Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Gjorde reklam för sitt jobb - blev avskedad
Medlemmen startade en privat Facebooksida där hon gjorde reklam för sin arbetsgivares tjänster. Det uppskattades inte av företaget och hon avskedades för konkurrerande verksamhet.
Kvinnan hade jobbat som personlig tränare på gymföretaget i fem år när hon på ideell basis startade en sida på Facebook, där hon i bolagets namn gav tränings- och kostråd till dem som valt att ”gilla” sidan. Hon hänvisade genomgående till sin arbetsgivares kostprogram och gjorde reklam för den verksamhet företaget hade. Även potentiella medlemmar hänvisades till bolagets hemsida.
Under 2016 började medlemmen att skriva upp inarbetad övertid. Till hösten hade hon 68 timmar övertid och föreslog att hon kunde vara ledig några fredagar framöver. Till våren hade hon 168 timmar innestående och tog återigen upp frågan med platschefen och ledningen som lovade att återkomma, men aldrig gjorde det. Inför sommaren hade hon 200 timmar extra och fick då svar från ledningen att hon skulle ”flexa på”
Kvinnan startade Facebooksidan för att ge extra service till gymmets medlemmar men initiativet uppskattades inte. I stället blev hon avskedad för illojalitet och konkurrerande verksamhet. Dessutom hävdar bolaget att medlemmen inte låtit platschefen bevilja hennes övertidsuttag.
När kvinnan började på gymföretaget hade hon en egen hemsida med kostråd och tips för träning. Den hade företaget kännedom om under hela hennes anställningstid och under hennes första år på företaget fanns den dessutom på deras egen hemsida. Facebooksidan hon startade i bolagets namn har inte gett några sidoinkomster, bara reklam för hennes arbetsgivares produkter. Hon har dessutom hänvisat potentiella medlemmar vidare. Unionen anser att hon varken bedrivit konkurrerande verksamhet eller varit illojal. Företaget stäms därför på sammanlagt 100 000 kronor för bland annat brott mot lagen om anställningsskydd, las.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
