Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anmäler gym för diskriminering

När Ametist Azordegan blev instruerad att inte försöka värva romer till gymmet i Kista blev hon arg och protesterade. Det kostade henne jobbet.
Publicerad
Ametist Azordegan var inhyrd till World Class i Kista som medlemsvärvare. Tanken var att hon skulle arbeta där i tre veckor, men redan efter en och en halv dag på arbetet fick hon veta att hon inte var önskvärd. Svårt att ta instruktioner, svårt att lyssna och inte bra på att samarbeta angavs som skäl. Anledningen var att hon vid ett tillfälle försökt värva romer som hon stötte på i Kista galleria till gymmet. Kollegan som var med uppmanade henne att inte göra det, eftersom romer, enligt hans sätt att se det, var tjuvar och opålitliga. Ametist Azordegan förklarade att hon inte ställde upp på resonemanget. Vid nästa jobbtillfälle fick hon veta att hon inte var önskvärd.
- Jag tyckte det var fel att utesluta en folkgrupp, säger hon.
Uthyrningsfirman hon jobbar hos gav henne sitt stöd och förklarade att de sagt upp sitt avtal med World Class. Men först skulle någon annan avsluta hennes uppdrag på tre veckor.
I samband med att hon tvingades sluta hos World Class anmälde hon gymmet till Diskrimineringsombudsmannen. Enligt DO kan det bli svårt att vidta rättsliga åtgärder mot gymmet eftersom det inte är en enskild person som har drabbats, men man har begärt in ett yttrande.
Eftersom anställningen i Kista avslutades i förtid kan det bli så att Ametist Azordegan inte får den ersättning hon har rätt till. Uthyrningsfirman, som huvudsakligen anlitar studenter för extrajobb, betalar lön per uppdrag.
- Det mest mänskliga uthyrningsfirman kan göra är att betala för den här tiden jag skulle ha arbetat. Jag har mått jättedåligt och blivit kränkt. Varför skulle jag inte få ersättning? Jag har ju rätt till det.
Ännu vet Ametist inte om uthyrningsfirman har för avsikt att betala eller inte.
- Jag tror inte det, men jag kan ju upptäcka den 25:e att jag har fått betalt.
I veckan ska hon träffa sin Sifomudsman för att diskutera hur man går vidare med uppsägningen från World Class. Eftersom gymmet inte var arbetsgivare kan man inte driva en process mot dem. Däremot skulle uthyrningsfirman kunna ställas till svars.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.