Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Få klubbar utnyttjar Sifs roll som ägare

Bolagsstämman är en möjlighet för ägarna att ta till orda. Men Sifs röst hörs mycket sällan, trots att förbundet har aktier för miljarder. I år sökte bara 11 av 3000 klubbar fullmakt att representera förbundet.<br />
Publicerad
Sif äger aktier värda nästan sex miljarder kronor. Fem miljarder finns i svenska företag. Sedan 70-talet är det upp till Sifklubbarna på de företag där förbundet äger aktier att utnyttja det inflytande som innehavet ger. Men mycket få av Sifs knappt 3000 klubbar utnyttjar den möjligheten. Många verkar inte känna till att den finns.
- Varje år i februari skickar vi ut ett brev där vi påminner om möjligheten att gå på bolagsstämman. Där informerar vi även om hur stort innehavet är, säger Urban Fastrup, ekonomichef på Sif.
Inför stämmorna i år hade bara 11 klubbar ansökt om att få en fullmakt att företräda Sif. Antalet har varit stadigt de senaste 10-15 åren. En av dem var koncernklubben på Electrolux.
- Vi brukar använda den här möjligheten. I år fick vi de svar och löften vi ville ha vid ett möte före stämman, så vi gick aldrig upp, men vi brukar begära en fullmakt varje år, säger Bert Gustafsson, klubbordförande.
Siftidningen ringde till klubbar på sex företag som finns på Sifs tio i topp-lista över aktieinnehav. Trots att flera inte kände till att de hade möjlighet att representera Sif som aktieägare, tycker de att det är ett bra system.
1. Känner du till att klubben har ägarinflytande i ditt företag?
2. Är det ett bra system?
3. Hur kan ni använda inflytandet?

Christer Eriksson, Ericsson, Kumla
1. Jajamensan, vi har fått information om det. I år hann vi inte få in alla klubbars godkännande att representera dem vid bolagsstämman, men till nästa år kommer vi att ha det.
2. Jag vet inte vad alternativet skulle vara i den här frågan.
3. Det är bra att vi kan påverka, men det viktigaste arbetet är det som sker dagligen i klubbarna och genom våra fackrepresentanter i styrelsen. Vi har en bra dialog med ledningen.
Terje Andersson, Astra Zeneca Södertälje
1. Jag vet att det har förekommit diskussioner om det. Men jag känner inte till att det finns ett beslut. Inför stämman i år fick jag frågan av en journalist om ledningens bonusar. Jag svarade att det i mycket är en ägarfråga. Hade jag vetat det jag vet nu hade jag kanske svarat annorlunda.
2. Spontant tycker jag att det är bra. Vi har en etablerad dialog med företaget. Vi känner och har förtroende för varandra. Det känns som om förbundet har gett oss ytterligare ett verktyg som vi måste använda på ett klokt sätt.
3. Vi har ingen strukturerad mötesform med styrelsen. Det här skulle kunna vara ett sätt att få en dialog.
Göran Hallkvist, Autoliv, Vårgårda
1. Jag tror att jag har hört det någon gång, men vi är inte alls aktiva i det.
2. Det är jag väldigt tveksam till. På ett sätt kan man säga att det är bra, man kan ju vara med på stämmor och så. Men då borde Sif centralt kalla samman klubbarna och gå igenom med oss vad vi ska göra.
3. Att stoppa en del av outsourcingen kanske är den allra främsta uppgiften. Det vore värt mycket för Sverige och alla anställda.
Victor Gojcevic, Tele 2, Stockholm
1. Nej, det visste jag inte, men vi är en helt ny klubb.
2. Ja, det tycker jag. Man har ju lagt det mesta på lokal nivå. Att utnyttja äganderätten borde helt riktigt ligga lokalt även det. Då kommer styrelsen se oss som ägare också.
3. Man ska inte överdriva det, men jag tror att det ger mer tyngd åt det fackliga arbetet. Man företräder både de anställda och förbundet som ägare.
Bert Gustafsson, Electrolux, Västervik
1. Ja, vi använder den här rätten och brukar begära fullmakt att gå på bolagsstämman.
2. Ja, det tycker jag. Klubbarna sitter inne med mest information. Men det är ett ansvar också.
3. Om man inte tycker att man får svar på strategiskt viktiga frågor i det vanliga arbetet kan man gå upp på stämman och begära svar.
Thord Wedin, ABB, Västerås:
1. Ja, det vet jag. Men vi har inte använt oss av det sedan bolagsstämman flyttade till Schweiz. Innan gjorde vi det.
2. Ja, det tycker jag. Det ger en möjlighet för klubbarna att visa att Sif är inne i företaget som ägare också. Men man kan inte ta upp löneutveckling och sådana frågor på det viset. Det gäller vad som är bäst för företaget och de anställda.
3. Man kan avge sin syn på hur man uppfattar att företaget sköts.

Sifs 10 största aktieposter
marknadsvärde den 31 december 2003:
Ericsson: 681 662 000 kronor
Astra Zeneca: 455 647 000 kronor
Tele2: 452 909 000 kronor
ABB: 350 791 000 kronor
Kinnevik: 319 686 000 kronor
Hennes&Mauritz: 308 741 000 kronor
Svenska Handelsbanken: 306 543 000 kronor
Autoliv: 203 385 000 kronor
Electrolux: 194 577 000 kronor
Investor: 172 042 000 kronor

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.