Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack och arbetsgivare ofta överens vid uppsägning

Facket och arbetsgivaren är oftast eniga om vilka som ska sägas upp vid arbetsbrist. Det visar en färsk undersökning från PTK.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox
Colourbox

PTK har granskat hur förhandlingar om neddragningar och turordningsregler tillämpas i praktiken genom att intervjua 200 arbetsgivare och 210 fackliga representanter.

Drygt nio av tio tillfrågade uppgav att facket och arbetsgivaren var överens om vilka som skulle sägas upp. Bland dem som var överens ansåg tre av fyra att det var lätt att komma överens om vilka som skulle få gå. Hela 92 procent av arbetsgivare på små- och medelstora företag svarade att det var mycket lätt eller ganska lätt att komma överens.

– Undersökningen visar på en stark vilja från både fack och arbetsgivare att komma överens vid arbetsbrist. När det finns kollektivavtal är det enkelt att enas och särskilt lätt upplever arbetsgivarna på mindre företag att det är, säger Camilla Frankelius från PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Enbart fem tillfrågade uppgav att uppsägningarna har följts av skadeståndsförhandlingar om turordningsbrott. Men nästan fyra av tio svarade att överenskommelsen mellan facket och arbetsgivaren innebar att de var tvungna att göra sig av med kompetens som de hade behövt ha kvar.

Nästan hälften av de tillfrågade angav att kompetens styrde hur avtalsturlistan utformades. Näst vanligast var organisationsrelaterade skäl, där till exempel en hel avdelning fick sluta. Endast tio procent svarade att sociala skäl styrde listans utformning.

– Förhandlingsmodellen där de lokala fackliga organisationerna och arbetsgivaren i förhandlingar kan enas om förändringar i arbetsstyrkan har starkt bidragit till att Sverige är ett konkurrenskraftigt land. Undersökningen visar att modellen tillgodoser både små och stora företags behov, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp och förhandlingschef på Unionen, i ett pressmeddelande.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av PKT 2018 och bygger på telefonintervjuer med 200 arbetsgivare och 219 fackliga företrädare.

PTK

  • Förhandlings- och samverkansrådet PTK arbetar för att förbättra villkoren och öka tryggheten för privatanställda på jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet.
  • Samverkansorganisationen arbetar på uppdrag av 27 fackförbund.
  • Till PTK:s uppgifter hör att förhandla kollektivavtal, samverka med fackförbund och utbilda förbundsanställda och förtroendevalda. 

Källa: PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Krav på miljonvite efter konkurrensklausul i modebranschen

Modellbokaren gick till ett nytt bolag och nio modeller följde med henne. Notan: över tre miljoner kronor i vite på grund av en konkurrensklausul. Nu har Unionen lyckats få ned summan genom att företräda medlemmen i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad 27 januari 2026, kl 06:01
Modeller på en catwalk
Modellbokaren gick över till en konkurrent och nio modeller gjorde samma sak. Tingsrätten beslutade dock att kvinnan inte brutit mot någon värvningsklausul och hon slipper nu betala vite på tre miljoner kronor. Foto: Andy Wong/TT

Att ta med sig företagshemligheter, kunder eller register från ett företag till ett annat kan stå dig dyrt. Det fick en unionenmedlem erfara efter att hon slutat på en modellagentur och gått till en konkurrent. I samband med bytet av arbetsgivare följde nio modeller med.

I hennes anställningsavtal fanns en konkurrensklausul med ett vite på sex månadslöner för varje överträdelse. Arbetsgivaren valde därför att stämma henne i tingsrätten med ett ekonomiskt krav på över tre miljoner kronor. De menade att modellbokaren både bedrivit konkurrerande verksamhet samt värvat över modeller och en modellscout.  

Unionens jurister, som företrädde kvinnan i tingsrätten, menade dock att modellerna inte blivit värvade utan gått över till den nya agenturen utan att ha blivit påverkade av kvinnan. Och nu har man fått rätt i domstolen. I stället för tre miljoner ska modellbokaren betala 576 000 kronor, och en mindre del av motpartens rättegångskostnader.

Lisa Melin.

– Att summan blev lägre beror på att vår medlem inte hade brutit gentemot värvningsklausulen genom att värva en enda av modellerna utan tingsrätten konstaterade att det var modellerna som hade sökt sig till henne, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen. 

Unionen företräder årligen en handfull personer som hamnat i domstol på grund av konkurrensklausuler. 

Vad är viktigt att tänka på om du har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal? 

– Om du redan har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom den noga i samband med att du avslutar din anställning och vill påbörja en ny inom samma bransch. Om konkurrensklausulen är oskälig kan det finnas anledning att försöka omförhandla anställningsavtalet innan det blir skarpt läge. 

– Ska du börja ett nytt jobb och arbetsgivaren vill att du ska skriva under en konkurrensklausul, behöver du tänka på att det långt ifrån alltid är rimligt eller tillåtet att ha en sådan. Vi rekommenderar medlemmar att vända sig till Unionen för rådgivning.

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren.
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen