Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Få klubbar utnyttjar Sifs roll som ägare

Bolagsstämman är en möjlighet för ägarna att ta till orda. Men Sifs röst hörs mycket sällan, trots att förbundet har aktier för miljarder. I år sökte bara 11 av 3000 klubbar fullmakt att representera förbundet.<br />
Publicerad
Sif äger aktier värda nästan sex miljarder kronor. Fem miljarder finns i svenska företag. Sedan 70-talet är det upp till Sifklubbarna på de företag där förbundet äger aktier att utnyttja det inflytande som innehavet ger. Men mycket få av Sifs knappt 3000 klubbar utnyttjar den möjligheten. Många verkar inte känna till att den finns.
- Varje år i februari skickar vi ut ett brev där vi påminner om möjligheten att gå på bolagsstämman. Där informerar vi även om hur stort innehavet är, säger Urban Fastrup, ekonomichef på Sif.
Inför stämmorna i år hade bara 11 klubbar ansökt om att få en fullmakt att företräda Sif. Antalet har varit stadigt de senaste 10-15 åren. En av dem var koncernklubben på Electrolux.
- Vi brukar använda den här möjligheten. I år fick vi de svar och löften vi ville ha vid ett möte före stämman, så vi gick aldrig upp, men vi brukar begära en fullmakt varje år, säger Bert Gustafsson, klubbordförande.
Siftidningen ringde till klubbar på sex företag som finns på Sifs tio i topp-lista över aktieinnehav. Trots att flera inte kände till att de hade möjlighet att representera Sif som aktieägare, tycker de att det är ett bra system.
1. Känner du till att klubben har ägarinflytande i ditt företag?
2. Är det ett bra system?
3. Hur kan ni använda inflytandet?

Christer Eriksson, Ericsson, Kumla
1. Jajamensan, vi har fått information om det. I år hann vi inte få in alla klubbars godkännande att representera dem vid bolagsstämman, men till nästa år kommer vi att ha det.
2. Jag vet inte vad alternativet skulle vara i den här frågan.
3. Det är bra att vi kan påverka, men det viktigaste arbetet är det som sker dagligen i klubbarna och genom våra fackrepresentanter i styrelsen. Vi har en bra dialog med ledningen.
Terje Andersson, Astra Zeneca Södertälje
1. Jag vet att det har förekommit diskussioner om det. Men jag känner inte till att det finns ett beslut. Inför stämman i år fick jag frågan av en journalist om ledningens bonusar. Jag svarade att det i mycket är en ägarfråga. Hade jag vetat det jag vet nu hade jag kanske svarat annorlunda.
2. Spontant tycker jag att det är bra. Vi har en etablerad dialog med företaget. Vi känner och har förtroende för varandra. Det känns som om förbundet har gett oss ytterligare ett verktyg som vi måste använda på ett klokt sätt.
3. Vi har ingen strukturerad mötesform med styrelsen. Det här skulle kunna vara ett sätt att få en dialog.
Göran Hallkvist, Autoliv, Vårgårda
1. Jag tror att jag har hört det någon gång, men vi är inte alls aktiva i det.
2. Det är jag väldigt tveksam till. På ett sätt kan man säga att det är bra, man kan ju vara med på stämmor och så. Men då borde Sif centralt kalla samman klubbarna och gå igenom med oss vad vi ska göra.
3. Att stoppa en del av outsourcingen kanske är den allra främsta uppgiften. Det vore värt mycket för Sverige och alla anställda.
Victor Gojcevic, Tele 2, Stockholm
1. Nej, det visste jag inte, men vi är en helt ny klubb.
2. Ja, det tycker jag. Man har ju lagt det mesta på lokal nivå. Att utnyttja äganderätten borde helt riktigt ligga lokalt även det. Då kommer styrelsen se oss som ägare också.
3. Man ska inte överdriva det, men jag tror att det ger mer tyngd åt det fackliga arbetet. Man företräder både de anställda och förbundet som ägare.
Bert Gustafsson, Electrolux, Västervik
1. Ja, vi använder den här rätten och brukar begära fullmakt att gå på bolagsstämman.
2. Ja, det tycker jag. Klubbarna sitter inne med mest information. Men det är ett ansvar också.
3. Om man inte tycker att man får svar på strategiskt viktiga frågor i det vanliga arbetet kan man gå upp på stämman och begära svar.
Thord Wedin, ABB, Västerås:
1. Ja, det vet jag. Men vi har inte använt oss av det sedan bolagsstämman flyttade till Schweiz. Innan gjorde vi det.
2. Ja, det tycker jag. Det ger en möjlighet för klubbarna att visa att Sif är inne i företaget som ägare också. Men man kan inte ta upp löneutveckling och sådana frågor på det viset. Det gäller vad som är bäst för företaget och de anställda.
3. Man kan avge sin syn på hur man uppfattar att företaget sköts.

Sifs 10 största aktieposter
marknadsvärde den 31 december 2003:
Ericsson: 681 662 000 kronor
Astra Zeneca: 455 647 000 kronor
Tele2: 452 909 000 kronor
ABB: 350 791 000 kronor
Kinnevik: 319 686 000 kronor
Hennes&Mauritz: 308 741 000 kronor
Svenska Handelsbanken: 306 543 000 kronor
Autoliv: 203 385 000 kronor
Electrolux: 194 577 000 kronor
Investor: 172 042 000 kronor

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.

Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.