Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Föräldralediga på Telia förlorade mer än 30 000 i bonus

Många arbetsgivare betalar ingen bonus till föräldralediga, vilket kan vara ett lagbrott. På Telia förlorade den som var hemma med barn under förra året minst 30 000 kronor i resultatlön.
Publicerad
Den 1 juli 2006 blev det förbjudet att missgynna föräldralediga, exempelvis i fråga om lön och andra anställningsvillkor.
JämO anser att tidningsföretaget Bohusläningen bröt mot lagen då man inte betalade ut full bonus eller gratifikationer till tre kvinnliga anställda som var mammalediga under 2006. Därför har man nu stämt företaget inför Arbetsdomstolen.
- Föräldralediga ska ha samma rätt som de som arbetar, säger JämO Anne-Marie Bergström till Dagens Nyheter.
Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att inte heller Folksam, Telia och många andra företag betalade ut bonus till dem som var hemma med barn under förra året.
Stefan Carlsson i Sifklubben på Telia bekräftar att föräldralediga inte får någon bonus, eller resultatlön som det kallas på företaget.
- Men resultatlönen grundar sig på ett kollektivavtal från den tiden vi var statsanställda då man avstod löneutrymme till förmån för en rörlig lönedel. Så det är inte jämförbart med en bonus, menar Stefan Carlsson.
- Systemet har moderniserats under åren men resultatlönen grundar sig fortfarande på arbetad tid. Det är en rörlig lönedel man får ut beroende på hur många timmar man jobbat.
Resultatlönen baseras på två kriterier, hur man lyckats uppnå koncernens mål och hur den egna arbetsgruppen lyckats utifrån en mängd andra kriterier.
Förra året fick alla med full närvaro drygt 30 000 kronor. Taket på resultatlönen var 40 000 kronor.
- Utfallet var den här gången väldigt lika på grund av en stor omorganisation. Därför var de lokala kriterierna nästan obefintliga och i stället gick man på det som man kan kalla de centrala kriterierna.
Vad anser då Stefan Carlsson, som också är Sifs andre vice ordförande, om att föräldralediga inte får bonus?
- Om jag ser till avtalet på Telia så kan jag inte ha någon annan personlig uppfattning än att vår resultatlön ska betalas ut baserad på arbetad tid. Den grundar sig ju på hur man bidragit till verksamheten. Om man exempelvis jobbat hårt under halva året får man halva beloppet.
Och om du bortser från Teliaavtalet och lagstiftningen?
- Om bonusen på något sätt är baserat på företagets resultat måste jag erkänna att jag tycker att man måste bidra till resultatet för att få bonusen. Jag kan tycka att kvinnor med nyfödda barn kanske borde få ta del av bonusen. Men det känns inte bra att den som sedan jobbar deltid till barnet fyller åtta ska få lika mycket som de som varit på jobbet hela tiden.
- Jag tror också att det skulle vara svårt att förklara det på det lokala planet. Så om man anser att det är diskriminerande att en kvinna som föder barn inte får bonus kanske man ska lösa det på något annat vis, som en annan ersättning från samhället eller arbetsgivaren.
Även om det ännu inte är avgjort vad som gäller enligt lagen så kommer Stefan Carlsson nu att ta upp frågan för diskussion på Telia.
- Och skulle det sedan visa sig att vårt system bryter mot en diskrimineringslag får vi naturligtvis ta tag i det.
I förbundsstyrelsen har frågan enligt Stefan Carlsson ännu inte diskuterats.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY