Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Få klubbar utnyttjar Sifs roll som ägare

Bolagsstämman är en möjlighet för ägarna att ta till orda. Men Sifs röst hörs mycket sällan, trots att förbundet har aktier för miljarder. I år sökte bara 11 av 3000 klubbar fullmakt att representera förbundet.<br />
Publicerad
Sif äger aktier värda nästan sex miljarder kronor. Fem miljarder finns i svenska företag. Sedan 70-talet är det upp till Sifklubbarna på de företag där förbundet äger aktier att utnyttja det inflytande som innehavet ger. Men mycket få av Sifs knappt 3000 klubbar utnyttjar den möjligheten. Många verkar inte känna till att den finns.
- Varje år i februari skickar vi ut ett brev där vi påminner om möjligheten att gå på bolagsstämman. Där informerar vi även om hur stort innehavet är, säger Urban Fastrup, ekonomichef på Sif.
Inför stämmorna i år hade bara 11 klubbar ansökt om att få en fullmakt att företräda Sif. Antalet har varit stadigt de senaste 10-15 åren. En av dem var koncernklubben på Electrolux.
- Vi brukar använda den här möjligheten. I år fick vi de svar och löften vi ville ha vid ett möte före stämman, så vi gick aldrig upp, men vi brukar begära en fullmakt varje år, säger Bert Gustafsson, klubbordförande.
Siftidningen ringde till klubbar på sex företag som finns på Sifs tio i topp-lista över aktieinnehav. Trots att flera inte kände till att de hade möjlighet att representera Sif som aktieägare, tycker de att det är ett bra system.
1. Känner du till att klubben har ägarinflytande i ditt företag?
2. Är det ett bra system?
3. Hur kan ni använda inflytandet?

Christer Eriksson, Ericsson, Kumla
1. Jajamensan, vi har fått information om det. I år hann vi inte få in alla klubbars godkännande att representera dem vid bolagsstämman, men till nästa år kommer vi att ha det.
2. Jag vet inte vad alternativet skulle vara i den här frågan.
3. Det är bra att vi kan påverka, men det viktigaste arbetet är det som sker dagligen i klubbarna och genom våra fackrepresentanter i styrelsen. Vi har en bra dialog med ledningen.
Terje Andersson, Astra Zeneca Södertälje
1. Jag vet att det har förekommit diskussioner om det. Men jag känner inte till att det finns ett beslut. Inför stämman i år fick jag frågan av en journalist om ledningens bonusar. Jag svarade att det i mycket är en ägarfråga. Hade jag vetat det jag vet nu hade jag kanske svarat annorlunda.
2. Spontant tycker jag att det är bra. Vi har en etablerad dialog med företaget. Vi känner och har förtroende för varandra. Det känns som om förbundet har gett oss ytterligare ett verktyg som vi måste använda på ett klokt sätt.
3. Vi har ingen strukturerad mötesform med styrelsen. Det här skulle kunna vara ett sätt att få en dialog.
Göran Hallkvist, Autoliv, Vårgårda
1. Jag tror att jag har hört det någon gång, men vi är inte alls aktiva i det.
2. Det är jag väldigt tveksam till. På ett sätt kan man säga att det är bra, man kan ju vara med på stämmor och så. Men då borde Sif centralt kalla samman klubbarna och gå igenom med oss vad vi ska göra.
3. Att stoppa en del av outsourcingen kanske är den allra främsta uppgiften. Det vore värt mycket för Sverige och alla anställda.
Victor Gojcevic, Tele 2, Stockholm
1. Nej, det visste jag inte, men vi är en helt ny klubb.
2. Ja, det tycker jag. Man har ju lagt det mesta på lokal nivå. Att utnyttja äganderätten borde helt riktigt ligga lokalt även det. Då kommer styrelsen se oss som ägare också.
3. Man ska inte överdriva det, men jag tror att det ger mer tyngd åt det fackliga arbetet. Man företräder både de anställda och förbundet som ägare.
Bert Gustafsson, Electrolux, Västervik
1. Ja, vi använder den här rätten och brukar begära fullmakt att gå på bolagsstämman.
2. Ja, det tycker jag. Klubbarna sitter inne med mest information. Men det är ett ansvar också.
3. Om man inte tycker att man får svar på strategiskt viktiga frågor i det vanliga arbetet kan man gå upp på stämman och begära svar.
Thord Wedin, ABB, Västerås:
1. Ja, det vet jag. Men vi har inte använt oss av det sedan bolagsstämman flyttade till Schweiz. Innan gjorde vi det.
2. Ja, det tycker jag. Det ger en möjlighet för klubbarna att visa att Sif är inne i företaget som ägare också. Men man kan inte ta upp löneutveckling och sådana frågor på det viset. Det gäller vad som är bäst för företaget och de anställda.
3. Man kan avge sin syn på hur man uppfattar att företaget sköts.

Sifs 10 största aktieposter
marknadsvärde den 31 december 2003:
Ericsson: 681 662 000 kronor
Astra Zeneca: 455 647 000 kronor
Tele2: 452 909 000 kronor
ABB: 350 791 000 kronor
Kinnevik: 319 686 000 kronor
Hennes&Mauritz: 308 741 000 kronor
Svenska Handelsbanken: 306 543 000 kronor
Autoliv: 203 385 000 kronor
Electrolux: 194 577 000 kronor
Investor: 172 042 000 kronor

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna. 
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionen vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension och friskvårdsbidrag som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.
     
  • En arbetsgivare som vägrar rätta sig efter en dom som ogiltigförklarat en uppsägning (det vill säga att man inte vill ta tillbaka arbetstagaren) är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att betala skadestånd. Storleken på skadeståndet beräknas efter medarbetarens anställningstid. Mindre än 5 år: 16 månadslöner. 5-10 år: 24 månadslöner. Mer än 10 år: 32 månadslöner.

Källa: Unionen