Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Det ratade las-förslaget kan få viss betydelse"

PTK och Svenskt Näringsliv sa ja. LO sa nej. Men till vad? Parterna håller på las-förslaget men visst innehåll har ändå sipprat ut. Och delar kommer kanske att plockas upp av politikerna och lyftas in i en framtida lag om anställningsskydd, tippar en arbetsrättsexpert.
Johanna Rovira Publicerad 19 oktober 2020, kl 15:57
Shutterstock, Henrik Montgomery / TT
"Politikerna kan välja att lyfta in förslagen i lagen, så överenskommelsen kan säkert få viss betydelse ändå", säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt. Shutterstock, Henrik Montgomery / TT

PTK, där Unionen ingår, och Svenskt Näringsliv ställde sig bakom det slutliga förslaget om en överenskommelse om nytt huvudavtal och nya regelverk. Men vad förslaget innehöll är man förtegen med. Vissa delar har dock läckt ut. Bland annat att saklig grund skulle skrotas till förmån för formuleringen sakliga skäl. 

Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse

– Jag blir konfunderad för rättsligt sett finns inte en diskrepans mellan saklig grund och sakliga skäl i dag, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

– Det kan vara en strategi att använda ett nytt begrepp för att betona att ribban för att säga upp anställda sänkts något.

Enligt Sveriges Radio är skillnaden att man i överenskommelsen föreslår konkreta exempel på vad som är misskötsamhet och bristande prestationer. Tidningen Arbetsvärlden menar att det helt enkelt skulle bli lättare att säga upp någon av personliga skäl som handlar om samarbetssvårigheter, missbruk, brottslighet och arbetsvägran.

Arbetsgivaren måste enligt förslaget erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp, skriver SVT Nyheter. Men om det därefter fortfarande finns sakliga skäl kan arbetsgivaren sätta punkt. Vid tvist måste arbetstagaren bevisa att en ny omplacering hade hjälpt.

Fler delar ur las-förslaget:

Undantag från turordningsreglerna

Fler än två (som i småföretag i dag) men färre än fem (som föreslås i las-utredningen) och på alla företag oavsett storlek är förslaget om undantag från turordningen som ratades. Enligt SVT:s källor är det exakt tre personer.

I förslaget till ändring i huvudavtalet har dessutom diskuterats att x antal tjänstemän plus x antal arbetare ska kunna undantas, dock max 15 procent av hela arbetsstyrkan.

Tommy Andersson, chef på enheten för avtalsfrågor på LO, förklarar i Arbetsvärlden att det skulle vara en så kallad stupstocksregel – fack och arbetsgivare ska först och främst försöka komma överens, men om det inte funkar får arbetsgivaren alltså göra sina undantag från turordningen.

Omställningsstöd för uppsagda, kompetensutveckling, förutsätter att regeringen tillsätter en organisation för omställning och inför ett nytt studiestöd, skriver bland annat Kommunalarbetaren.

Läs mer Las-förslag: Skyldighet att utbilda anställda

Allmän visstid ersätts av särskild visstid vilket innebär förtur till jobb redan efter nio månader i stället för 12. Dessutom övergår särskild visstid i tillsvidareanställning redan efter 18 månader (i stället för 24 månader), enligt Arbetsvärlden.

Att hyvla eller inte hyvla

Arbetsgivare kan i dag kringgå turordningsregler och uppsägningstid genom att sänka antalet timmar för anställda – så kallad hyvling. LO-förbunden kunde, enligt Arbetsvärlden, inte köpa förslaget om turordning för hyvling, eftersom det innebär en acceptans av själva företeelsen.

Enligt tidningen Handelsnytt finns i kollektivavtalet för detaljhandeln sedan 2017 ett visst skydd mot hyvling, men för Handels är hyvling ändå ett jätteproblem.

Jobb till bemanningsanställda

I dag kan en bemanningsanställd gå och harva i år utan att få jobb på företagen hen är uthyrd till. Enligt det ratade förslaget skulle någon som varit uthyrd till samma arbetsplats under en treårsperiod erbjudas anställning efter 24 månader, alternativt få två månadslöner, skriver SVT Nyheter.

Vad händer nu?

– Nu blir det i stället lagstiftaren som måste ta ansvaret att förbättra regelverken på arbetsmarknaden så att det blir lättare både att anställa och att få ett jobb, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

– När politikerna får förslagen från förhandlingarna presenterade för sig kan de välja att lyfta in dem i lagen, så överenskommelsen får säkert viss betydelse ändå. Det skulle förvåna mig annars, säger Carin Ulander-Wänman.

Johanna Rovira
[email protected]