Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Feltenmark besviken och kritisk mot facket

Över ett år har gått sedan Anders Feltenmark tvingades sluta på Svenska ishockeyförbundet efter 24 år. Nu får han stöd av en juridisk utredning som ger hans fackförbund Unionen skarp kritik.
– Vi har alltid medlemmens bästa för ögonen, svarar Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Anders Feltenmark var anställd på Svenska ishockeyförbundet i 24 år. Han ingick bland annat i den svenska truppen till vinter-OS i Sotji 2014. Henrik Montgomery / TT

Tiden läker alla sår sägs det. Men Anders Feltenmark är fortfarande märkt av det som hände när han tvingades bort.

– Jag känner mig väldigt ensam. Jag har blivit motarbetad av arbetsgivaren och stödet från Unionen har nästan varit obefintligt.

Däremot har stödet varit stort från delar av hockeyvärlden. I ett upprop skickat till Hockeyförbundets styrelse syns storheter som Curt Lundmark, Anders Hedberg och Börje Salming för att bara nämna några.

– Det är hedrande och smickrande att så många fina hockeynamn ställer upp och stöttar mig. Det har hållit mig vid liv, säger Anders Feltenmark.

Polisanmälde sexuella trakasserier

Det har gått lite mer än ett år sedan Anders Feltenmark sades upp från sin tjänst som informationsassistent på Svenska ishockeyförbundet. Det formella skälet var arbetsbrist. Men verkligheten var en annan.

Anders Feltenmark, som var ordförande i Unionens fackklubb, hävdar att det berodde på hans fackliga arbete. Enligt honom kom fackklubben redan på hösten 2019 på kant med arbetsgivaren när de ville diskutera lönerna. Den utlösande händelsen blev dock när en medlem sade sig vara utsatt för sexuella trakasserier på jobbet.

– Vi stöttade medlemmen, medan arbetsgivaren ställde sig på förövarens sida och ifrågasatte om medlemmen verkligen varit utsatt, säger Anders Feltenmark.

– Vi tog kontakt med polisen som tyckte vi skulle polisanmäla. Det gjorde vi. Men den dåliga stämningen blev ännu sämre.

Den utpekade förövaren dömdes senare för sexuellt ofredande i tingsrätten. Den domen är dock överklagad.

Det var i samband med anklagelserna om sextrakasserier som Feltenmark skickade ett mejl som fick stora konsekvenser.

Mejlade fel person – blev uppsagd

Nyligen redovisade Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, en granskning av Feltenmarks fall. I den beskrivs hur fackklubben har möte för att informera de anställda om att det har skett ett fall av påstådda sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Efter mötet skickar Feltenmark ett mejl till dem som inte kunnat närvara. Av misstag går ett av dessa mejl iväg till en journalist med samma namn som en anställd på förbundet. I mejlet nämns både offer och förövare vid namn.

Det är denna händelse som ligger till grund för att förbundet sedan vill avskeda Feltenmark.

Uppfattningen att mejlet utgör grund för avsked ansluter sig även Unionen till. Nu blir Feltenmark till slut inte avskedad. I stället förhandlar Unionen och arbetsgivaren fram en lösning som innebär att han blir uppsagd på grund av arbetsbrist. I avtalet ingår ytterligare komponenter: han får lön i ytterligare elva månader, dessutom gäller en tystnadsplikt både för honom och arbetsgivaren.

Kritisk mot Unionen

Dennis Töllborg är skarpt kritisk till Unionens agerande. För Töllborg har Feltenmark berättat att han blivit uppringd av Unionens ombudsman enligt vilken mejlmissen handlade om ett brott mot GDPR, dataskyddsförordningen som reglerar behandlingen av personuppgifter. Ombudsmannen gav som exempel: ”Nån på Volvo som mailat att de äntligen kommet ut ur gruvan (löpande bandet) fick avsked för illojalitet mot arbetsgivaren.”

Töllborg har granskat både lagstiftning och domstolarnas praxis, och konstaterar att detta inte kan utgöra grund för avsked. Unionens agerande är anmärkningsvärt, skriver Töllborg i sin utredning som även är kritisk mot avtalets sekretessklausul som ger arbetsgivaren möjlighet att stoppa utbetalningen av kompensationen, medan den uppsagde saknar motsvarande möjlighet. ”Det är obegripligt att en facklig organisation kunnat medverka till en så obalanserad lösning”, skriver Töllborg.

Töllbergs utredning landar i ett förslag om att avtalet bör omförhandlas.

Men det är inte aktuell, säger Mats Larsson som sitter i Svenska Ishockeyförbundets styrelse och är ordförande i förbundets juridiska kommitté.

– Nej. Man har redan haft en förhandling där bägge parter varit företrädda.

Var det Feltenmarks fackliga arbete som ledde till att han blev av med jobbet?
– Nej, det var mejlet som skrevs. I det gick han ut med information till personer som inte borde ha fått den. Dels till en journalist vid Sveriges Radio, men också till personer som visserligen jobbade på förbundet, men inte på kansliet. På så sätt vidgades kretsen av dem som visste. Det uppfattades som ett illojalt agerande gentemot arbetsgivaren.

Var det inte en överdriven reaktion att varsla om avsked?
– Det är som alltid i sådana ärenden en tolkningsfråga. I det här fallet delade arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen och Unionen tydligen uppfattningen att det var grund för avsked, säger Mats Larsson som också påpekar att det kan ställas högre krav på den som är fackligt aktiv än andra anställda.

– Man förväntas veta hur man kan agera.

Unionen: Diskuterar inte enskilda fall

Från Unionens sida säger man sig inte ha möjlighet att uttala sig om enskilda fall. Däremot berättar Jeanette Forss, regionchef på Unionen Stockholm, gärna om de principiella frågorna.

– Ett mejl kan innehålla många saker som under vissa omständigheter skulle kunna leda till arbetsrättsliga åtgärder. Är det fråga om brott mot lojalitetsplikten kan det utgöra saklig grund för uppsägning eller ibland avsked. En sådan åtgärd ska alltid föregås av en förhandling med den anställdes fackförbund.

Borde Feltenmark ha varit bättre skyddad som fackligt aktiv?
– Jag har inte möjlighet att uttala mig om det enskilda ärendet. Rent generellt har man ett visst förstärkt skydd som förtroendevald. Man ska vara trygg att företräda medlemmarna utan att riskera att bli uppsagd eller få försämrade villkor på grund av sitt fackliga uppdrag. Men man måste fortfarande hålla sig innanför de arbetsrättsliga lagarna.

Är det rimligt att ha en sekretessklausul i uppgörelser som hindrar medlemmen att berätta vad som hänt?
– När vi företräder medlemmarna har vi alltid deras bästa för ögonen. Överenskommelsen träffas alltid mellan arbetsgivaren och medlemmen. Det vanliga är att medlemmen bollar frågan med en ombudsman innan hen skriver under men i slutändan är det medlemmen själv som avgör om hen bör skriva på.

Enligt Jeanette Forss finns det inget formellt hinder för att omförhandla ett avtal – under förutsättning att båda parter vill det.

– Det kan hända om en av parterna kommer på något som inte kom fram under den tidigare förhandlingen. Men det hör inte till vanligheterna. Särskilt inte om det gått en längre tid.

Om Unionen har begått ett misstag, finns det möjlighet till upprättelse och ekonomisk kompensation för medlemmen?
– Ja, det står i våra stadgar att en medlem som anser sig ha lidit orätt genom Unionens handlande kan begära prövning hos förbundsstyrelsen. Det är viktigt att möjligheten finns, både för medlemmen och för oss som får möjligheten att bli bättre i framtiden.

”Jag misskötte mig aldrig”

Anders Feltenmark känner sig i dag väldigt uppgiven. När han skrev på avtalet befann han sig i chock, säger han.

– Jag kan inte acceptera vad jag råkade ut för. Jag misskötte mig aldrig på jobbet, jag var aldrig i klammeri med arbetsgivaren och har aldrig gjort något för egen vinning.

Han har arbetat fackligt i 13 år, och var med och startade Unionenklubben på Ishockeyförbundet.

– Jag hade hoppats och trott att Unionen skulle värna en förtroendevald på ett bättre sätt.

Inte nog med att han blev av med det jobb som han ägnat livet åt i nästan ett kvarts sekel. Tystnadsplikten blev en extra börda.

– Jag har inte vågat säga ett pip av rädsla för repressalier från arbetsgivaren. Det var väldigt frustrerande att inte kunna berätta vad som hänt.

Hur ser du på framtiden?
– Jag tror inte att jag kommer få något jobb överhuvudtaget. Jag fyller 60 i år och är lågutbildad, och alla hockeyorganisationer går på knäna ekonomiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan