Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken vill stoppa lönesänkningar på Cell Network

Cell Network säger upp drygt 600 anställda på ett 10-tal orter i Sverige. Samtliga erbjuds ny anställning med lägre lön. Facken hävdar att det är olagligt och har begärt central förhandling.
Publicerad
I fredags kallade Cell Network fackförbunden Sif, Jusek och CF till förhandlingar.
- De ville ha förhandlingar om en lönesänkning på 15 procent. När vi sa nej meddelade företaget att de skulle säga upp de anställda och erbjuda återanställning, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond.
Förhandlingarna avslutades i oenighet och facken begär nu central förhandling.
- Uppsägningen är olaglig, den strider mot kollektivavtalet. Det finns inte saklig grund för uppsägning, säger Lis-Marie Fond
På fredagseftermiddagen kallades de 600 anställda vid Cell Network till obligatoriska informationsmöten.
- Uppsägningarna ska delas ut på onsdag samtidigt som de nya anställningsavtalen, berättar Mats Castor, Sifs ombud på Cell Network i Malmö.
Att det blir på onsdag är dock inte säkert.
- Företaget måste avvakta förhandlingen innan de går ut med uppsägningar, säger Lis-Marie Fond och råder alla som inte accepterar att kontakta Sifs förbundsavdelningar.
Facken kan gå vidare med skadeståndskrav till AD.
Cell Network har för avsikt att sänka den fasta delen av lönen med 15 procent för konsulter, 20 procent för koncernledningen och 30 procent för vd. Många av de anställda har redan bonus och nu ska den rörliga delen utökas.
- Om det går bra för företaget ska de anställda ha högre löner än i dag. Den rörliga delen av lönen kommer att utarbetas efter lokala förutsättningar, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Han uppskattar att genomsnittslönen för en konsult i dag är cirka 31 000 kronor. Vid den nya anställningen får alla tillgodoräkna sig sin anställningstid, semester och behålla sina förmåner.
- Vi gör detta för att behålla de anställda Alternativet är att säga upp ett par hundra. Lönekostnaderna har ökat 20-25 procent de senaste åren, timdebiteringen 0-5 procent, säger Robert Karlsson.
Ombudsman David Holmberg på Sif Syd anser att Cell Network agerar kortsiktigt.
- Gör man så här tappar man kärnkompetens. Förmodligen har man lönsamhetsproblem, då är det bättre att ta den diskussionen, säger han.
Han förhandlar redan med företaget om uteblivna löneökningar.
- De har inte följt kollektivavtalet utan bara gett vissa löneökningar. De har inte satt av tre procent av lönesumman till potten och alla har inte fått den individuella lönegarantin på 325 kronor, säger David Holmberg.
Sedan 2001 har Cell Network dragit ned från 2 500 till 600 anställda.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD