Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Havererat IT-projekt kostade Sif miljoner

Sif ville ha en Rolls Royce men betala för en Volvo. Det är vd Anssi Atterbys förklaring till att hans företag Kentor gick miste om en lukrativ order. Men Sif fick punga ut med 3,5 miljoner för att kunna avbryta upphandlingen av ett nytt verksamhetssystem.<br />
Publicerad
Varken Sifs eller IT-konsulten Kentors ledningar vill prata om kostnaderna för det nerlagda projektet. Siffrorna betraktas som en affärshemlighet, även om parterna inte förbjudit varandra att offentliggöra dem. Siftidningens undersökning har gett en så pass trovärdig bild av kostnader och handlingsförlopp att vi anser våra uppgifter bekräftade.
Minst 120 anställda i Sif har under två år varit med och kartlagt de behov som ett nytt datoriserat verksamhetssystem skulle leva upp till. Det uttjänta medlemsregistret MedWind skulle ersättas med en ny IT-plattform. Systemet skulle kopplas ihop med funktioner för inkassering av avgifter, kursadministration, statistik och ett ärende- och dokumenthanteringssystem. Ett medlemsärende skulle enkelt kunna följas på datorskärmen, av både medlem och handläggare. Kopplingar till telefoni och intranät önskades också.
Kartläggningen ledde fram till en kravspecifikation på 400 sidor och ännu fler rutiner och applikationer. Kentor fick ordern i konkurrens med tre andra IT-konsulter.
-Kentor var varken dyrast eller billigast. De erbjöd den funktionalitet vi ville ha, säger Sifs ekonomichef Urban Fastrup.
Vad Siftidningen erfar stannade Kentors offert på ca 20 miljoner. Men när avtalet skulle undertecknas våren 2006 var prislappen drygt 30 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningen avsåg arbete med konvertering av data från Medwind till det nya systemet, som skulle byggas på plattformen Platina från EBI Systems.
Kentor visste från början att konverteringen skulle ingå. Lade företaget ett orealistiskt bud?
-Nej, hävdar vd Anssi Atterby. Konvertering av data tar man normalt i vår bransch aldrig till ett fast pris. Man gör en uppskattning. Om data i de gamla filerna är dåliga eller använts på fel sätt blir det jättemycket arbete med konverteringen. Det fanns ett riskmoment här. Projektet kunde bli dyrare än planerat.
-Det kom upp nya saker som vi inte förstått. Vi har inte för vana att lura kunderna. Vi har kalkylerat efter bästa förmåga.
Avtalet skrevs under i april. Det innehöll ett målpris som kunde underskridas eller överskridas beroende på vad en förstudie under sommaren skulle resultera i. Den utfördes av Kentors systemarkitekter.
När studien presenterades i augusti fick Sifs förhandlare nästa chock. Kentor bedömde nu arbetet som så komplicerat att det i antal konsulttimmar skulle dra iväg ytterligare. Sifs projektledning såg ingen bortre gräns för kostnaderna. Uppgifter förekommer om en slutnota på 50-75 miljoner, kanske ännu mer.
-De siffrorna känner jag inte igen, säger Anssi Atterby. Vi var inte så långt ifrån varandra prismässigt. Däremot fanns det en rutin, att framställa en stor mängd rapporter och blanketter, som det inte är lönsamt att programmera. Jag föreslog en standardlösning. I stället för att bygga en Volvo började man närma sig en Rolls Royce på vissa bitar.
Kentor erbjöd sig att leverera ett bantat system. Men i mitten av september hade Sifs ledning fått nog. Förbundet slog till reträtt och inledde förhandlingar om att häva avtalet. "Jag är på ren svenska skitförbannad på Kentor och skulle ha velat stämma arslet av dom", säger en anställd anonymt. Juridisk expertis avrådde dock Sif från att ta till hårdhandskarna. En rättslig process skulle sannolikt sluta i förlikning.
-Vi skrev aldrig fast i avtalet att vi kunde bryta det. Då hade det kostat oss ännu mer, säger Sifs stabschef Kerstin Christopherson, ansvarig för beställningen.
-Många har sagt att det var tufft gjort av oss att avbryta. Vi har lärt oss massor på allt nerlagt arbete som vi kan dra nytta av, möjligen med undantag av förstudien.
Ändå är det just förstudien som Sif fick ersätta Kentor för - för att komma ur affären. Det handlar om mellan tre och fyra miljoner kronor, pengar som alltså inte var till någon nytta.
-Vi har inte pushat till det yttersta. Vi gjorde upp i godo. Man måste köpa läget och komma överens, säger Kentors vd Anssi Atterby.
-Jag har inga bad feelings. I bästa samförstånd har vi lämnat varandra, supportar Kerstin Christopherson.
Samtidigt som en och annan gnisslar tänder inom Sif har Kentors vd ställt sig frågan: varför blev det inte som jag är van vid? Här är hans svar:
-Vi skötte informationsgivningen från vårt håll på ett sätt så att kunden tappade förtroendet. Det blev dyrare än vi sagt. Vi tar på oss vår del - och Sif bör ta på sig sin del - för att vi inte lyckades banta projektet.
En del av Kentors självkritik är insikten att beställare av stora IT-projekt alltid är rädda för att misslyckas.
-Det är den övergripande första känslan. Rädslan är dominerande, säger Anssi Atterby.
I den mån det finns någon självkritik inom Sif gällande det havererade projektet får den sökas i anonyma bekännelser som "Vårt fel är att vi ville köpa ett standardsystem men la till 800 anpassningar".

BJÖRN ÖIJER

I morgon: Vad gör Sif nu?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD