Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Föräldralediga på Telia förlorade mer än 30 000 i bonus

Många arbetsgivare betalar ingen bonus till föräldralediga, vilket kan vara ett lagbrott. På Telia förlorade den som var hemma med barn under förra året minst 30 000 kronor i resultatlön.
Publicerad
Den 1 juli 2006 blev det förbjudet att missgynna föräldralediga, exempelvis i fråga om lön och andra anställningsvillkor.
JämO anser att tidningsföretaget Bohusläningen bröt mot lagen då man inte betalade ut full bonus eller gratifikationer till tre kvinnliga anställda som var mammalediga under 2006. Därför har man nu stämt företaget inför Arbetsdomstolen.
- Föräldralediga ska ha samma rätt som de som arbetar, säger JämO Anne-Marie Bergström till Dagens Nyheter.
Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att inte heller Folksam, Telia och många andra företag betalade ut bonus till dem som var hemma med barn under förra året.
Stefan Carlsson i Sifklubben på Telia bekräftar att föräldralediga inte får någon bonus, eller resultatlön som det kallas på företaget.
- Men resultatlönen grundar sig på ett kollektivavtal från den tiden vi var statsanställda då man avstod löneutrymme till förmån för en rörlig lönedel. Så det är inte jämförbart med en bonus, menar Stefan Carlsson.
- Systemet har moderniserats under åren men resultatlönen grundar sig fortfarande på arbetad tid. Det är en rörlig lönedel man får ut beroende på hur många timmar man jobbat.
Resultatlönen baseras på två kriterier, hur man lyckats uppnå koncernens mål och hur den egna arbetsgruppen lyckats utifrån en mängd andra kriterier.
Förra året fick alla med full närvaro drygt 30 000 kronor. Taket på resultatlönen var 40 000 kronor.
- Utfallet var den här gången väldigt lika på grund av en stor omorganisation. Därför var de lokala kriterierna nästan obefintliga och i stället gick man på det som man kan kalla de centrala kriterierna.
Vad anser då Stefan Carlsson, som också är Sifs andre vice ordförande, om att föräldralediga inte får bonus?
- Om jag ser till avtalet på Telia så kan jag inte ha någon annan personlig uppfattning än att vår resultatlön ska betalas ut baserad på arbetad tid. Den grundar sig ju på hur man bidragit till verksamheten. Om man exempelvis jobbat hårt under halva året får man halva beloppet.
Och om du bortser från Teliaavtalet och lagstiftningen?
- Om bonusen på något sätt är baserat på företagets resultat måste jag erkänna att jag tycker att man måste bidra till resultatet för att få bonusen. Jag kan tycka att kvinnor med nyfödda barn kanske borde få ta del av bonusen. Men det känns inte bra att den som sedan jobbar deltid till barnet fyller åtta ska få lika mycket som de som varit på jobbet hela tiden.
- Jag tror också att det skulle vara svårt att förklara det på det lokala planet. Så om man anser att det är diskriminerande att en kvinna som föder barn inte får bonus kanske man ska lösa det på något annat vis, som en annan ersättning från samhället eller arbetsgivaren.
Även om det ännu inte är avgjort vad som gäller enligt lagen så kommer Stefan Carlsson nu att ta upp frågan för diskussion på Telia.
- Och skulle det sedan visa sig att vårt system bryter mot en diskrimineringslag får vi naturligtvis ta tag i det.
I förbundsstyrelsen har frågan enligt Stefan Carlsson ännu inte diskuterats.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar

Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.