Att avskeda en anställd i stället för att varsla om uppsägning av personliga skäl har blivit allt vanligare. Under 2008, då Unionen bildades, stämde förbundet fem arbetsgivare för ogiltigt avskedande i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. 2012 hade antalet tredubblats.
På Unionens regionkontor har man märkt av trenden sedan flera år tillbaka.
– Det här är en rekommendation från arbetsgivar-organisationerna. Om arbetsgivaren avskedar så behöver de inte betala lön under tiden som processen pågår. Och den kan pågå i upp till två år, vilket gör att många drar sig för att ta ärendet vidare, säger Malin Engström, regionchef på Unionen Öst.
I ett uppsägningsärende som går vidare till domstol, kvarstår anställningen så länge tvisten består. Vid ett avsked avslutas anställningen meddetsamma.
– För att bli avskedad krävs att man gjort något riktigt grovt, som att ha stulit eller misshandlat någon på arbetsplatsen. Vi har varit med på förhandlingar med både enskilda arbetsgivare och där arbetsgivar-organisationer varit involverade, där man valt att avskeda i stället för att säga upp anställda av personliga skäl, utan att det funnits fog för det, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionens regionskontor i Göteborg.
Förutom svårigheten att driva en process utan en ekonomisk trygghet kan du även bli avstängd från a-kassan.
– Du får ingen tid på dig att reda ut din ekonomiska situation eftersom du blir avklippt från dag ett. Man kan verkligen hamna i knipa, vilket gör att många pressas att skriva på en snabb uppgörelse, säger Eva Blume Dillner.
För fackförbunden är det svårt att göra någonting åt arbetsgivarnas val av avsked i stället för uppsägning, då arbetsgivarna har lagen på sin sida.
– De driver på med den lagstiftning som finns. Det vi kan göra är att argumentera mot avskedanden som inte är sakliga. Visa på att man har tagit i för mycket och driva tvisten upp i domstol, där medlemmen förhoppningsvis kan få ett saftigt skadestånd om den vinner, säger Eva Blume Dillner.
"Avsked som rekommendation"
– Arbetsgivarna avskedar i stället för att varsla om uppsägning av personliga skäl även då skälen är långt ifrån sakliga, säger Eva Blume Dillner, gruppchef på Unionen i Göteborg.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Arbetsdomstolen kan få mer pengar
Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:
”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.
AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader. Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
Konsekvenserna oroar Unionen
Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.
”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”
Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.
Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.
Almega: Ökat tryck på uppgörelser
En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.
Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.
Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD