Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack och arbetsgivare ofta överens vid uppsägning

Facket och arbetsgivaren är oftast eniga om vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Det visar en färsk undersökning från PTK.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

PTK har granskat hur förhandlingar om neddragningar och turordningsregler tillämpas i praktiken genom att intervjua 200 arbetsgivare och 210 fackliga representanter.

Drygt nio av tio tillfrågade uppgav att facket och arbetsgivaren var överens om vilka som skulle sägas upp. Bland dem som var överens ansåg tre av fyra att det var lätt att komma överens om vilka som skulle få gå. Hela 92 procent av arbetsgivare på små- och medelstora företag svarade att det var mycket lätt eller ganska lätt att komma överens.

– Undersökningen visar på en stark vilja från både fack och arbetsgivare att komma överens vid arbetsbrist. När det finns kollektivavtal är det enkelt att enas och särskilt lätt upplever arbetsgivarna på mindre företag att det är, säger Camilla Frankelius från PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Enbart fem tillfrågade uppgav att uppsägningarna har följts av skadeståndsförhandlingar om turordningsbrott. Men nästan fyra av tio svarade att överenskommelsen mellan facket och arbetsgivaren innebar att de var tvungna att göra sig av med kompetens som de hade behövt ha kvar.

Nästan hälften av de tillfrågade angav att kompetens styrde hur avtalsturlistan utformades. Näst vanligast var organisationsrelaterade skäl, där till exempel en hel avdelning fick sluta. Endast tio procent svarade att sociala skäl styrde listans utformning.

– Förhandlingsmodellen där de lokala fackliga organisationerna och arbetsgivaren i förhandlingar kan enas om förändringar i arbetsstyrkan har starkt bidragit till att Sverige är ett konkurrenskraftigt land. Undersökningen visar att modellen tillgodoser både små och stora företags behov, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Unionen, i ett pressmeddelande.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av PKT 2018 och bygger på telefonintervjuer med 200 arbetsgivare och 219 fackliga företrädare.

PTK

  • Förhandlings- och samverkansrådet PTK arbetar för att förbättra villkoren och öka tryggheten för privatanställda på jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet.
  • Samverkansorganisationen arbetar på uppdrag av 27 fackförbund.
  • Till PTK:s uppgifter hör att förhandla kollektivavtal, samverka med fackförbund och utbilda förbundsanställda och förtroendevalda. 

Källa: PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit på under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.