Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Avsked som rekommendation"

Även bland Unionens regionkontor har man märkt av trenden med ökat antal avsked.
– Arbetsgivarna avskedar i stället för att varsla om upp­sägning av personliga skäl även då skälen är långt ifrån sakliga, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionen i Göteborg.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad

Att avskeda en anställd i stället för att varsla om uppsägning av personliga skäl har blivit allt vanligare. Under 2008, då Unionen bildades, stämde förbundet fem arbetsgivare för ogiltigt avskedande i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. 2012 hade antalet tredubblats.
På Unionens regionkontor har man märkt av trenden sedan flera år tillbaka.

– Det här är en rekommendation från arbetsgivar­-organisationerna. Om arbetsgivaren avskedar så behöver de inte betala lön under tiden som processen pågår. Och den kan pågå i upp till två år, vilket gör att många drar sig för att ta ärendet vidare, säger Malin Engström, regionchef på Unionen Öst.

I ett uppsägningsärende som går vidare till domstol, kvarstår anställningen så länge tvisten består. Vid ett avsked avslutas anställningen meddetsamma.

– För att bli avskedad krävs att man gjort något riktigt grovt, som att ha stulit eller misshandlat någon på arbetsplatsen. Vi har varit med på förhand­lingar med både enskilda arbetsgivare och där arbetsgivar-organisationer varit involverade, där man valt att avskeda i stället för att säga upp anställda av personliga skäl, utan att det funnits fog för det, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionens regions­kontor i Göteborg.

Förutom svårigheten att driva en process utan en ekonomisk trygghet kan du även bli avstängd från a-kassan.

– Du får ingen tid på dig att reda ut din ekonomiska situation eftersom du blir avklippt från dag ett. Man kan verkligen hamna i knipa, vilket gör att många pressas att skriva på en snabb uppgörelse, säger Eva Blume Dillner.

För fackförbunden är det svårt att göra någonting åt arbetsgivarnas val av avsked i stället för upp­sägning, då arbetsgivarna har lagen på sin sida.

– De driver på med den lagstiftning som finns. Det vi kan göra är att argumentera mot avskedanden som inte är sakliga. Visa på att man har tagit i för mycket och driva tvisten upp i domstol, där medlemmen förhoppningsvis kan få ett saftigt skadestånd om den vinner, säger Eva Blume Dillner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.