Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Avsked som rekommendation"

Även bland Unionens regionkontor har man märkt av trenden med ökat antal avsked.
– Arbetsgivarna avskedar i stället för att varsla om upp­sägning av personliga skäl även då skälen är långt ifrån sakliga, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionen i Göteborg.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad

Att avskeda en anställd i stället för att varsla om uppsägning av personliga skäl har blivit allt vanligare. Under 2008, då Unionen bildades, stämde förbundet fem arbetsgivare för ogiltigt avskedande i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. 2012 hade antalet tredubblats.
På Unionens regionkontor har man märkt av trenden sedan flera år tillbaka.

– Det här är en rekommendation från arbetsgivar­-organisationerna. Om arbetsgivaren avskedar så behöver de inte betala lön under tiden som processen pågår. Och den kan pågå i upp till två år, vilket gör att många drar sig för att ta ärendet vidare, säger Malin Engström, regionchef på Unionen Öst.

I ett uppsägningsärende som går vidare till domstol, kvarstår anställningen så länge tvisten består. Vid ett avsked avslutas anställningen meddetsamma.

– För att bli avskedad krävs att man gjort något riktigt grovt, som att ha stulit eller misshandlat någon på arbetsplatsen. Vi har varit med på förhand­lingar med både enskilda arbetsgivare och där arbetsgivar-organisationer varit involverade, där man valt att avskeda i stället för att säga upp anställda av personliga skäl, utan att det funnits fog för det, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionens regions­kontor i Göteborg.

Förutom svårigheten att driva en process utan en ekonomisk trygghet kan du även bli avstängd från a-kassan.

– Du får ingen tid på dig att reda ut din ekonomiska situation eftersom du blir avklippt från dag ett. Man kan verkligen hamna i knipa, vilket gör att många pressas att skriva på en snabb uppgörelse, säger Eva Blume Dillner.

För fackförbunden är det svårt att göra någonting åt arbetsgivarnas val av avsked i stället för upp­sägning, då arbetsgivarna har lagen på sin sida.

– De driver på med den lagstiftning som finns. Det vi kan göra är att argumentera mot avskedanden som inte är sakliga. Visa på att man har tagit i för mycket och driva tvisten upp i domstol, där medlemmen förhoppningsvis kan få ett saftigt skadestånd om den vinner, säger Eva Blume Dillner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen