Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Föräldralediga på Telia förlorade mer än 30 000 i bonus

Många arbetsgivare betalar ingen bonus till föräldralediga, vilket kan vara ett lagbrott. På Telia förlorade den som var hemma med barn under förra året minst 30 000 kronor i resultatlön.
Publicerad
Den 1 juli 2006 blev det förbjudet att missgynna föräldralediga, exempelvis i fråga om lön och andra anställningsvillkor.
JämO anser att tidningsföretaget Bohusläningen bröt mot lagen då man inte betalade ut full bonus eller gratifikationer till tre kvinnliga anställda som var mammalediga under 2006. Därför har man nu stämt företaget inför Arbetsdomstolen.
- Föräldralediga ska ha samma rätt som de som arbetar, säger JämO Anne-Marie Bergström till Dagens Nyheter.
Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att inte heller Folksam, Telia och många andra företag betalade ut bonus till dem som var hemma med barn under förra året.
Stefan Carlsson i Sifklubben på Telia bekräftar att föräldralediga inte får någon bonus, eller resultatlön som det kallas på företaget.
- Men resultatlönen grundar sig på ett kollektivavtal från den tiden vi var statsanställda då man avstod löneutrymme till förmån för en rörlig lönedel. Så det är inte jämförbart med en bonus, menar Stefan Carlsson.
- Systemet har moderniserats under åren men resultatlönen grundar sig fortfarande på arbetad tid. Det är en rörlig lönedel man får ut beroende på hur många timmar man jobbat.
Resultatlönen baseras på två kriterier, hur man lyckats uppnå koncernens mål och hur den egna arbetsgruppen lyckats utifrån en mängd andra kriterier.
Förra året fick alla med full närvaro drygt 30 000 kronor. Taket på resultatlönen var 40 000 kronor.
- Utfallet var den här gången väldigt lika på grund av en stor omorganisation. Därför var de lokala kriterierna nästan obefintliga och i stället gick man på det som man kan kalla de centrala kriterierna.
Vad anser då Stefan Carlsson, som också är Sifs andre vice ordförande, om att föräldralediga inte får bonus?
- Om jag ser till avtalet på Telia så kan jag inte ha någon annan personlig uppfattning än att vår resultatlön ska betalas ut baserad på arbetad tid. Den grundar sig ju på hur man bidragit till verksamheten. Om man exempelvis jobbat hårt under halva året får man halva beloppet.
Och om du bortser från Teliaavtalet och lagstiftningen?
- Om bonusen på något sätt är baserat på företagets resultat måste jag erkänna att jag tycker att man måste bidra till resultatet för att få bonusen. Jag kan tycka att kvinnor med nyfödda barn kanske borde få ta del av bonusen. Men det känns inte bra att den som sedan jobbar deltid till barnet fyller åtta ska få lika mycket som de som varit på jobbet hela tiden.
- Jag tror också att det skulle vara svårt att förklara det på det lokala planet. Så om man anser att det är diskriminerande att en kvinna som föder barn inte får bonus kanske man ska lösa det på något annat vis, som en annan ersättning från samhället eller arbetsgivaren.
Även om det ännu inte är avgjort vad som gäller enligt lagen så kommer Stefan Carlsson nu att ta upp frågan för diskussion på Telia.
- Och skulle det sedan visa sig att vårt system bryter mot en diskrimineringslag får vi naturligtvis ta tag i det.
I förbundsstyrelsen har frågan enligt Stefan Carlsson ännu inte diskuterats.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.