Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket går med på försämringar för arbetslösa

TRR går back och planerar att sänka ersättningarna till uppsagda tjänstemän trots att företagens avgift är lägre än någonsin.<br />
Publicerad
För ett år sedan drog TRR Trygghetsrådet ned på sina kostnader genom att minska perioden för vilken uppsagda kan få avgångsersättning, AGE. Vissa åldersgrupper förlorade ett helt år.
TRR visar ett minus på 300 miljoner kronor. Nu har en rad förslag till nya besparingar tagits fram. Avsikten är att beslut ska tas av TRR:s styrelse i slutet av januari, och gälla retroaktivt från årsskiftet.
Alternativet till att minska TRR:s utgifter skulle vara att öka intäkterna genom att höja företagens avgift. Avgiften, som beslutas i förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv, är i dag lägre än någonsin, 0,3 procent av lönesumman. I början av 90-talet var den som mest uppe i 1,07 procent.
Hösten 2003 sa Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt, vice ordförande i TRR och styrelseledamot i PTK, att det är "en klockren uppfattning från Sifs sida" att avgifterna borde höjas. Det anser han fortfarande, men säger att "det ser mörkt ut". Anledningen är att även LO-sidan numera har ett omställningsavtal, där arbetsgivarna kostnad är densamma som på tjänstemannasidan. Enligt Lars-Bonny Ramstedt gör det att höjda avgifter knappast går att genomdriva annat än i samband med avtalsrörelsen.
I mars förra året sa Ramstedt att LO:s omställningsavtal inte stoppade kravet på höjda avgifter.
- LO har inte betalat någonting för att få sina 0,3 procent, men vi har avstått löneutrymme för det här i många år.
Förhandlingarna om höjda avgifter skulle då kunna starta först sedan lönerörelsen var avklarad. Nu är beskedet att det får dröja två år till nästa avtalsrörelse.
Mari-Ann Krantz, PTK:s och Sifs ordförande, anser inte att det finns några möjligheter att driva frågan just nu.
- Arbetsgivarnas intresse är minimalt. Om det blir aktuellt, så blir det först till nästa avtalsrörelse.
Tycker du att PTK ska kräva höjda avgifter?
- Jag skulle gärna vilja se att TRR hade mer resurser, framförallt till förebyggande insatser.

Så här mycket skulle uppsagda tjänstemän kunna förlora på de förändringar som diskuteras:

Tjänstemannen är 60 år och har tjänat 18 000 kronor i månaden:
Förlust av schablonbeloppet. Tidigare: 14 000 kr. Efter förändringen: 0 kr. Minus: 14 000 kr.

55 år och har tjänat 25 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 13-18 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 44 800 kr. Efter: 11 600. Minus: 33 200

60 år och har tjänat 42 000 kr i månaden:
Förlust av ersättning för månad 19-24 av arbetslösheten. Dessutom minskar ersättningsnivån från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 347 000. Efter: 158 200. Minus: 188 800 kr.

45 år och har tjänat 35 000 kr i månaden:
Ersättningsnivån sänks från 70 till 50 procent efter 6 månader.
Tidigare: 112 200 kr. Efter: 70 200 kr. Minus: 42 000 kr.

För att ha rätt till avgångsersättning måste den uppsagde ha fyllt 40 år och ha arbetat mer än 5 år sammanhängande i ett TRR-anslutet företag. Uppsägningen måste också ha skett på grund av arbetsbrist.

NIKLAS HALLSTEDT













Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.