Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"BRA försöker dumpa villkoren"

Kabinpersonalen på BRA blev uppsagd i våras. Men nu ska ett tyskt bolag bedriva samma trafik och kommer sannolikt att hyra in personal. Villkorsdumpning, anser såväl kabinklubb som piloter.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
"Man kommer bedriva exakt samma produktion som tidigare men med en billigare aktör. Målet är att dumpa villkoren", säger Therese Arroyo, ordförande i Unionenklubben på BRA. Johan Nilsson/TT

I april beslutade flygbolaget BRA att avveckla den delen av koncernen som flyger med jetplan, gamla Malmö Aviation. 361 personer varslades om uppsägning, varav 161 kabinanställda. Skälet som angavs var arbetsbrist när de gamla flygplanen skulle fasas ut. Under de efterföljande förhandlingarna lyckades kabinklubben rädda 50 tjänster, som från och med årsskiftet kommer att jobba i det bolag som flyger med propellerplan.

Läs mer: Dålig lönsamhet tvingar Bra att varsla

Nu har BRA meddelat att de kommer att hyra in moderna jetplan från det tyska företaget WDL Aviation. Det innebär att de 116 svenska piloterna byts ut mot tyska vilket fått de uppsagda piloterna att gå i taket och mena att BRA rundar lagen om anställningsskydd, las:

– Det är en ren avtalsdumpning på marknaden de håller på med. Företaget avser att hyra in motsvarande produktion med jettrafik från ett annat land, säger Lars Petersson på Svensk pilotförening, till Sveriges Radio.

WDL Aviation har ingen anställd kabinpersonal. Men BRA har informerat facket om att det tyska bolaget har för avsikt att hyra in personal från ett bemanningsföretag i Sverige. Ett beslut som upprör kabinklubben, som precis som pilotföreningen inte anser att det finns en arbetsbristsituation.

– Man kommer att bedriva exakt samma produktion som tidigare men med en annan aktör som är billigare. Målet är att dumpa villkoren, säger Therese Arroyo, ordförande i Unionenklubben på BRA.

Den varslade personalen kommer att sluta i mars nästa år, ett år efter att bolaget varslade om uppsägning.

– Folk mår väldigt dåligt. Det finns de som jobbat här i 30 år, själv är jag inne på mitt 23:e år i bolaget. Det är tufft att, under ett helt år, jobba och prestera under de här förutsättningarna.

Orsaken till neddragningarna är att BRA har ekonomiska problem. Det handlar om en vikande inrikesmarknad, flygskam, bränslepriser och en svag svensk krona.

– Att byta ut flygplanen har man planerat för i tio år, men vi förstår inte varför personalen måste bytas ut bara för att vårt arbetsredskap ska göra det, säger Therese Arroyo.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen