Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Få klubbar utnyttjar Sifs roll som ägare

Bolagsstämman är en möjlighet för ägarna att ta till orda. Men Sifs röst hörs mycket sällan, trots att förbundet har aktier för miljarder. I år sökte bara 11 av 3000 klubbar fullmakt att representera förbundet.<br />
Publicerad
Sif äger aktier värda nästan sex miljarder kronor. Fem miljarder finns i svenska företag. Sedan 70-talet är det upp till Sifklubbarna på de företag där förbundet äger aktier att utnyttja det inflytande som innehavet ger. Men mycket få av Sifs knappt 3000 klubbar utnyttjar den möjligheten. Många verkar inte känna till att den finns.
- Varje år i februari skickar vi ut ett brev där vi påminner om möjligheten att gå på bolagsstämman. Där informerar vi även om hur stort innehavet är, säger Urban Fastrup, ekonomichef på Sif.
Inför stämmorna i år hade bara 11 klubbar ansökt om att få en fullmakt att företräda Sif. Antalet har varit stadigt de senaste 10-15 åren. En av dem var koncernklubben på Electrolux.
- Vi brukar använda den här möjligheten. I år fick vi de svar och löften vi ville ha vid ett möte före stämman, så vi gick aldrig upp, men vi brukar begära en fullmakt varje år, säger Bert Gustafsson, klubbordförande.
Siftidningen ringde till klubbar på sex företag som finns på Sifs tio i topp-lista över aktieinnehav. Trots att flera inte kände till att de hade möjlighet att representera Sif som aktieägare, tycker de att det är ett bra system.
1. Känner du till att klubben har ägarinflytande i ditt företag?
2. Är det ett bra system?
3. Hur kan ni använda inflytandet?

Christer Eriksson, Ericsson, Kumla
1. Jajamensan, vi har fått information om det. I år hann vi inte få in alla klubbars godkännande att representera dem vid bolagsstämman, men till nästa år kommer vi att ha det.
2. Jag vet inte vad alternativet skulle vara i den här frågan.
3. Det är bra att vi kan påverka, men det viktigaste arbetet är det som sker dagligen i klubbarna och genom våra fackrepresentanter i styrelsen. Vi har en bra dialog med ledningen.
Terje Andersson, Astra Zeneca Södertälje
1. Jag vet att det har förekommit diskussioner om det. Men jag känner inte till att det finns ett beslut. Inför stämman i år fick jag frågan av en journalist om ledningens bonusar. Jag svarade att det i mycket är en ägarfråga. Hade jag vetat det jag vet nu hade jag kanske svarat annorlunda.
2. Spontant tycker jag att det är bra. Vi har en etablerad dialog med företaget. Vi känner och har förtroende för varandra. Det känns som om förbundet har gett oss ytterligare ett verktyg som vi måste använda på ett klokt sätt.
3. Vi har ingen strukturerad mötesform med styrelsen. Det här skulle kunna vara ett sätt att få en dialog.
Göran Hallkvist, Autoliv, Vårgårda
1. Jag tror att jag har hört det någon gång, men vi är inte alls aktiva i det.
2. Det är jag väldigt tveksam till. På ett sätt kan man säga att det är bra, man kan ju vara med på stämmor och så. Men då borde Sif centralt kalla samman klubbarna och gå igenom med oss vad vi ska göra.
3. Att stoppa en del av outsourcingen kanske är den allra främsta uppgiften. Det vore värt mycket för Sverige och alla anställda.
Victor Gojcevic, Tele 2, Stockholm
1. Nej, det visste jag inte, men vi är en helt ny klubb.
2. Ja, det tycker jag. Man har ju lagt det mesta på lokal nivå. Att utnyttja äganderätten borde helt riktigt ligga lokalt även det. Då kommer styrelsen se oss som ägare också.
3. Man ska inte överdriva det, men jag tror att det ger mer tyngd åt det fackliga arbetet. Man företräder både de anställda och förbundet som ägare.
Bert Gustafsson, Electrolux, Västervik
1. Ja, vi använder den här rätten och brukar begära fullmakt att gå på bolagsstämman.
2. Ja, det tycker jag. Klubbarna sitter inne med mest information. Men det är ett ansvar också.
3. Om man inte tycker att man får svar på strategiskt viktiga frågor i det vanliga arbetet kan man gå upp på stämman och begära svar.
Thord Wedin, ABB, Västerås:
1. Ja, det vet jag. Men vi har inte använt oss av det sedan bolagsstämman flyttade till Schweiz. Innan gjorde vi det.
2. Ja, det tycker jag. Det ger en möjlighet för klubbarna att visa att Sif är inne i företaget som ägare också. Men man kan inte ta upp löneutveckling och sådana frågor på det viset. Det gäller vad som är bäst för företaget och de anställda.
3. Man kan avge sin syn på hur man uppfattar att företaget sköts.

Sifs 10 största aktieposter
marknadsvärde den 31 december 2003:
Ericsson: 681 662 000 kronor
Astra Zeneca: 455 647 000 kronor
Tele2: 452 909 000 kronor
ABB: 350 791 000 kronor
Kinnevik: 319 686 000 kronor
Hennes&Mauritz: 308 741 000 kronor
Svenska Handelsbanken: 306 543 000 kronor
Autoliv: 203 385 000 kronor
Electrolux: 194 577 000 kronor
Investor: 172 042 000 kronor

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen