Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken vill stoppa lönesänkningar på Cell Network

Cell Network säger upp drygt 600 anställda på ett 10-tal orter i Sverige. Samtliga erbjuds ny anställning med lägre lön. Facken hävdar att det är olagligt och har begärt central förhandling.
Publicerad
I fredags kallade Cell Network fackförbunden Sif, Jusek och CF till förhandlingar.
- De ville ha förhandlingar om en lönesänkning på 15 procent. När vi sa nej meddelade företaget att de skulle säga upp de anställda och erbjuda återanställning, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond.
Förhandlingarna avslutades i oenighet och facken begär nu central förhandling.
- Uppsägningen är olaglig, den strider mot kollektivavtalet. Det finns inte saklig grund för uppsägning, säger Lis-Marie Fond
På fredagseftermiddagen kallades de 600 anställda vid Cell Network till obligatoriska informationsmöten.
- Uppsägningarna ska delas ut på onsdag samtidigt som de nya anställningsavtalen, berättar Mats Castor, Sifs ombud på Cell Network i Malmö.
Att det blir på onsdag är dock inte säkert.
- Företaget måste avvakta förhandlingen innan de går ut med uppsägningar, säger Lis-Marie Fond och råder alla som inte accepterar att kontakta Sifs förbundsavdelningar.
Facken kan gå vidare med skadeståndskrav till AD.
Cell Network har för avsikt att sänka den fasta delen av lönen med 15 procent för konsulter, 20 procent för koncernledningen och 30 procent för vd. Många av de anställda har redan bonus och nu ska den rörliga delen utökas.
- Om det går bra för företaget ska de anställda ha högre löner än i dag. Den rörliga delen av lönen kommer att utarbetas efter lokala förutsättningar, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Han uppskattar att genomsnittslönen för en konsult i dag är cirka 31 000 kronor. Vid den nya anställningen får alla tillgodoräkna sig sin anställningstid, semester och behålla sina förmåner.
- Vi gör detta för att behålla de anställda Alternativet är att säga upp ett par hundra. Lönekostnaderna har ökat 20-25 procent de senaste åren, timdebiteringen 0-5 procent, säger Robert Karlsson.
Ombudsman David Holmberg på Sif Syd anser att Cell Network agerar kortsiktigt.
- Gör man så här tappar man kärnkompetens. Förmodligen har man lönsamhetsproblem, då är det bättre att ta den diskussionen, säger han.
Han förhandlar redan med företaget om uteblivna löneökningar.
- De har inte följt kollektivavtalet utan bara gett vissa löneökningar. De har inte satt av tre procent av lönesumman till potten och alla har inte fått den individuella lönegarantin på 325 kronor, säger David Holmberg.
Sedan 2001 har Cell Network dragit ned från 2 500 till 600 anställda.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.