Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Europabolag inget hot mot svenska anställda

Mbl:s betydelse minskar med de nya Europabolagen. Men för anställda i stora koncerner kan de innebära mer inflytande.
Publicerad
- Jag ser inte de nya Europabolagen som något hot mot arbetstagare i Sverige, säger Hanna Johansson, arbetsrättsjurist på Sif.
Hon har nyligen utrett den planerade Europabolagsformen ur ett arbetstagarperspektiv, inom ramen för ett forskningsprojekt på Arbetslivsinstitutet.
- Den nya bolagsformen kan innebära att det inom stora koncerner blir något lättare att få information, eftersom det nu finns ett direktiv om samråd och information på Europanivå.
Arbetstagarna i de länder där bolaget finns kommer att få en gemensam representation, som ska vara arbetsgivarens motpart i förhandlingar.
När det gäller frågor som berör enbart Sverige kommer medbestämmandelagen, mbl, fortsätta att gälla.
Rätten till styrelserepresentation kommer i de allra flesta fall att finnas kvar i de företag som hade det innan de blev Europabolag.
Den typ av frågor som kan förhandlas nationellt kommer också att förändras. De stora frågorna dryftas på Europanivå, medan verkställandet förhandlas lokalt.
För anställda generellt kommer dock förändringarna att vara små, säger Hanna Johansson.
- Anställningsvillkoren kommer även i fortsättningen att regleras av lagen i det land där arbetstagarna utför sitt arbete.

MARIE NÄRLID

Utredningen finns refererad i "Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal" och ges ut inom det så kallade SALTSA-programmet där Arbetslivsinstitutet, och de fackliga paraplyorganisationerna LO, TCO och Saco deltar.
Den kan beställas genom Arbetslivsinstitutet: helle.stensen@niwl.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar