Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Var barnflicka till chefens barn – tvingades till uppsägning

Kvinnan skulle jobba halvtid på kontoret och halvtid med chefens barn. Men när hon ifrågasatte arbetstiderna tvingades hon att sluta under hot.
Lina Björk Publicerad
Efter att ha arbetat som både assistent och barnflicka åt chefens barn, tvingades kvinnan säga upp sig själv under hot. Unionen stämmer nu företaget för brott mot semesterlagen.
Kvinnan anställdes som office manager men tvingades sluta under hot när hon ifrågasatte arbetstiderna. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. Foto: Colourbox.

Kvinnan anställdes som office manager hösten 2023. Tjänsten innebar dels att hon skulle vara assistent på kontoret, dels vara barnflicka åt chefens tre barn, som bodde hos honom varannan vecka. 

Till en början fördelades timmarna jämt mellan kontoret och chefens hem, men snart fanns det mindre att göra på kontoret och kvinnan tog enbart hand om chefens barn varannan vecka. Hon gav dem mat, skjutsade dem till träningar, packade deras väskor och många kvällar nattade hon dem. De kvällar hon inte kunde stanna sent svarade mannen enligt Unionens stämningsansökan att ”hon fick skylla sig själv om hon inte fick ihop till sin lön”.

Sade upp sig själv under hot

När hon bad sin chef om att få jobba fler timmar på kontoret svarade han nej, men föreslog att hon kunde börja jobba helger hos honom de veckor han hade barnen. Hon tackade ja, men under våren kände hon att arbetsbördan blev för tung och hänvisade till sitt anställningsavtal där det framgick att hennes arbetstider var måndag till fredag mellan 08.00 och 17.00. Efter en diskussion om arbetstiderna sade kvinnan att hon ville sluta, men ville först ringa Unionen, vilket hon inte fick. Hon bad sedan om en uppsägningstid så att mannen kunde hitta en bra ersättare till barnen, som hon fäst sig vid. 

Det fick hon inte. I stället bad mannen henne att skicka ett mejl till honom där hon skrev att hon sade upp sig själv med omedelbar verkan. Hon upplevde situationen som hotfull och vågade inte annat än att lyda.  
Nu stämmer Unionen stockholmsföretaget för brott mot semesterlagen och utebliven lön. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.