Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Avsked som rekommendation"

Även bland Unionens regionkontor har man märkt av trenden med ökat antal avsked.
– Arbetsgivarna avskedar i stället för att varsla om upp­sägning av personliga skäl även då skälen är långt ifrån sakliga, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionen i Göteborg.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad

Att avskeda en anställd i stället för att varsla om uppsägning av personliga skäl har blivit allt vanligare. Under 2008, då Unionen bildades, stämde förbundet fem arbetsgivare för ogiltigt avskedande i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. 2012 hade antalet tredubblats.
På Unionens regionkontor har man märkt av trenden sedan flera år tillbaka.

– Det här är en rekommendation från arbetsgivar­-organisationerna. Om arbetsgivaren avskedar så behöver de inte betala lön under tiden som processen pågår. Och den kan pågå i upp till två år, vilket gör att många drar sig för att ta ärendet vidare, säger Malin Engström, regionchef på Unionen Öst.

I ett uppsägningsärende som går vidare till domstol, kvarstår anställningen så länge tvisten består. Vid ett avsked avslutas anställningen meddetsamma.

– För att bli avskedad krävs att man gjort något riktigt grovt, som att ha stulit eller misshandlat någon på arbetsplatsen. Vi har varit med på förhand­lingar med både enskilda arbetsgivare och där arbetsgivar-organisationer varit involverade, där man valt att avskeda i stället för att säga upp anställda av personliga skäl, utan att det funnits fog för det, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionens regions­kontor i Göteborg.

Förutom svårigheten att driva en process utan en ekonomisk trygghet kan du även bli avstängd från a-kassan.

– Du får ingen tid på dig att reda ut din ekonomiska situation eftersom du blir avklippt från dag ett. Man kan verkligen hamna i knipa, vilket gör att många pressas att skriva på en snabb uppgörelse, säger Eva Blume Dillner.

För fackförbunden är det svårt att göra någonting åt arbetsgivarnas val av avsked i stället för upp­sägning, då arbetsgivarna har lagen på sin sida.

– De driver på med den lagstiftning som finns. Det vi kan göra är att argumentera mot avskedanden som inte är sakliga. Visa på att man har tagit i för mycket och driva tvisten upp i domstol, där medlemmen förhoppningsvis kan få ett saftigt skadestånd om den vinner, säger Eva Blume Dillner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.