Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Kvinnan avskedades sedan hon varit på kontoret med förkylning som senare visade sig vara coronasmitta. Enligt kvinnan själv informerade hon sina chefer om symtomen och fick klartecken att stanna på arbetsplatsen.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Företaget sparkade medarbetaren sedan det visat sig att hon smittats av Corona. Nu har Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Johan Nilsson/TT

Det var den 9 november förra året som Göteborgsföretaget avskedade en kvinnlig medarbetare sedan hon varit på kontoret under 2,5 dagar med förkylningssymtom som senare visade sig vara corona. Men arbetsgivarens uppgifter är felaktiga anser Unionen, som nu stämt bolaget.

– Vår medlem märkte av tecken på förkylning först efter att hon anlänt till sin arbetsplats men kände sig i övrigt fullt arbetsför, vilket hon informerade två chefer om, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

En av cheferna slog fast att medarbetaren sannolikt redan smittat andra om hon skulle bära på covid-19 och att det därför inte var någon mening för henne att gå hem. Resten av arbetsdagen höll Unionenmedlemmen för säkerhets skull avstånd till sina kollegor.

Under den följande helgen mådde kvinnan sämre och ett test visade att det rörde sig om covid-19, vilket hon omgående informerade sin arbetsgivare om. När hon två veckor senare återgick i tjänst var hon fullt frisk men fick då besked om att hon blivit avskedad.

– Det kom som en kalldusch, hon har tagit beskedet väldigt hårt. Det här handlar om en plikttrogen arbetstagare som varit lojal mot sina arbetsgivare, säger Lena Isenstam.

– Hon har inte med uppsåt spridit någon smitta, utan har försökt följa riktlinjerna. Det är stor skillnad på att ha vetskap om att man är förkyld och ha vetskap om att man har covidsmitta i kroppen. Orsaken till att hon inte gick hem var att hon hade mycket arbete att utföra och hon väntade på besked hur hon skulle göra.

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Unionen har nu stämt bolaget i Göteborgs tingsrätt och kräver 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Om arbetsgivaren skulle få rätt och det här skulle bli praxis är det många personer i Sverige som inte skulle ha ett jobb att gå till. Det finns flera exempel på personer i hög ställning som brutit mot riktlinjerna och som har kvar sina jobb, så jag skulle bli väldigt förvånad om företaget vann den här tvisten, säger Lena Isenstam.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Enligt Unionen har pandemin inte ändrat de arbetsrättsliga spelreglerna på arbetsmarknaden.

– För att bli avskedad krävs att man grovt åsidosatt sina förpliktelser som arbetstagare. Att komma till jobbet och upptäcka att man är förkyld och inte gå hem direkt är inte grund för att förlora jobbet, säger Lena Isenstam.

– Alla ska givetvis följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer men vi menar att det kan inte arbetsrättsligt innebära att man automatiskt blir av med jobbet om man bryter mot dessa riktlinjer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD