Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU hjälper kanadensiskt bolag handplocka personal i Karlstad

Har EU-kommissionen rätt att köra över svensk arbetsrätt, undrar Sifs regionchef Magnus Hildebrand sedan kommissionen agerat i samband med Metsos planerade köp av Kvaerners två bolag i Karlstad.<br />
Publicerad
Sedan finska Metsokoncernern i våras beslöt köpa norska Kvaerner Pulping och Kvaerner Kamfab med totalt 470 anställda i Karlstad, har EU-kommissionen granskat affären ur konkurrenssynpunkt.
Metso, Kvaerner och österrikiska Andritz är i dag de dominerande på marknaden för utrustning till massafabriker.
Kommissionen meddelade nyligen att den endast godkänner affären om en del av Kvaerners verksamhet säljs till kanadensiska GL&V.
Sedan Metso gått med på kravet har Kvaerners ledning beräknat att cirka 190 anställda tillhör den verksamhet som ska säljas till GL&V.
GL&V:s ledning har uppgett att produktionen ska flyttas till Kanada medan man ska starta ett teknologiskt center för kemisk massa i Karlstad. Men då det kräver betydligt färre anställda riskerar nu många att förlora jobbet.
För att Metso ska få köpa den kvarvarande delen av Kvaerner måste affären med det kanadensiska bolaget vara klar innan årsskiftet.
Vid en verksamhetsövergång ska facken, enligt svensk arbetsrätt, kallas till förhandling där man beslutar om vilka som omfattas. Sedan ska alla berörda få erbjudande om att övergå till det nya.
Men så har inte skett i det här fallet, konstaterar Sifs regionchef Magnus Hildebrand.
- Klubbarna har fått mycket litet information och vi vet i dagsläget inte ens om affären med GL&V är klar. Och bolaget har inte förhandlat, säger han.
- I stället har ett 50-tal handplockats och erbjudits att gå över till GL&V som de måste svara senast den 29 december. Och det utan att de vet någonting om den nya organisationen eller vilken roll de skulle få.
I ett uttalande i Nya Wermlands-Tidningen säger Per-Åke Färnstrand, vd för Kvaerner Pulping, att EU gett GL&V rätt att plocka ut den personal man behöver.
Magnus Hildebrand har senare fått beskedet att EU-kommissionen utsett en pensionerad före detta anställd vid Kvaerner att se till att kommissionens beslut efterlevs.
- Det här är värre än jag trodde. Personalavdelningarna på Kvaerners båda bolag har gjort listor på vilka som ska erbjudas följa med till GL&V på uppdrag av EU-kommissionen och Metso där mannen som utsetts av kommissionen haft en nyckelroll.
Tillsammans med Sifs jurister försöker Magnus Hildebrand komma fram till vad de kan göra.
- Frågan är om det får gå till så här, att Bryssels konkurrensmyndighet ska påverka vilka som får gå över till kanadensarna.
Magnus Hildebrand betecknar EU-kommissionens agerande som uppseendeväckande.
Kvaerner Pulpings informationschef Anders Thorén uppger att man agerat i enlighet med ett EU-direktiv om verksamhetsöverlåtelser.
- Vi har uppfattat det som att det är direktivet som är det giltiga och att vi då har rätt att ta fram listor på personal som hör till den verksamhet som ska överlåtas utan att vi behöver förhandla med facket. Men för att ha ett bra samarbete med facken har vi ändå informerat om dessa listor.
Anders Thorén bekräftar att EU-kommissionen utsett den tidigare anställde pensionären till "Hold Separate Manager".
- Hans uppgift är att säkerställa att vi jobbar på och sköter den verksamhet som skall överlåtas som vanligt fram till dess affären är avslutad innan årsskiftet, säger Anders Thorén.
Har mannen kunnat påverka vilka som hamnar på de listor som tagits fram?
- Han har sett alla listor, men var inte med då listorna togs fram. Men han ska ha tillgång till all information, kunna prata med vem han vill och så vidare.
- Vi har ju inget slavarbete i Sverige och det är upp till var och en att tacka ja eller nej till erbjudandet om att följa med till GL&V. Vi har varit tydliga gentemot facken och alla medarbetare att om man önskar så har man rätt att kvarstå hos sin nuvarande arbetsgivare.
Men de som erbjuds följa med till GL&V vet alltså inte vilken sorts organisation de hamnar i eller vilken roll de får där?
- Det är information som GL&V ska ge.
Vad händer med alla som inte hamnar på listorna?
- I början av januari ska vi börja förhandla om Metsos nya organisation och då också förhandla enligt turordningslistor om de som är kvar.
Varför har just ett 50-tal fått erbjudande om att gå till GL&V?
- Det ingår i köpekontraktet mellan Metso och GL&V att vi ska vara behjälpliga med att ta fram namn på så många, utifrån en uppskattning de själva gjort. Och vi har på alla sätt försökt underlätta för GL&V. Också för att vi så snart som möjligt ska kunna börja förhandla om vår nya organisation.
Har EU-kommissionen sanktionerat ert agerande?
- I sitt beslut har de inte pekat på det, men vi har tolkat det så, säger Anders Thorén.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär säger:
- Man måste naturligtvis titta mer noggrant på det här men spontant tycks det här vara ett solklart brott mot mbl-lagstiftningen.
- Direktivet om verksamhetsöverlåtelse är införlivat i svensk lagstiftning och de anställda garanteras skydd och medbestämmande enligt medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd. Så den arbetsgivare som bara tittar på direktivet biter sig själv i svansen.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."