Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Kvinnan avskedades sedan hon varit på kontoret med förkylning som senare visade sig vara coronasmitta. Enligt kvinnan själv informerade hon sina chefer om symtomen och fick klartecken att stanna på arbetsplatsen.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Företaget sparkade medarbetaren sedan det visat sig att hon smittats av Corona. Nu har Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Johan Nilsson/TT

Det var den 9 november förra året som Göteborgsföretaget avskedade en kvinnlig medarbetare sedan hon varit på kontoret under 2,5 dagar med förkylningssymtom som senare visade sig vara corona. Men arbetsgivarens uppgifter är felaktiga anser Unionen, som nu stämt bolaget.

– Vår medlem märkte av tecken på förkylning först efter att hon anlänt till sin arbetsplats men kände sig i övrigt fullt arbetsför, vilket hon informerade två chefer om, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

En av cheferna slog fast att medarbetaren sannolikt redan smittat andra om hon skulle bära på covid-19 och att det därför inte var någon mening för henne att gå hem. Resten av arbetsdagen höll Unionenmedlemmen för säkerhets skull avstånd till sina kollegor.

Under den följande helgen mådde kvinnan sämre och ett test visade att det rörde sig om covid-19, vilket hon omgående informerade sin arbetsgivare om. När hon två veckor senare återgick i tjänst var hon fullt frisk men fick då besked om att hon blivit avskedad.

– Det kom som en kalldusch, hon har tagit beskedet väldigt hårt. Det här handlar om en plikttrogen arbetstagare som varit lojal mot sina arbetsgivare, säger Lena Isenstam.

– Hon har inte med uppsåt spridit någon smitta, utan har försökt följa riktlinjerna. Det är stor skillnad på att ha vetskap om att man är förkyld och ha vetskap om att man har covidsmitta i kroppen. Orsaken till att hon inte gick hem var att hon hade mycket arbete att utföra och hon väntade på besked hur hon skulle göra.

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Unionen har nu stämt bolaget i Göteborgs tingsrätt och kräver 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Om arbetsgivaren skulle få rätt och det här skulle bli praxis är det många personer i Sverige som inte skulle ha ett jobb att gå till. Det finns flera exempel på personer i hög ställning som brutit mot riktlinjerna och som har kvar sina jobb, så jag skulle bli väldigt förvånad om företaget vann den här tvisten, säger Lena Isenstam.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Enligt Unionen har pandemin inte ändrat de arbetsrättsliga spelreglerna på arbetsmarknaden.

– För att bli avskedad krävs att man grovt åsidosatt sina förpliktelser som arbetstagare. Att komma till jobbet och upptäcka att man är förkyld och inte gå hem direkt är inte grund för att förlora jobbet, säger Lena Isenstam.

– Alla ska givetvis följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer men vi menar att det kan inte arbetsrättsligt innebära att man automatiskt blir av med jobbet om man bryter mot dessa riktlinjer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.