Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Kvinnan avskedades sedan hon varit på kontoret med förkylning som senare visade sig vara coronasmitta. Enligt kvinnan själv informerade hon sina chefer om symtomen och fick klartecken att stanna på arbetsplatsen.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Företaget sparkade medarbetaren sedan det visat sig att hon smittats av Corona. Nu har Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Johan Nilsson/TT

Det var den 9 november förra året som Göteborgsföretaget avskedade en kvinnlig medarbetare sedan hon varit på kontoret under 2,5 dagar med förkylningssymtom som senare visade sig vara corona. Men arbetsgivarens uppgifter är felaktiga anser Unionen, som nu stämt bolaget.

– Vår medlem märkte av tecken på förkylning först efter att hon anlänt till sin arbetsplats men kände sig i övrigt fullt arbetsför, vilket hon informerade två chefer om, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

En av cheferna slog fast att medarbetaren sannolikt redan smittat andra om hon skulle bära på covid-19 och att det därför inte var någon mening för henne att gå hem. Resten av arbetsdagen höll Unionenmedlemmen för säkerhets skull avstånd till sina kollegor.

Under den följande helgen mådde kvinnan sämre och ett test visade att det rörde sig om covid-19, vilket hon omgående informerade sin arbetsgivare om. När hon två veckor senare återgick i tjänst var hon fullt frisk men fick då besked om att hon blivit avskedad.

– Det kom som en kalldusch, hon har tagit beskedet väldigt hårt. Det här handlar om en plikttrogen arbetstagare som varit lojal mot sina arbetsgivare, säger Lena Isenstam.

– Hon har inte med uppsåt spridit någon smitta, utan har försökt följa riktlinjerna. Det är stor skillnad på att ha vetskap om att man är förkyld och ha vetskap om att man har covidsmitta i kroppen. Orsaken till att hon inte gick hem var att hon hade mycket arbete att utföra och hon väntade på besked hur hon skulle göra.

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Unionen har nu stämt bolaget i Göteborgs tingsrätt och kräver 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Om arbetsgivaren skulle få rätt och det här skulle bli praxis är det många personer i Sverige som inte skulle ha ett jobb att gå till. Det finns flera exempel på personer i hög ställning som brutit mot riktlinjerna och som har kvar sina jobb, så jag skulle bli väldigt förvånad om företaget vann den här tvisten, säger Lena Isenstam.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Enligt Unionen har pandemin inte ändrat de arbetsrättsliga spelreglerna på arbetsmarknaden.

– För att bli avskedad krävs att man grovt åsidosatt sina förpliktelser som arbetstagare. Att komma till jobbet och upptäcka att man är förkyld och inte gå hem direkt är inte grund för att förlora jobbet, säger Lena Isenstam.

– Alla ska givetvis följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer men vi menar att det kan inte arbetsrättsligt innebära att man automatiskt blir av med jobbet om man bryter mot dessa riktlinjer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.

Arbetsrätt

Krav på miljonvite efter konkurrensklausul i modebranschen

Modellbokaren gick till ett nytt bolag och nio modeller följde med henne. Notan: över tre miljoner kronor i vite på grund av en konkurrensklausul. Nu har Unionen lyckats få ned summan genom att företräda medlemmen i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad 27 januari 2026, kl 06:01
Modeller på en catwalk
Modellbokaren gick över till en konkurrent och nio modeller gjorde samma sak. Tingsrätten beslutade dock att kvinnan inte brutit mot någon värvningsklausul och hon slipper nu betala vite på tre miljoner kronor. Foto: Andy Wong/TT

Att ta med sig företagshemligheter, kunder eller register från ett företag till ett annat kan stå dig dyrt. Det fick en unionenmedlem erfara efter att hon slutat på en modellagentur och gått till en konkurrent. I samband med bytet av arbetsgivare följde nio modeller med.

I hennes anställningsavtal fanns en konkurrensklausul med ett vite på sex månadslöner för varje överträdelse. Arbetsgivaren valde därför att stämma henne i tingsrätten med ett ekonomiskt krav på över tre miljoner kronor. De menade att modellbokaren både bedrivit konkurrerande verksamhet samt värvat över modeller och en modellscout.  

Unionens jurister, som företrädde kvinnan i tingsrätten, menade dock att modellerna inte blivit värvade utan gått över till den nya agenturen utan att ha blivit påverkade av kvinnan. Och nu har man fått rätt i domstolen. I stället för tre miljoner ska modellbokaren betala 576 000 kronor, och en mindre del av motpartens rättegångskostnader.

Lisa Melin.

– Att summan blev lägre beror på att vår medlem inte hade brutit gentemot värvningsklausulen genom att värva en enda av modellerna utan tingsrätten konstaterade att det var modellerna som hade sökt sig till henne, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen. 

Unionen företräder årligen en handfull personer som hamnat i domstol på grund av konkurrensklausuler. 

Vad är viktigt att tänka på om du har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal? 

– Om du redan har en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom den noga i samband med att du avslutar din anställning och vill påbörja en ny inom samma bransch. Om konkurrensklausulen är oskälig kan det finnas anledning att försöka omförhandla anställningsavtalet innan det blir skarpt läge. 

– Ska du börja ett nytt jobb och arbetsgivaren vill att du ska skriva under en konkurrensklausul, behöver du tänka på att det långt ifrån alltid är rimligt eller tillåtet att ha en sådan. Vi rekommenderar medlemmar att vända sig till Unionen för rådgivning.

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren.
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen