Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Havererat IT-projekt kostade Sif miljoner

Sif ville ha en Rolls Royce men betala för en Volvo. Det är vd Anssi Atterbys förklaring till att hans företag Kentor gick miste om en lukrativ order. Men Sif fick punga ut med 3,5 miljoner för att kunna avbryta upphandlingen av ett nytt verksamhetssystem.<br />
Publicerad
Varken Sifs eller IT-konsulten Kentors ledningar vill prata om kostnaderna för det nerlagda projektet. Siffrorna betraktas som en affärshemlighet, även om parterna inte förbjudit varandra att offentliggöra dem. Siftidningens undersökning har gett en så pass trovärdig bild av kostnader och handlingsförlopp att vi anser våra uppgifter bekräftade.
Minst 120 anställda i Sif har under två år varit med och kartlagt de behov som ett nytt datoriserat verksamhetssystem skulle leva upp till. Det uttjänta medlemsregistret MedWind skulle ersättas med en ny IT-plattform. Systemet skulle kopplas ihop med funktioner för inkassering av avgifter, kursadministration, statistik och ett ärende- och dokumenthanteringssystem. Ett medlemsärende skulle enkelt kunna följas på datorskärmen, av både medlem och handläggare. Kopplingar till telefoni och intranät önskades också.
Kartläggningen ledde fram till en kravspecifikation på 400 sidor och ännu fler rutiner och applikationer. Kentor fick ordern i konkurrens med tre andra IT-konsulter.
-Kentor var varken dyrast eller billigast. De erbjöd den funktionalitet vi ville ha, säger Sifs ekonomichef Urban Fastrup.
Vad Siftidningen erfar stannade Kentors offert på ca 20 miljoner. Men när avtalet skulle undertecknas våren 2006 var prislappen drygt 30 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningen avsåg arbete med konvertering av data från Medwind till det nya systemet, som skulle byggas på plattformen Platina från EBI Systems.
Kentor visste från början att konverteringen skulle ingå. Lade företaget ett orealistiskt bud?
-Nej, hävdar vd Anssi Atterby. Konvertering av data tar man normalt i vår bransch aldrig till ett fast pris. Man gör en uppskattning. Om data i de gamla filerna är dåliga eller använts på fel sätt blir det jättemycket arbete med konverteringen. Det fanns ett riskmoment här. Projektet kunde bli dyrare än planerat.
-Det kom upp nya saker som vi inte förstått. Vi har inte för vana att lura kunderna. Vi har kalkylerat efter bästa förmåga.
Avtalet skrevs under i april. Det innehöll ett målpris som kunde underskridas eller överskridas beroende på vad en förstudie under sommaren skulle resultera i. Den utfördes av Kentors systemarkitekter.
När studien presenterades i augusti fick Sifs förhandlare nästa chock. Kentor bedömde nu arbetet som så komplicerat att det i antal konsulttimmar skulle dra iväg ytterligare. Sifs projektledning såg ingen bortre gräns för kostnaderna. Uppgifter förekommer om en slutnota på 50-75 miljoner, kanske ännu mer.
-De siffrorna känner jag inte igen, säger Anssi Atterby. Vi var inte så långt ifrån varandra prismässigt. Däremot fanns det en rutin, att framställa en stor mängd rapporter och blanketter, som det inte är lönsamt att programmera. Jag föreslog en standardlösning. I stället för att bygga en Volvo började man närma sig en Rolls Royce på vissa bitar.
Kentor erbjöd sig att leverera ett bantat system. Men i mitten av september hade Sifs ledning fått nog. Förbundet slog till reträtt och inledde förhandlingar om att häva avtalet. "Jag är på ren svenska skitförbannad på Kentor och skulle ha velat stämma arslet av dom", säger en anställd anonymt. Juridisk expertis avrådde dock Sif från att ta till hårdhandskarna. En rättslig process skulle sannolikt sluta i förlikning.
-Vi skrev aldrig fast i avtalet att vi kunde bryta det. Då hade det kostat oss ännu mer, säger Sifs stabschef Kerstin Christopherson, ansvarig för beställningen.
-Många har sagt att det var tufft gjort av oss att avbryta. Vi har lärt oss massor på allt nerlagt arbete som vi kan dra nytta av, möjligen med undantag av förstudien.
Ändå är det just förstudien som Sif fick ersätta Kentor för - för att komma ur affären. Det handlar om mellan tre och fyra miljoner kronor, pengar som alltså inte var till någon nytta.
-Vi har inte pushat till det yttersta. Vi gjorde upp i godo. Man måste köpa läget och komma överens, säger Kentors vd Anssi Atterby.
-Jag har inga bad feelings. I bästa samförstånd har vi lämnat varandra, supportar Kerstin Christopherson.
Samtidigt som en och annan gnisslar tänder inom Sif har Kentors vd ställt sig frågan: varför blev det inte som jag är van vid? Här är hans svar:
-Vi skötte informationsgivningen från vårt håll på ett sätt så att kunden tappade förtroendet. Det blev dyrare än vi sagt. Vi tar på oss vår del - och Sif bör ta på sig sin del - för att vi inte lyckades banta projektet.
En del av Kentors självkritik är insikten att beställare av stora IT-projekt alltid är rädda för att misslyckas.
-Det är den övergripande första känslan. Rädslan är dominerande, säger Anssi Atterby.
I den mån det finns någon självkritik inom Sif gällande det havererade projektet får den sökas i anonyma bekännelser som "Vårt fel är att vi ville köpa ett standardsystem men la till 800 anpassningar".

BJÖRN ÖIJER

I morgon: Vad gör Sif nu?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen