Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Feltenmark besviken och kritisk mot facket

Över ett år har gått sedan Anders Feltenmark tvingades sluta på Svenska ishockeyförbundet efter 24 år. Nu får han stöd av en juridisk utredning som ger hans fackförbund Unionen skarp kritik.
– Vi har alltid medlemmens bästa för ögonen, svarar Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Anders Feltenmark var anställd på Svenska ishockeyförbundet i 24 år. Han ingick bland annat i den svenska truppen till vinter-OS i Sotji 2014. Henrik Montgomery / TT

Tiden läker alla sår sägs det. Men Anders Feltenmark är fortfarande märkt av det som hände när han tvingades bort.

– Jag känner mig väldigt ensam. Jag har blivit motarbetad av arbetsgivaren och stödet från Unionen har nästan varit obefintligt.

Däremot har stödet varit stort från delar av hockeyvärlden. I ett upprop skickat till Hockeyförbundets styrelse syns storheter som Curt Lundmark, Anders Hedberg och Börje Salming för att bara nämna några.

– Det är hedrande och smickrande att så många fina hockeynamn ställer upp och stöttar mig. Det har hållit mig vid liv, säger Anders Feltenmark.

Polisanmälde sexuella trakasserier

Det har gått lite mer än ett år sedan Anders Feltenmark sades upp från sin tjänst som informationsassistent på Svenska ishockeyförbundet. Det formella skälet var arbetsbrist. Men verkligheten var en annan.

Anders Feltenmark, som var ordförande i Unionens fackklubb, hävdar att det berodde på hans fackliga arbete. Enligt honom kom fackklubben redan på hösten 2019 på kant med arbetsgivaren när de ville diskutera lönerna. Den utlösande händelsen blev dock när en medlem sade sig vara utsatt för sexuella trakasserier på jobbet.

– Vi stöttade medlemmen, medan arbetsgivaren ställde sig på förövarens sida och ifrågasatte om medlemmen verkligen varit utsatt, säger Anders Feltenmark.

– Vi tog kontakt med polisen som tyckte vi skulle polisanmäla. Det gjorde vi. Men den dåliga stämningen blev ännu sämre.

Den utpekade förövaren dömdes senare för sexuellt ofredande i tingsrätten. Den domen är dock överklagad.

Det var i samband med anklagelserna om sextrakasserier som Feltenmark skickade ett mejl som fick stora konsekvenser.

Mejlade fel person – blev uppsagd

Nyligen redovisade Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, en granskning av Feltenmarks fall. I den beskrivs hur fackklubben har möte för att informera de anställda om att det har skett ett fall av påstådda sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Efter mötet skickar Feltenmark ett mejl till dem som inte kunnat närvara. Av misstag går ett av dessa mejl iväg till en journalist med samma namn som en anställd på förbundet. I mejlet nämns både offer och förövare vid namn.

Det är denna händelse som ligger till grund för att förbundet sedan vill avskeda Feltenmark.

Uppfattningen att mejlet utgör grund för avsked ansluter sig även Unionen till. Nu blir Feltenmark till slut inte avskedad. I stället förhandlar Unionen och arbetsgivaren fram en lösning som innebär att han blir uppsagd på grund av arbetsbrist. I avtalet ingår ytterligare komponenter: han får lön i ytterligare elva månader, dessutom gäller en tystnadsplikt både för honom och arbetsgivaren.

Kritisk mot Unionen

Dennis Töllborg är skarpt kritisk till Unionens agerande. För Töllborg har Feltenmark berättat att han blivit uppringd av Unionens ombudsman enligt vilken mejlmissen handlade om ett brott mot GDPR, dataskyddsförordningen som reglerar behandlingen av personuppgifter. Ombudsmannen gav som exempel: ”Nån på Volvo som mailat att de äntligen kommet ut ur gruvan (löpande bandet) fick avsked för illojalitet mot arbetsgivaren.”

Töllborg har granskat både lagstiftning och domstolarnas praxis, och konstaterar att detta inte kan utgöra grund för avsked. Unionens agerande är anmärkningsvärt, skriver Töllborg i sin utredning som även är kritisk mot avtalets sekretessklausul som ger arbetsgivaren möjlighet att stoppa utbetalningen av kompensationen, medan den uppsagde saknar motsvarande möjlighet. ”Det är obegripligt att en facklig organisation kunnat medverka till en så obalanserad lösning”, skriver Töllborg.

Töllbergs utredning landar i ett förslag om att avtalet bör omförhandlas.

Men det är inte aktuell, säger Mats Larsson som sitter i Svenska Ishockeyförbundets styrelse och är ordförande i förbundets juridiska kommitté.

– Nej. Man har redan haft en förhandling där bägge parter varit företrädda.

Var det Feltenmarks fackliga arbete som ledde till att han blev av med jobbet?
– Nej, det var mejlet som skrevs. I det gick han ut med information till personer som inte borde ha fått den. Dels till en journalist vid Sveriges Radio, men också till personer som visserligen jobbade på förbundet, men inte på kansliet. På så sätt vidgades kretsen av dem som visste. Det uppfattades som ett illojalt agerande gentemot arbetsgivaren.

Var det inte en överdriven reaktion att varsla om avsked?
– Det är som alltid i sådana ärenden en tolkningsfråga. I det här fallet delade arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen och Unionen tydligen uppfattningen att det var grund för avsked, säger Mats Larsson som också påpekar att det kan ställas högre krav på den som är fackligt aktiv än andra anställda.

– Man förväntas veta hur man kan agera.

Unionen: Diskuterar inte enskilda fall

Från Unionens sida säger man sig inte ha möjlighet att uttala sig om enskilda fall. Däremot berättar Jeanette Forss, regionchef på Unionen Stockholm, gärna om de principiella frågorna.

– Ett mejl kan innehålla många saker som under vissa omständigheter skulle kunna leda till arbetsrättsliga åtgärder. Är det fråga om brott mot lojalitetsplikten kan det utgöra saklig grund för uppsägning eller ibland avsked. En sådan åtgärd ska alltid föregås av en förhandling med den anställdes fackförbund.

Borde Feltenmark ha varit bättre skyddad som fackligt aktiv?
– Jag har inte möjlighet att uttala mig om det enskilda ärendet. Rent generellt har man ett visst förstärkt skydd som förtroendevald. Man ska vara trygg att företräda medlemmarna utan att riskera att bli uppsagd eller få försämrade villkor på grund av sitt fackliga uppdrag. Men man måste fortfarande hålla sig innanför de arbetsrättsliga lagarna.

Är det rimligt att ha en sekretessklausul i uppgörelser som hindrar medlemmen att berätta vad som hänt?
– När vi företräder medlemmarna har vi alltid deras bästa för ögonen. Överenskommelsen träffas alltid mellan arbetsgivaren och medlemmen. Det vanliga är att medlemmen bollar frågan med en ombudsman innan hen skriver under men i slutändan är det medlemmen själv som avgör om hen bör skriva på.

Enligt Jeanette Forss finns det inget formellt hinder för att omförhandla ett avtal – under förutsättning att båda parter vill det.

– Det kan hända om en av parterna kommer på något som inte kom fram under den tidigare förhandlingen. Men det hör inte till vanligheterna. Särskilt inte om det gått en längre tid.

Om Unionen har begått ett misstag, finns det möjlighet till upprättelse och ekonomisk kompensation för medlemmen?
– Ja, det står i våra stadgar att en medlem som anser sig ha lidit orätt genom Unionens handlande kan begära prövning hos förbundsstyrelsen. Det är viktigt att möjligheten finns, både för medlemmen och för oss som får möjligheten att bli bättre i framtiden.

”Jag misskötte mig aldrig”

Anders Feltenmark känner sig i dag väldigt uppgiven. När han skrev på avtalet befann han sig i chock, säger han.

– Jag kan inte acceptera vad jag råkade ut för. Jag misskötte mig aldrig på jobbet, jag var aldrig i klammeri med arbetsgivaren och har aldrig gjort något för egen vinning.

Han har arbetat fackligt i 13 år, och var med och startade Unionenklubben på Ishockeyförbundet.

– Jag hade hoppats och trott att Unionen skulle värna en förtroendevald på ett bättre sätt.

Inte nog med att han blev av med det jobb som han ägnat livet åt i nästan ett kvarts sekel. Tystnadsplikten blev en extra börda.

– Jag har inte vågat säga ett pip av rädsla för repressalier från arbetsgivaren. Det var väldigt frustrerande att inte kunna berätta vad som hänt.

Hur ser du på framtiden?
– Jag tror inte att jag kommer få något jobb överhuvudtaget. Jag fyller 60 i år och är lågutbildad, och alla hockeyorganisationer går på knäna ekonomiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen

Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar

Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.