Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack och arbetsgivare ofta överens vid uppsägning

Facket och arbetsgivaren är oftast eniga om vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Det visar en färsk undersökning från PTK.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

PTK har granskat hur förhandlingar om neddragningar och turordningsregler tillämpas i praktiken genom att intervjua 200 arbetsgivare och 210 fackliga representanter.

Drygt nio av tio tillfrågade uppgav att facket och arbetsgivaren var överens om vilka som skulle sägas upp. Bland dem som var överens ansåg tre av fyra att det var lätt att komma överens om vilka som skulle få gå. Hela 92 procent av arbetsgivare på små- och medelstora företag svarade att det var mycket lätt eller ganska lätt att komma överens.

– Undersökningen visar på en stark vilja från både fack och arbetsgivare att komma överens vid arbetsbrist. När det finns kollektivavtal är det enkelt att enas och särskilt lätt upplever arbetsgivarna på mindre företag att det är, säger Camilla Frankelius från PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Enbart fem tillfrågade uppgav att uppsägningarna har följts av skadeståndsförhandlingar om turordningsbrott. Men nästan fyra av tio svarade att överenskommelsen mellan facket och arbetsgivaren innebar att de var tvungna att göra sig av med kompetens som de hade behövt ha kvar.

Nästan hälften av de tillfrågade angav att kompetens styrde hur avtalsturlistan utformades. Näst vanligast var organisationsrelaterade skäl, där till exempel en hel avdelning fick sluta. Endast tio procent svarade att sociala skäl styrde listans utformning.

– Förhandlingsmodellen där de lokala fackliga organisationerna och arbetsgivaren i förhandlingar kan enas om förändringar i arbetsstyrkan har starkt bidragit till att Sverige är ett konkurrenskraftigt land. Undersökningen visar att modellen tillgodoser både små och stora företags behov, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Unionen, i ett pressmeddelande.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av PKT 2018 och bygger på telefonintervjuer med 200 arbetsgivare och 219 fackliga företrädare.

PTK

  • Förhandlings- och samverkansrådet PTK arbetar för att förbättra villkoren och öka tryggheten för privatanställda på jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet.
  • Samverkansorganisationen arbetar på uppdrag av 27 fackförbund.
  • Till PTK:s uppgifter hör att förhandla kollektivavtal, samverka med fackförbund och utbilda förbundsanställda och förtroendevalda. 

Källa: PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY