Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Föräldralediga på Telia förlorade mer än 30 000 i bonus

Många arbetsgivare betalar ingen bonus till föräldralediga, vilket kan vara ett lagbrott. På Telia förlorade den som var hemma med barn under förra året minst 30 000 kronor i resultatlön.
Publicerad
Den 1 juli 2006 blev det förbjudet att missgynna föräldralediga, exempelvis i fråga om lön och andra anställningsvillkor.
JämO anser att tidningsföretaget Bohusläningen bröt mot lagen då man inte betalade ut full bonus eller gratifikationer till tre kvinnliga anställda som var mammalediga under 2006. Därför har man nu stämt företaget inför Arbetsdomstolen.
- Föräldralediga ska ha samma rätt som de som arbetar, säger JämO Anne-Marie Bergström till Dagens Nyheter.
Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att inte heller Folksam, Telia och många andra företag betalade ut bonus till dem som var hemma med barn under förra året.
Stefan Carlsson i Sifklubben på Telia bekräftar att föräldralediga inte får någon bonus, eller resultatlön som det kallas på företaget.
- Men resultatlönen grundar sig på ett kollektivavtal från den tiden vi var statsanställda då man avstod löneutrymme till förmån för en rörlig lönedel. Så det är inte jämförbart med en bonus, menar Stefan Carlsson.
- Systemet har moderniserats under åren men resultatlönen grundar sig fortfarande på arbetad tid. Det är en rörlig lönedel man får ut beroende på hur många timmar man jobbat.
Resultatlönen baseras på två kriterier, hur man lyckats uppnå koncernens mål och hur den egna arbetsgruppen lyckats utifrån en mängd andra kriterier.
Förra året fick alla med full närvaro drygt 30 000 kronor. Taket på resultatlönen var 40 000 kronor.
- Utfallet var den här gången väldigt lika på grund av en stor omorganisation. Därför var de lokala kriterierna nästan obefintliga och i stället gick man på det som man kan kalla de centrala kriterierna.
Vad anser då Stefan Carlsson, som också är Sifs andre vice ordförande, om att föräldralediga inte får bonus?
- Om jag ser till avtalet på Telia så kan jag inte ha någon annan personlig uppfattning än att vår resultatlön ska betalas ut baserad på arbetad tid. Den grundar sig ju på hur man bidragit till verksamheten. Om man exempelvis jobbat hårt under halva året får man halva beloppet.
Och om du bortser från Teliaavtalet och lagstiftningen?
- Om bonusen på något sätt är baserat på företagets resultat måste jag erkänna att jag tycker att man måste bidra till resultatet för att få bonusen. Jag kan tycka att kvinnor med nyfödda barn kanske borde få ta del av bonusen. Men det känns inte bra att den som sedan jobbar deltid till barnet fyller åtta ska få lika mycket som de som varit på jobbet hela tiden.
- Jag tror också att det skulle vara svårt att förklara det på det lokala planet. Så om man anser att det är diskriminerande att en kvinna som föder barn inte får bonus kanske man ska lösa det på något annat vis, som en annan ersättning från samhället eller arbetsgivaren.
Även om det ännu inte är avgjort vad som gäller enligt lagen så kommer Stefan Carlsson nu att ta upp frågan för diskussion på Telia.
- Och skulle det sedan visa sig att vårt system bryter mot en diskrimineringslag får vi naturligtvis ta tag i det.
I förbundsstyrelsen har frågan enligt Stefan Carlsson ännu inte diskuterats.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.