Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Få klubbar utnyttjar Sifs roll som ägare

Bolagsstämman är en möjlighet för ägarna att ta till orda. Men Sifs röst hörs mycket sällan, trots att förbundet har aktier för miljarder. I år sökte bara 11 av 3000 klubbar fullmakt att representera förbundet.<br />
Publicerad
Sif äger aktier värda nästan sex miljarder kronor. Fem miljarder finns i svenska företag. Sedan 70-talet är det upp till Sifklubbarna på de företag där förbundet äger aktier att utnyttja det inflytande som innehavet ger. Men mycket få av Sifs knappt 3000 klubbar utnyttjar den möjligheten. Många verkar inte känna till att den finns.
- Varje år i februari skickar vi ut ett brev där vi påminner om möjligheten att gå på bolagsstämman. Där informerar vi även om hur stort innehavet är, säger Urban Fastrup, ekonomichef på Sif.
Inför stämmorna i år hade bara 11 klubbar ansökt om att få en fullmakt att företräda Sif. Antalet har varit stadigt de senaste 10-15 åren. En av dem var koncernklubben på Electrolux.
- Vi brukar använda den här möjligheten. I år fick vi de svar och löften vi ville ha vid ett möte före stämman, så vi gick aldrig upp, men vi brukar begära en fullmakt varje år, säger Bert Gustafsson, klubbordförande.
Siftidningen ringde till klubbar på sex företag som finns på Sifs tio i topp-lista över aktieinnehav. Trots att flera inte kände till att de hade möjlighet att representera Sif som aktieägare, tycker de att det är ett bra system.
1. Känner du till att klubben har ägarinflytande i ditt företag?
2. Är det ett bra system?
3. Hur kan ni använda inflytandet?

Christer Eriksson, Ericsson, Kumla
1. Jajamensan, vi har fått information om det. I år hann vi inte få in alla klubbars godkännande att representera dem vid bolagsstämman, men till nästa år kommer vi att ha det.
2. Jag vet inte vad alternativet skulle vara i den här frågan.
3. Det är bra att vi kan påverka, men det viktigaste arbetet är det som sker dagligen i klubbarna och genom våra fackrepresentanter i styrelsen. Vi har en bra dialog med ledningen.
Terje Andersson, Astra Zeneca Södertälje
1. Jag vet att det har förekommit diskussioner om det. Men jag känner inte till att det finns ett beslut. Inför stämman i år fick jag frågan av en journalist om ledningens bonusar. Jag svarade att det i mycket är en ägarfråga. Hade jag vetat det jag vet nu hade jag kanske svarat annorlunda.
2. Spontant tycker jag att det är bra. Vi har en etablerad dialog med företaget. Vi känner och har förtroende för varandra. Det känns som om förbundet har gett oss ytterligare ett verktyg som vi måste använda på ett klokt sätt.
3. Vi har ingen strukturerad mötesform med styrelsen. Det här skulle kunna vara ett sätt att få en dialog.
Göran Hallkvist, Autoliv, Vårgårda
1. Jag tror att jag har hört det någon gång, men vi är inte alls aktiva i det.
2. Det är jag väldigt tveksam till. På ett sätt kan man säga att det är bra, man kan ju vara med på stämmor och så. Men då borde Sif centralt kalla samman klubbarna och gå igenom med oss vad vi ska göra.
3. Att stoppa en del av outsourcingen kanske är den allra främsta uppgiften. Det vore värt mycket för Sverige och alla anställda.
Victor Gojcevic, Tele 2, Stockholm
1. Nej, det visste jag inte, men vi är en helt ny klubb.
2. Ja, det tycker jag. Man har ju lagt det mesta på lokal nivå. Att utnyttja äganderätten borde helt riktigt ligga lokalt även det. Då kommer styrelsen se oss som ägare också.
3. Man ska inte överdriva det, men jag tror att det ger mer tyngd åt det fackliga arbetet. Man företräder både de anställda och förbundet som ägare.
Bert Gustafsson, Electrolux, Västervik
1. Ja, vi använder den här rätten och brukar begära fullmakt att gå på bolagsstämman.
2. Ja, det tycker jag. Klubbarna sitter inne med mest information. Men det är ett ansvar också.
3. Om man inte tycker att man får svar på strategiskt viktiga frågor i det vanliga arbetet kan man gå upp på stämman och begära svar.
Thord Wedin, ABB, Västerås:
1. Ja, det vet jag. Men vi har inte använt oss av det sedan bolagsstämman flyttade till Schweiz. Innan gjorde vi det.
2. Ja, det tycker jag. Det ger en möjlighet för klubbarna att visa att Sif är inne i företaget som ägare också. Men man kan inte ta upp löneutveckling och sådana frågor på det viset. Det gäller vad som är bäst för företaget och de anställda.
3. Man kan avge sin syn på hur man uppfattar att företaget sköts.

Sifs 10 största aktieposter
marknadsvärde den 31 december 2003:
Ericsson: 681 662 000 kronor
Astra Zeneca: 455 647 000 kronor
Tele2: 452 909 000 kronor
ABB: 350 791 000 kronor
Kinnevik: 319 686 000 kronor
Hennes&Mauritz: 308 741 000 kronor
Svenska Handelsbanken: 306 543 000 kronor
Autoliv: 203 385 000 kronor
Electrolux: 194 577 000 kronor
Investor: 172 042 000 kronor

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD

Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.