Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU hjälper kanadensiskt bolag handplocka personal i Karlstad

Har EU-kommissionen rätt att köra över svensk arbetsrätt, undrar Sifs regionchef Magnus Hildebrand sedan kommissionen agerat i samband med Metsos planerade köp av Kvaerners två bolag i Karlstad.<br />
Publicerad
Sedan finska Metsokoncernern i våras beslöt köpa norska Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab med totalt 470 anställda i Karlstad, har EU-kommissionen granskat affären ur konkurrenssynpunkt.
Metso, Kvaerner och österrikiska Andritz är i dag de dominerande på marknaden för utrustning till massafabriker.
Kommissionen meddelade nyligen att den endast godkänner affären om en del av Kvaerners verksamhet säljs till kanadensiska GL&V.
Sedan Metso gått med på kravet har Kvaerners ledning beräknat att cirka 190 anställda tillhör den verksamhet som ska säljas till GL&V.
GL&V:s ledning har uppgett att produktionen ska flyttas till Kanada medan man ska starta ett teknologiskt center för kemisk massa i Karlstad. Men då det kräver betydligt färre anställda riskerar nu många att förlora jobbet.
För att Metso ska få köpa den kvarvarande delen av Kvaerner måste affären med det kanadensiska bolaget vara klar innan årsskiftet.
Vid en verksamhetsövergång ska facken, enligt svensk arbetsrätt, kallas till förhandling där man beslutar om vilka som omfattas. Sedan ska alla berörda få erbjudande om att övergå till det nya.
Men så har inte skett i det här fallet, konstaterar Sifs regionchef Magnus Hildebrand.
- Klubbarna har fått mycket litet information och vi vet i dagsläget inte ens om affären med GL&V är klar. Och bolaget har inte förhandlat, säger han.
- I stället har ett 50-tal handplockats och erbjudits att gå över till GL&V som de måste svara senast den 29 december. Och det utan att de vet någonting om den nya organisationen eller vilken roll de skulle få.
I ett uttalande i Nya Wermlands-Tidningen säger Per-Åke Färnstrand, vd för Kvaerner Pulping, att EU gett GL&V rätt att plocka ut den personal man behöver.
Magnus Hildebrand har senare fått beskedet att EU-kommissionen utsett en pensionerad före detta anställd vid Kvaerner att se till att kommissionens beslut efterlevs.
- Det här är värre än jag trodde. Personalavdelningarna på Kvaerners båda bolag har gjort listor på vilka som ska erbjudas följa med till GL&V på uppdrag av EU-kommissionen och Metso där mannen som utsetts av kommissionen haft en nyckelroll.
Tillsammans med Sifs jurister försöker Magnus Hildebrand komma fram till vad de kan göra.
- Frågan är om det får gå till så här, att Bryssels konkurrensmyndighet ska påverka vilka som får gå över till kanadensarna.
Magnus Hildebrand betecknar EU-kommissionens agerande som uppseendeväckande.
Kvaerner Pulpings informationschef Anders Thorén uppger att man agerat i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser.
- Vi har uppfattat det som att det är direktivet som är det giltiga och att vi då har rätt att ta fram listor på personal som hör till den verksamhet som ska överlåtas utan att vi behöver förhandla med facket. Men för att ha ett bra samarbete med facken har vi ändå informerat om dessa listor.
Anders Thorén bekräftar att EU-kommissionen utsett den tidigare anställde pensionären till "Hold Separate Manager".
- Hans uppgift är att säkerställa att vi jobbar på och sköter den verksamhet som skall överlåtas som vanligt fram till dess affären är avslutad innan årsskiftet, säger Anders Thorén.
Har mannen kunnat påverka vilka som hamnar på de listor som tagits fram?
- Han har sett alla listor, men var inte med då listorna togs fram. Men han ska ha tillgång till all information, kunna prata med vem han vill och så vidare.
- Vi har ju inget slavarbete i Sverige och det är upp till var och en att tacka ja eller nej till erbjudandet om att följa med till GL&V. Vi har varit tydliga gentemot facken och alla medarbetare att om man önskar så har man rätt att kvarstå hos sin nuvarande arbetsgivare.
Men de som erbjuds följa med till GL&V vet alltså inte vilken sorts organisation de hamnar i eller vilken roll de får där?
- Det är information som GL&V ska ge.
Vad händer med alla som inte hamnar på listorna?
- I början av januari ska vi börja förhandla om Metsos nya organisation och då också förhandla enligt turordningslistor om de som är kvar.
Varför har just ett 50-tal fått erbjudande om att gå till GL&V?
- Det ingår i köpekontraktet mellan Metso och GL&V att vi ska vara behjälpliga med att ta fram namn på så många, utifrån en uppskattning de själva gjort. Och vi har på alla sätt försökt underlätta för GL&V. Också för att vi så snart som möjligt ska kunna börja förhandla om vår nya organisation.
Har EU-kommissionen sanktionerat ert agerande?
- I sitt beslut har de inte pekat på det, men vi har tolkat det så, säger Anders Thorén.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär säger:
- Man måste naturligtvis titta mer noggrant på det här men spontant tycks det här vara ett solklart brott mot mbl-lagstiftningen.
- Direktivet om verksamhetsöverlåtelse är införlivat i svensk lagstiftning och de anställda garanteras skydd och medbestämmande enligt medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Så den arbetsgivare som bara tittar på direktivet biter sig själv i svansen.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.