver ett verkningsfullt verktyg, säger han och varnar för att situationen kan utvecklas som i delar av Asien där i princip hälften av alla matcher lär vara riggade.

Han tror att förslaget som lagts fram, med straffsanktioner också mot den som inte själv är inblandad men som haft anledning att misstänka något, är rimligt.

- Men vi får väl se vad stämman säger, om det upplevs som ett vettigt förslag eller inte.

Troligt är att förslaget klubbas. Det skickades ut på remiss under hösten 2014. Sedan dess har 11 av sammanlagt 70 specialförbund, som är medlemmar i RF, inkommit med synpunkter. Enligt Anders Hübinette har nästan alla samstämmigt varit för förslaget.

- Svenska Fotbollsförbundet, har tillstyrkt förslaget blankt. Det kan jag säga med reservation mot att något skulle dyka upp i debatten i helgen och få representanterna på plats att ändra ståndpunkt, men inställningen hittills har varit att stå helt bakom förslaget.

Till skillnad från fotbollen är ishockeyn ännu inte så hårt utsatt för matchfixning. Men det förekommer. På Svenska Hockeyförbundet håller man frågan under observation, berättar förbundets ordförande Christer Englund. Han menar att anmälningsplikten i RF:s förslag är tung, men står ändå bakom det.

- Det kan bli tufft för en del, det ingår ju att man ska ange sina egna kollegor. Men jag tror att det är nödvändigt att även de som utsätts för att andra kollegor i laget manipulerar får det trycket på sig. Annars blundar man bara.

Han konstaterar att det på sätt och vis innebär ett angiverisystem, men tror ändå att ändamålet helgar medlen, och understryker att syftet är att undvika brott.

- Misstanke ska ju anges innan brottet begås. Det ska vara preventivt.

En professionell spelare som av någon anledning inte anmäler en misstanke kan enligt förslaget i praktiken bli avstängd från att utöva sitt yrke i flera år, vilket Sico, som organiserar hockeyspelare reagerat på. Det tycker inte Christer Englund är något större problem.

- Man blir av med jobbet om man inte följer de regler som finns. På samma sätt som med dopning. Den som är professionell ska vara ännu mer proffs när det gäller att följa reglerna.

Svenska Hockeyförbundet kommer också att rösta för att RF:s förslag går igenom.

Ann Sofi Thelin var den som författade Svenska Basketförbundets remissvar på RF:s regelverksförslag. Just basketen har drabbats av flera skandaler med riggade matcher på senare tid, som också omnämnts mycket i media. Därför jobbar förbundet hårt med frågan nu, säger hon.

- Vi ställer oss bakom förslaget. Vi hade också förslag på hur man skulle utöka det, till att omfatta spelare i högre grad.

Även Ann Sofi Thelin inser att det är ett kraftfullt åtgärdspaket som kan drabba även den som inte själv agerat brottsligt, men hon ser inte att det finns något alternativ.

- Ska man kunna gå in i kaklet med det här och stoppa matchfixningen måste man ta till kraftiga åtgärder. Jag tror att det är en bra början att dra in alla, att alla får anmälningsplikt. Det har ju visat sig tidigare att det är många som har vetat om att det sker, men inte sagt något.

Ann Sofi Thelin har själv haft kontakt med en spelare som hotats med våld mot sig och sin familj om hen inte la sig i en match. Är det rimligt, som i förslaget, att en professionell spelare i praktiken kan förhindras utöva sitt yrke om hen i en sådan situation inte vågar anmäla?

- Vad har vi för val? Man får inte vara rädd för att stå upp mot brottssyndikaten!

Bland de inkomna remissvaren är det ett förbund som uttryckt kritik mot delar av förslaget, Svenska Golfförbundet. För golfsporten är det än så länge mycket få tävlingar som är föremål för vadhållning, skriver Svenska Golfförbundet i sitt remissvar.

”Oaktat detta förhållande har golfsporten under de senaste åren drabbats av flera allvarliga fall av manipulation av tävlingsresultaten. Det kan inte heller uteslutas att det har skett eller sker illegal vadhållning som i sin tur triggar spelare att medverka till manipulation av tävlingsresultaten.”

Golfförbundet, SGF, är positiva till krafttagen mot matchfixningen, men har en hel del invändningar mot det lagda förslaget på åtgärder. Bland annat är de skeptiska till att lyfta ut vissa frågor i egna reglementen, som dopning och nu även matchfixning. Dessutom anser man att reglementet innehåller ”flera avvikelser som går långt utanför de ramar som gäller enligt RF:s stadgar, bland annat rörande påföljderna och preskriptionstiden.”

SGF vill ha en tydligare skrivning om att uppsåt måste ha funnits för att sanktion ska kunna utdelas, än som i det liggande förslaget.

Sammantaget andas förslaget en syn på att bestraffningsorganen hellre ska fälla än fria. SGF utgår från att detta inte är avsikten, men eftersom reglementet innehåller så många andra instruktioner bör texten kompletteras med följande mening: ”I tveksamma fall ska hellre frias än fällas”. Beviskravet bör också (…) vara ”ställt utom rimligt tvivel” att den anmälde har gjort sig skyldig till en straffbar förseelse.

Fotbollsproffsens spelarförening och Unionens idrottssektion Sico, som organiserar de anställda spelarna, är inte formella remissinstanser till Riksidrottsförbundet, men inkom ändå med synpunkter. Läs SICO:s remissvar här.  

Båda spelarorganisationerna har uttryckt kritik mot förslaget och bland annat lyft att regelverket krockar med arbetsrätten.

- De vill skydda sina medlemmar och deras intressen, såklart. Även om de inte utgör någon formell remissinstans måste vi lyssna och beakta om det är något att inhämta där. Men vi har inte gått dem till mötes i alla delar, nej, konstaterar Anders Hübinette.

Beslutet tas på lördagsförmiddagen. Riksidrottsstyrelsen sänder stämman live.

Brå utreder matchfixning

I höstas gav Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet i uppdrag åt Brottsförebyggande rådet, Brå, att utreda matchfixningen.

Syftet med förstudien är att få kännedom om hur uppgjorda matcher fungerar och vilka aktörer som medverkar och ska svara på:

  • Vilka typer av upplägg som finns vid olika matcher
  • Hur organisations-strukturerna ser ut när det gäller bland annat logistik och penningflöden
  • Vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som bedöms vara mest effektiva

Utredningen finansieras av Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska spel och beräknas vara klar till sommaren. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 21 januari 2026, kl 06:03
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen