Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sparkad efter växtdöd - får 200 000 i skadestånd

När odlingsföretaget fick fel på kylanläggningen fick en anställd skulden för att växterna dog. Nu får han 200 000 kronor i skadestånd sedan Unionen drivit hans fall i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad
hydroponisk odling
Växter dog – och en tekniker fick skulden. Nu får han 200 000 kr i skadestånd efter att Unionen stämt arbetsgivaren. Foto: TT/Johan Nilsson

Det var förra sommaren som flera kylanläggningar gick sönder på arbetsplatsen, som sysslar med hydroponisk odling, alltså odling i vatten och näring. Som Kollega tidigare rapporterat så slog en tekniker larm till ledningen, men fick inget svar. I stället valde de att gå på semester. 

När ledningen kom tillbaka från ledigheten hade i stort sett alla växter dött. Teknikern som hade varnat för problemet blev avskedad på dagen och fick skulden för den förstörda odlingen. Unionen valde då att stämma företaget i tingsrätten och begärde 200 000 kronor i skadestånd för brott mot las och utebliven lön.

Nu har tingsrätten gått på Unionens linje och dömer företaget, som verkar i södra Sverige, till skadestånd på 200 000 kronor till medlemmen, samt utebliven lön. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.