Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Besiktningsman blev av med körkort och jobb

En vårdslös färd i trafiken gjorde att besiktningsmannen blev av med körkortet. Utan det kunde han inte göra sitt jobb och blev uppsagd.
Lina Björk Publicerad
Ett körkort i en plånbok
En av besiktningsmannens arbetsuppgifter var att provköra bilar. Det kunde han inte efter att hans körkort blev återkallat. TT/Erik Simander

Besiktningsingenjören jobbade med att registrera och kontrollera importerade och ombyggda fordon. I oktober 2021 dömdes han för olovlig körning och vårdslöshet i trafiken, efter att han kört mot rött ljus och i hög fart passerat oskyddade vägarbetare. Han vägrade också att stanna på en polismans tecken. Färden avslutades på ett torg för fotgängare och mannen fick efter händelsen körkortet indraget i 30 månader. 

Kunde inte provköra bilar

Att inte ha något körkort blev ett bekymmer på jobbet då en av hans arbetsuppgifter var att provköra bilar. Han sjukskrev sig men sades sedan upp av bilbesiktningsföretaget på grund av personliga skäl. Unionen valde att stämma arbetsgivaren i domstol och menade att mannen haft rätt till sjuklön under sin sjukskrivning. Det ville inte företaget betala eftersom de hävdade att besiktningsmannen inte stått till förfogande för jobb, det fanns inga arbetsuppgifter som han kunnat utföra. Och nu har domstolen gett arbetsgivaren rätt. 

Arbetsdomstolen slår fast att besiktningsmannen inte kunde utföra några arbetsuppgifter för bolaget och att hans inkomstbortfall därför inte ska ersättas med sjuklön. Unionen tvingas därmed betala hela rättegångskostnaden på 150 000 kronor.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.