Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack och arbetsgivare ofta överens vid uppsägning

Facket och arbetsgivaren är oftast eniga om vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Det visar en färsk undersökning från PTK.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

PTK har granskat hur förhandlingar om neddragningar och turordningsregler tillämpas i praktiken genom att intervjua 200 arbetsgivare och 210 fackliga representanter.

Drygt nio av tio tillfrågade uppgav att facket och arbetsgivaren var överens om vilka som skulle sägas upp. Bland dem som var överens ansåg tre av fyra att det var lätt att komma överens om vilka som skulle få gå. Hela 92 procent av arbetsgivare på små- och medelstora företag svarade att det var mycket lätt eller ganska lätt att komma överens.

– Undersökningen visar på en stark vilja från både fack och arbetsgivare att komma överens vid arbetsbrist. När det finns kollektivavtal är det enkelt att enas och särskilt lätt upplever arbetsgivarna på mindre företag att det är, säger Camilla Frankelius från PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Enbart fem tillfrågade uppgav att uppsägningarna har följts av skadeståndsförhandlingar om turordningsbrott. Men nästan fyra av tio svarade att överenskommelsen mellan facket och arbetsgivaren innebar att de var tvungna att göra sig av med kompetens som de hade behövt ha kvar.

Nästan hälften av de tillfrågade angav att kompetens styrde hur avtalsturlistan utformades. Näst vanligast var organisationsrelaterade skäl, där till exempel en hel avdelning fick sluta. Endast tio procent svarade att sociala skäl styrde listans utformning.

– Förhandlingsmodellen där de lokala fackliga organisationerna och arbetsgivaren i förhandlingar kan enas om förändringar i arbetsstyrkan har starkt bidragit till att Sverige är ett konkurrenskraftigt land. Undersökningen visar att modellen tillgodoser både små och stora företags behov, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Unionen, i ett pressmeddelande.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av PKT 2018 och bygger på telefonintervjuer med 200 arbetsgivare och 219 fackliga företrädare.

PTK

  • Förhandlings- och samverkansrådet PTK arbetar för att förbättra villkoren och öka tryggheten för privatanställda på jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet.
  • Samverkansorganisationen arbetar på uppdrag av 27 fackförbund.
  • Till PTK:s uppgifter hör att förhandla kollektivavtal, samverka med fackförbund och utbilda förbundsanställda och förtroendevalda. 

Källa: PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.