Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ansågs som säkerhetsrisk – fick sparken

Indiska ambassaden pekade ut mannen som en säkerhetsrisk och krävde att hans arbetsgivare skulle avskeda honom, vilket också skedde. Några bevis till anklagelsen har dock varken ambassaden eller företaget presenterat. Nu har Unionen stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad
Casper1774 Studio/Colourbox
Mannen jobbade med att handlägga visum till Indien. Casper1774 Studio/Colourbox

Den 30-åriga mannen arbetade som platschef på ett Stockholmsföretag som sköter visumhandläggningen åt indiska ambassaden. Den 21 juni kallades mannen till ett möte på ambassaden tillsammans med sin chef, som för tillfället befann sig i Sverige. På mötet närvarande bland andra försvarsattachén och ambassadsekreteraren. Ambassadpersonalen berättade att det fanns felaktigheter i visumhanteringen och att mannen utgjorde en säkerhetsrisk varpå man krävde att bolaget omedelbart skulle avsluta hans anställning.

Mannen krävde bevis som styrkte det han anklagades för men enligt ambassaden kunde denna information endast ges till bolagets ledning.

 – Väl tillbaka på kontoret beordrade hans chef att han skulle lämna ifrån sig alla tillhörigheter som mobil, nycklar och betalkort. Det skedde öppet inför flera i personalen och även en ambassadanställd. Att få lämna ifrån sig alla sina saker är en stark indikation på att man är avskedad, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen som har hand om ärendet.

Dagen efter fick Unionenmedlemmen en kopia av en e-postkonversation mellan ambassaden och bolagets indiska personalchef där det tydligt framgick att anställningen skulle avslutas med omedelbar verkan. Detta, i kombination med att han fått lämna ifrån sig sina saker, uppfattade mannen som en bekräftelse på att han var avskedad. 

– Det mest anmärkningsvärda med det här ärendet är att det inte presenterats någon som helst form av bevisning, trots de grava anklagelser och att underlag redan från början har efterfrågats. Detta är väldigt ovanligt, säger Elisabet Ohlsson.

Unionen ogiltigförklarade avskedandet. Vid förhandlingen förnekade arbetsgivaren att medlemmen hade avskedats, deras avsikt hade bara varit att arbetsbefria honom. För att inte kunna ställas till svars för något han inte kan påverka begärde medlemmen i ett tidigt skede i processen att arbetsgivaren skulle ta bort hans namn från banker och myndigheter. Detta tolkar arbetsgivaren som att mannen sagt upp sig själv.

Unionen har nu stämt bolaget på 200 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las, samt semesterlagen. Enligt Elisabet Ohlsson är arbetsgivarens agerande ovanligt väl dokumenterat, både muntligen och skriftligen.

– Bolaget befinner sig visserligen i en stark beroendeställning gentemot ambassaden, som är deras enda uppdragsgivare. Men det betyder inte att man får avskeda någon för att en ambassad säger att personen är en säkerhetsrisk, de måste först vidta en egen utredning, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.