Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställd lurades jobba gratis

En arbetsgivare tutade i den nyanställde revisorn att denne skulle plocka varor och jobba extra gratis på helgerna. Han blev också blåst på semesterersättning och uppsägningslön. Unionen stämmer nu företaget.
Johanna Rovira Publicerad
En butiksanställd packar varor i hyllor.
Arbetsgivaren lurade mannen att jobba extra gratis på helgerna. Han blev också blåst på semesterersättning och uppsägningslön. Unionen stämmer nu företaget. Foto: Colourbox.

I november i fjol anställde ett livsmedelsföretag en revisor med universitetsutbildning i företagsekonomi. Raskt visade det sig att revisorn i huvudsak inte fick arbeta med ekonomin, utan i stället skulle sitta i kassan och plocka upp varor i butiken.  Dessutom krävde arbetsgivaren att han utöver sina 40 timmar även skulle jobba lördagar och ibland också söndagar.

 Medlemmen fick beskedet att det är så det fungerar enligt svensk lag, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Trots att företaget beviljats stöd för nystartsjobb för medlemmen till augusti i år så blev han efter bara fyra månader uppsagd av kostnadsskäl. Revisorn hade då jobbat 164 timmar övertid och fick sluta utan såväl uppsägningslön som semesterersättning, med följd att han fick svårt att betala sina räkningar. Återigen hänvisade arbetsgivaren till svensk lag.

 Det är mycket anmärkningsvärt att bolaget sagt till medlemmen att man inte har rätt till semesterersättning och uppsägningslön. Det kan omöjligt ha varit fråga om okunskap, enligt vad vi gör gällande måste arbetsgivaren medvetet ha försökt vilseleda medlemmen, säger Pierre Dahlqvist.

Stämmer arbetsgivaren på 175 000

Men medlemmen lät sig inte luras, utan gjorde egna efterforskningar och kontaktade sedan Unionen, som efter försök till förhandling nu stämmer företaget för medlemmens räkning.

Förbundet yrkar på att bolaget ska ge medlemmen sammanlagt 175 000 kronor, dels för att han fått för lite lön utbetalad, dels för den övertids- och semesterersättning han snuvats på samt utebliven uppsägningslön. I beloppet ingår även skadestånd för brott mot las och semesterlagen.

 Skadestånden är en bit över normalbeloppen, men vi anser att det finns anledning att se allvarligt på att arbetsgivaren så flagrant åsidosatt lagen, säger Pierre Dahlqvist.

Nystartsjobb

  • Arbetsgivare som anställer någon som varit borta länge från arbetsmarknaden eller nyligen kommit till Sverige kan få ekonomiskt stöd. 
  • Ersättningen motsvarar minst två arbetsgivaravgifter upp till 20 000 kronor vid heltidsarbete. (För en månadslön på 20 000 innebär det att arbetsgivaren endast betalar 7 432 kronor)
  • För att få stödet krävs bland annat att arbetsgivaren erbjuder lön och förmåner enligt kollektivavtal/likvärdiga med kollektivavtal. 

    Du kan läsa mer om nystartsjobb här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sökte på sin expartner i jobbets register – blev avskedad

En privat sökning på en granne, vän eller expartner i arbetsgivarens register kan hota anställningen och i vissa fall vara brottslig. Här förklarar experterna vad som är förbjudet och vad du ska göra om du är osäker.
Lina Björk Publicerad 15 september 2026, kl 06:00
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY