Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställd lurades jobba gratis

En arbetsgivare tutade i den nyanställde revisorn att denne skulle plocka varor och jobba extra gratis på helgerna. Han blev också blåst på semesterersättning och uppsägningslön. Unionen stämmer nu företaget.
Johanna Rovira Publicerad
En butiksanställd packar varor i hyllor.
Arbetsgivaren lurade mannen att jobba extra gratis på helgerna. Han blev också blåst på semesterersättning och uppsägningslön. Unionen stämmer nu företaget. Foto: Colourbox.

I november i fjol anställde ett livsmedelsföretag en revisor med universitetsutbildning i företagsekonomi. Raskt visade det sig att revisorn i huvudsak inte fick arbeta med ekonomin, utan i stället skulle sitta i kassan och plocka upp varor i butiken.  Dessutom krävde arbetsgivaren att han utöver sina 40 timmar även skulle jobba lördagar och ibland också söndagar.

 Medlemmen fick beskedet att det är så det fungerar enligt svensk lag, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Trots att företaget beviljats stöd för nystartsjobb för medlemmen till augusti i år så blev han efter bara fyra månader uppsagd av kostnadsskäl. Revisorn hade då jobbat 164 timmar övertid och fick sluta utan såväl uppsägningslön som semesterersättning, med följd att han fick svårt att betala sina räkningar. Återigen hänvisade arbetsgivaren till svensk lag.

 Det är mycket anmärkningsvärt att bolaget sagt till medlemmen att man inte har rätt till semesterersättning och uppsägningslön. Det kan omöjligt ha varit fråga om okunskap, enligt vad vi gör gällande måste arbetsgivaren medvetet ha försökt vilseleda medlemmen, säger Pierre Dahlqvist.

Stämmer arbetsgivaren på 175 000

Men medlemmen lät sig inte luras, utan gjorde egna efterforskningar och kontaktade sedan Unionen, som efter försök till förhandling nu stämmer företaget för medlemmens räkning.

Förbundet yrkar på att bolaget ska ge medlemmen sammanlagt 175 000 kronor, dels för att han fått för lite lön utbetalad, dels för den övertids- och semesterersättning han snuvats på samt utebliven uppsägningslön. I beloppet ingår även skadestånd för brott mot las och semesterlagen.

 Skadestånden är en bit över normalbeloppen, men vi anser att det finns anledning att se allvarligt på att arbetsgivaren så flagrant åsidosatt lagen, säger Pierre Dahlqvist.

Nystartsjobb

  • Arbetsgivare som anställer någon som varit borta länge från arbetsmarknaden eller nyligen kommit till Sverige kan få ekonomiskt stöd. 
  • Ersättningen motsvarar minst två arbetsgivaravgifter upp till 20 000 kronor vid heltidsarbete. (För en månadslön på 20 000 innebär det att arbetsgivaren endast betalar 7 432 kronor)
  • För att få stödet krävs bland annat att arbetsgivaren erbjuder lön och förmåner enligt kollektivavtal/likvärdiga med kollektivavtal. 

    Du kan läsa mer om nystartsjobb här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.