När Ametist Azordegan blev instruerad att inte försöka värva romer till gymmet i Kista blev hon arg och protesterade. Det kostade henne jobbet.
Publicerad
Ametist Azordegan var inhyrd till World Class i Kista som medlemsvärvare. Tanken var att hon skulle arbeta där i tre veckor, men redan efter en och en halv dag på arbetet fick hon veta att hon inte var önskvärd. Svårt att ta instruktioner, svårt att lyssna och inte bra på att samarbeta angavs som skäl. Anledningen var att hon vid ett tillfälle försökt värva romer som hon stötte på i Kista galleria till gymmet. Kollegan som var med uppmanade henne att inte göra det, eftersom romer, enligt hans sätt att se det, var tjuvar och opålitliga. Ametist Azordegan förklarade att hon inte ställde upp på resonemanget. Vid nästa jobbtillfälle fick hon veta att hon inte var önskvärd. - Jag tyckte det var fel att utesluta en folkgrupp, säger hon. Uthyrningsfirman hon jobbar hos gav henne sitt stöd och förklarade att de sagt upp sitt avtal med World Class. Men först skulle någon annan avsluta hennes uppdrag på tre veckor. I samband med att hon tvingades sluta hos World Class anmälde hon gymmet till Diskrimineringsombudsmannen. Enligt DO kan det bli svårt att vidta rättsliga åtgärder mot gymmet eftersom det inte är en enskild person som har drabbats, men man har begärt in ett yttrande. Eftersom anställningen i Kista avslutades i förtid kan det bli så att Ametist Azordegan inte får den ersättning hon har rätt till. Uthyrningsfirman, som huvudsakligen anlitar studenter för extrajobb, betalar lön per uppdrag. - Det mest mänskliga uthyrningsfirman kan göra är att betala för den här tiden jag skulle ha arbetat. Jag har mått jättedåligt och blivit kränkt. Varför skulle jag inte få ersättning? Jag har ju rätt till det. Ännu vet Ametist inte om uthyrningsfirman har för avsikt att betala eller inte. - Jag tror inte det, men jag kan ju upptäcka den 25:e att jag har fått betalt. I veckan ska hon träffa sin Sifomudsman för att diskutera hur man går vidare med uppsägningen från World Class. Eftersom gymmet inte var arbetsgivare kan man inte driva en process mot dem. Däremot skulle uthyrningsfirman kunna ställas till svars.
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nyttit-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
Arbetsdomstolen kan få mer pengar
Men nu kan Kollega avslöja att regeringentittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:
”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."
Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.
Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.
AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader. Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen: – Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.
Konsekvenserna oroar Unionen
Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
Malin Wulkan.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.
”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”
Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk. – Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan. – Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.
Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen. – Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.
Almega: Ökat tryck på uppgörelser
En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
Jonas Stenmo Foto: Almega
– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.
Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.
Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans. Källa: AD