Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Feltenmark besviken och kritisk mot facket

Över ett år har gått sedan Anders Feltenmark tvingades sluta på Svenska ishockeyförbundet efter 24 år. Nu får han stöd av en juridisk utredning som ger hans fackförbund Unionen skarp kritik.
– Vi har alltid medlemmens bästa för ögonen, svarar Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montgomery / TT
Anders Feltenmark var anställd på Svenska ishockeyförbundet i 24 år. Han ingick bland annat i den svenska truppen till vinter-OS i Sotji 2014. Henrik Montgomery / TT

Tiden läker alla sår sägs det. Men Anders Feltenmark är fortfarande märkt av det som hände när han tvingades bort.

– Jag känner mig väldigt ensam. Jag har blivit motarbetad av arbetsgivaren och stödet från Unionen har nästan varit obefintligt.

Däremot har stödet varit stort från delar av hockeyvärlden. I ett upprop skickat till Hockeyförbundets styrelse syns storheter som Curt Lundmark, Anders Hedberg och Börje Salming för att bara nämna några.

– Det är hedrande och smickrande att så många fina hockeynamn ställer upp och stöttar mig. Det har hållit mig vid liv, säger Anders Feltenmark.

Polisanmälde sexuella trakasserier

Det har gått lite mer än ett år sedan Anders Feltenmark sades upp från sin tjänst som informationsassistent på Svenska ishockeyförbundet. Det formella skälet var arbetsbrist. Men verkligheten var en annan.

Anders Feltenmark, som var ordförande i Unionens fackklubb, hävdar att det berodde på hans fackliga arbete. Enligt honom kom fackklubben redan på hösten 2019 på kant med arbetsgivaren när de ville diskutera lönerna. Den utlösande händelsen blev dock när en medlem sade sig vara utsatt för sexuella trakasserier på jobbet.

– Vi stöttade medlemmen, medan arbetsgivaren ställde sig på förövarens sida och ifrågasatte om medlemmen verkligen varit utsatt, säger Anders Feltenmark.

– Vi tog kontakt med polisen som tyckte vi skulle polisanmäla. Det gjorde vi. Men den dåliga stämningen blev ännu sämre.

Den utpekade förövaren dömdes senare för sexuellt ofredande i tingsrätten. Den domen är dock överklagad.

Det var i samband med anklagelserna om sextrakasserier som Feltenmark skickade ett mejl som fick stora konsekvenser.

Mejlade fel person – blev uppsagd

Nyligen redovisade Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet, en granskning av Feltenmarks fall. I den beskrivs hur fackklubben har möte för att informera de anställda om att det har skett ett fall av påstådda sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Efter mötet skickar Feltenmark ett mejl till dem som inte kunnat närvara. Av misstag går ett av dessa mejl iväg till en journalist med samma namn som en anställd på förbundet. I mejlet nämns både offer och förövare vid namn.

Det är denna händelse som ligger till grund för att förbundet sedan vill avskeda Feltenmark.

Uppfattningen att mejlet utgör grund för avsked ansluter sig även Unionen till. Nu blir Feltenmark till slut inte avskedad. I stället förhandlar Unionen och arbetsgivaren fram en lösning som innebär att han blir uppsagd på grund av arbetsbrist. I avtalet ingår ytterligare komponenter: han får lön i ytterligare elva månader, dessutom gäller en tystnadsplikt både för honom och arbetsgivaren.

Kritisk mot Unionen

Dennis Töllborg är skarpt kritisk till Unionens agerande. För Töllborg har Feltenmark berättat att han blivit uppringd av Unionens ombudsman enligt vilken mejlmissen handlade om ett brott mot GDPR, dataskyddsförordningen som reglerar behandlingen av personuppgifter. Ombudsmannen gav som exempel: ”Nån på Volvo som mailat att de äntligen kommet ut ur gruvan (löpande bandet) fick avsked för illojalitet mot arbetsgivaren.”

Töllborg har granskat både lagstiftning och domstolarnas praxis, och konstaterar att detta inte kan utgöra grund för avsked. Unionens agerande är anmärkningsvärt, skriver Töllborg i sin utredning som även är kritisk mot avtalets sekretessklausul som ger arbetsgivaren möjlighet att stoppa utbetalningen av kompensationen, medan den uppsagde saknar motsvarande möjlighet. ”Det är obegripligt att en facklig organisation kunnat medverka till en så obalanserad lösning”, skriver Töllborg.

Töllbergs utredning landar i ett förslag om att avtalet bör omförhandlas.

Men det är inte aktuell, säger Mats Larsson som sitter i Svenska Ishockeyförbundets styrelse och är ordförande i förbundets juridiska kommitté.

– Nej. Man har redan haft en förhandling där bägge parter varit företrädda.

Var det Feltenmarks fackliga arbete som ledde till att han blev av med jobbet?
– Nej, det var mejlet som skrevs. I det gick han ut med information till personer som inte borde ha fått den. Dels till en journalist vid Sveriges Radio, men också till personer som visserligen jobbade på förbundet, men inte på kansliet. På så sätt vidgades kretsen av dem som visste. Det uppfattades som ett illojalt agerande gentemot arbetsgivaren.

Var det inte en överdriven reaktion att varsla om avsked?
– Det är som alltid i sådana ärenden en tolkningsfråga. I det här fallet delade arbetsgivarorganisationen Arbetsgivaralliansen och Unionen tydligen uppfattningen att det var grund för avsked, säger Mats Larsson som också påpekar att det kan ställas högre krav på den som är fackligt aktiv än andra anställda.

– Man förväntas veta hur man kan agera.

Unionen: Diskuterar inte enskilda fall

Från Unionens sida säger man sig inte ha möjlighet att uttala sig om enskilda fall. Däremot berättar Jeanette Forss, regionchef på Unionen Stockholm, gärna om de principiella frågorna.

– Ett mejl kan innehålla många saker som under vissa omständigheter skulle kunna leda till arbetsrättsliga åtgärder. Är det fråga om brott mot lojalitetsplikten kan det utgöra saklig grund för uppsägning eller ibland avsked. En sådan åtgärd ska alltid föregås av en förhandling med den anställdes fackförbund.

Borde Feltenmark ha varit bättre skyddad som fackligt aktiv?
– Jag har inte möjlighet att uttala mig om det enskilda ärendet. Rent generellt har man ett visst förstärkt skydd som förtroendevald. Man ska vara trygg att företräda medlemmarna utan att riskera att bli uppsagd eller få försämrade villkor på grund av sitt fackliga uppdrag. Men man måste fortfarande hålla sig innanför de arbetsrättsliga lagarna.

Är det rimligt att ha en sekretessklausul i uppgörelser som hindrar medlemmen att berätta vad som hänt?
– När vi företräder medlemmarna har vi alltid deras bästa för ögonen. Överenskommelsen träffas alltid mellan arbetsgivaren och medlemmen. Det vanliga är att medlemmen bollar frågan med en ombudsman innan hen skriver under men i slutändan är det medlemmen själv som avgör om hen bör skriva på.

Enligt Jeanette Forss finns det inget formellt hinder för att omförhandla ett avtal – under förutsättning att båda parter vill det.

– Det kan hända om en av parterna kommer på något som inte kom fram under den tidigare förhandlingen. Men det hör inte till vanligheterna. Särskilt inte om det gått en längre tid.

Om Unionen har begått ett misstag, finns det möjlighet till upprättelse och ekonomisk kompensation för medlemmen?
– Ja, det står i våra stadgar att en medlem som anser sig ha lidit orätt genom Unionens handlande kan begära prövning hos förbundsstyrelsen. Det är viktigt att möjligheten finns, både för medlemmen och för oss som får möjligheten att bli bättre i framtiden.

”Jag misskötte mig aldrig”

Anders Feltenmark känner sig i dag väldigt uppgiven. När han skrev på avtalet befann han sig i chock, säger han.

– Jag kan inte acceptera vad jag råkade ut för. Jag misskötte mig aldrig på jobbet, jag var aldrig i klammeri med arbetsgivaren och har aldrig gjort något för egen vinning.

Han har arbetat fackligt i 13 år, och var med och startade Unionenklubben på Ishockeyförbundet.

– Jag hade hoppats och trott att Unionen skulle värna en förtroendevald på ett bättre sätt.

Inte nog med att han blev av med det jobb som han ägnat livet åt i nästan ett kvarts sekel. Tystnadsplikten blev en extra börda.

– Jag har inte vågat säga ett pip av rädsla för repressalier från arbetsgivaren. Det var väldigt frustrerande att inte kunna berätta vad som hänt.

Hur ser du på framtiden?
– Jag tror inte att jag kommer få något jobb överhuvudtaget. Jag fyller 60 i år och är lågutbildad, och alla hockeyorganisationer går på knäna ekonomiskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.