Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Det ratade las-förslaget kan få viss betydelse"

PTK och Svenskt Näringsliv sa ja. LO sa nej. Men till vad? Parterna håller på las-förslaget men visst innehåll har ändå sipprat ut. Och delar kommer kanske att plockas upp av politikerna och lyftas in i en framtida lag om anställningsskydd, tippar en arbetsrättsexpert.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock, Henrik Montgomery / TT
"Politikerna kan välja att lyfta in förslagen i lagen, så överenskommelsen kan säkert få viss betydelse ändå", säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt. Shutterstock, Henrik Montgomery / TT

PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv ställde sig bakom det slutliga förslaget om en överenskommelse om nytt huvudavtal och nya regelverk. Men vad förslaget innehöll är man förtegen med. Vissa delar har dock läckt ut. Bland annat att saklig grund skulle skrotas till förmån för formuleringen sakliga skäl. 

Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse

– Jag blir konfunderad för rättsligt sett finns inte en diskrepans mellan saklig grund och sakliga skäl i dag, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

– Det kan vara en strategi att använda ett nytt begrepp för att betona att ribban för att säga upp anställda sänkts något.

Enligt Sveriges Radio är skillnaden att man i överenskommelsen föreslår konkreta exempel på vad som är misskötsamhet och bristande prestationer. Tidningen Arbetsvärlden menar att det helt enkelt skulle bli lättare att säga upp någon av personliga skäl som handlar om samarbetssvårigheter, missbruk, brottslighet och arbetsvägran.

Arbetsgivaren måste enligt förslaget erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp, skriver SVT Nyheter. Men om det därefter fortfarande finns sakliga skäl kan arbetsgivaren sätta punkt. Vid tvist måste arbetstagaren bevisa att en ny omplacering hade hjälpt.

Fler delar ur las-förslaget:

Undantag från turordningsreglerna

Fler än två (som i småföretag i dag) men färre än fem (som föreslås i las-utredningen) och på alla företag oavsett storlek är förslaget om undantag från turordningen som ratades. Enligt SVT:s källor är det exakt tre personer.

I förslaget till ändring i huvudavtalet har dessutom diskuterats att x antal tjänstemän plus x antal arbetare ska kunna undantas, dock max 15 procent av hela arbetsstyrkan.

Tommy Andersson, chef på enheten för avtalsfrågor på LO, förklarar i Arbetsvärlden att det skulle vara en så kallad stupstocksregel – fack och arbetsgivare ska först och främst försöka komma överens, men om det inte funkar får arbetsgivaren alltså göra sina undantag från turordningen.

Omställningsstöd för uppsagda, kompetensutveckling, förutsätter att regeringen tillsätter en organisation för omställning och inför ett nytt studiestöd, skriver bland annat Kommunalarbetaren.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Allmän visstid ersätts av särskild visstid vilket innebär förtur till jobb redan efter nio månader i stället för 12. Dessutom övergår särskild visstid i tillsvidareanställning redan efter 18 månader (i stället för 24 månader), enligt Arbetsvärlden.

Att hyvla eller inte hyvla

Arbetsgivare kan i dag kringgå turordningsregler och uppsägningstid genom att sänka antalet timmar för anställda – så kallad hyvling. LO-förbunden kunde, enligt Arbetsvärlden, inte köpa förslaget om turordning för hyvling, eftersom det innebär en acceptans av själva företeelsen.

Enligt tidningen Handelsnytt finns i kollektivavtalet för detaljhandeln sedan 2017 ett visst skydd mot hyvling, men för Handels är hyvling ändå ett jätteproblem.

Jobb till bemanningsanställda

I dag kan en bemanningsanställd gå och harva i år utan att få jobb på företagen hen är uthyrd till. Enligt det ratade förslaget skulle någon som varit uthyrd till samma arbetsplats under en treårsperiod erbjudas anställning efter 24 månader, alternativt få två månadslöner, skriver SVT Nyheter.

Vad händer nu?

– Nu blir det i stället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

– När politikerna får förslagen från förhandlingarna presenterade för sig kan de välja att lyfta in dem i lagen, så överenskommelsen får säkert viss betydelse ändå. Det skulle förvåna mig annars, säger Carin Ulander-Wänman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.