Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Europabolag inget hot mot svenska anställda

Mbl:s betydelse minskar med de nya Europabolagen. Men för anställda i stora koncerner kan de innebära mer inflytande.
Publicerad
- Jag ser inte de nya Europabolagen som något hot mot arbetstagare i Sverige, säger Hanna Johansson, arbetsrättsjurist på Sif.
Hon har nyligen utrett den planerade Europabolagsformen ur ett arbetstagarperspektiv, inom ramen för ett forskningsprojekt på Arbetslivsinstitutet.
- Den nya bolagsformen kan innebära att det inom stora koncerner blir något lättare att få information, eftersom det nu finns ett direktiv om samråd och information på Europanivå.
Arbetstagarna i de länder där bolaget finns kommer att få en gemensam representation, som ska vara arbetsgivarens motpart i förhandlingar.
När det gäller frågor som berör enbart Sverige kommer medbestämmandelagen, mbl, fortsätta att gälla.
Rätten till styrelserepresentation kommer i de allra flesta fall att finnas kvar i de företag som hade det innan de blev Europabolag.
Den typ av frågor som kan förhandlas nationellt kommer också att förändras. De stora frågorna dryftas på Europanivå, medan verkställandet förhandlas lokalt.
För anställda generellt kommer dock förändringarna att vara små, säger Hanna Johansson.
- Anställningsvillkoren kommer även i fortsättningen att regleras av lagen i det land där arbetstagarna utför sitt arbete.

MARIE NÄRLID

Utredningen finns refererad i "Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal" och ges ut inom det så kallade SALTSA-programmet där Arbetslivsinstitutet, och de fackliga paraplyorganisationerna LO, TCO och Saco deltar.
Den kan beställas genom Arbetslivsinstitutet: helle.stensen@niwl.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.