Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack och arbetsgivare ofta överens vid uppsägning

Facket och arbetsgivaren är oftast eniga om vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Det visar en färsk undersökning från PTK.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

PTK har granskat hur förhandlingar om neddragningar och turordningsregler tillämpas i praktiken genom att intervjua 200 arbetsgivare och 210 fackliga representanter.

Drygt nio av tio tillfrågade uppgav att facket och arbetsgivaren var överens om vilka som skulle sägas upp. Bland dem som var överens ansåg tre av fyra att det var lätt att komma överens om vilka som skulle få gå. Hela 92 procent av arbetsgivare på små- och medelstora företag svarade att det var mycket lätt eller ganska lätt att komma överens.

– Undersökningen visar på en stark vilja från både fack och arbetsgivare att komma överens vid arbetsbrist. När det finns kollektivavtal är det enkelt att enas och särskilt lätt upplever arbetsgivarna på mindre företag att det är, säger Camilla Frankelius från PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Enbart fem tillfrågade uppgav att uppsägningarna har följts av skadeståndsförhandlingar om turordningsbrott. Men nästan fyra av tio svarade att överenskommelsen mellan facket och arbetsgivaren innebar att de var tvungna att göra sig av med kompetens som de hade behövt ha kvar.

Nästan hälften av de tillfrågade angav att kompetens styrde hur avtalsturlistan utformades. Näst vanligast var organisationsrelaterade skäl, där till exempel en hel avdelning fick sluta. Endast tio procent svarade att sociala skäl styrde listans utformning.

– Förhandlingsmodellen där de lokala fackliga organisationerna och arbetsgivaren i förhandlingar kan enas om förändringar i arbetsstyrkan har starkt bidragit till att Sverige är ett konkurrenskraftigt land. Undersökningen visar att modellen tillgodoser både små och stora företags behov, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Unionen, i ett pressmeddelande.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av PKT 2018 och bygger på telefonintervjuer med 200 arbetsgivare och 219 fackliga företrädare.

PTK

  • Förhandlings- och samverkansrådet PTK arbetar för att förbättra villkoren och öka tryggheten för privatanställda på jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet.
  • Samverkansorganisationen arbetar på uppdrag av 27 fackförbund.
  • Till PTK:s uppgifter hör att förhandla kollektivavtal, samverka med fackförbund och utbilda förbundsanställda och förtroendevalda. 

Källa: PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen