Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

American Express avskedade säljare - stäms av Unionen

American Express-säljaren köpte middag och presentkort på företagskortet. Då sparkades han av arbetsgivaren – som nu stäms av Unionen.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Unionen stämmer American Express efter att företaget avskedat en säljare. Shutterstock.

American Express hävdar att den tidigare anställde säljaren – eller ”sales managern” ­– missbrukat sitt företagskort och har därför avskedat honom. Unionens jurister bestrider att det fanns grund för att avskeda säljaren och kräver skadestånd på flera hundra tusen kronor.

Säljarens roll på American Express var att få butiker och företag att acceptera betalning med American Express-kort.

Köpte presentkort med företagskortet

I Unionens stämningsansökan beskrivs de händelser som ligger till grund för att American Express avskedade säljaren. Vid ett tillfälle skulle säljaren på American Express bjuda en kund på digital middag, det vill säga att de skulle äta åtskilt, uppkopplade via videolänk. Säljaren köpte ett presentkort på 2 500 kronor från en restaurang, Tak, men middagen blev aldrig av.

– Dels menar vi att han hade fått ett godkännande att köpa presentkortet på Tak och dessutom understiger beloppet för middagen företagets representationspolicy vad gäller middagar, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

I säljarens roll ingick att genomföra testköp i butiker för att säkerställa att utrustning fungerade. Enligt stämningsansökan genomfördes inte alltid återköp efter testköp, utan butiken fick stundtals behålla varan eller presentkortet. Det beskrivs i stämningen som en sorts gåva till butikerna, som var vanlig i säljarens yrkesroll.

Enligt American Express har säljaren missbrukat företagskortet och gjort inköp för egen räkning. Det handlar om två presentkort på en blomsterbutik, för ett värde av 300 respektive 400 kronor (högre än företagets policy på drygt 200 kronor), som det inte genomfördes återköp på. Vid ett annat tillfälle köpte säljaren ett cykellås som gåva till en ny affärspartner. Affärspartnern ville dock inte ha cykellåset och uppmanade säljaren att ta med sig cykellåset, vilket säljaren gjorde.

"Upp emot tusen korttransaktioner"

I stämningsansökan skriver Unionen att säljaren vid samtliga tillfällen fått okej från sin arbetsgivare för utgifterna och redovisat dem enligt företagets rutiner. Enligt Unionen handlar det också om en handfull av tusentals korttransaktioner som säljaren genomfört under sin tid i företaget.

– I hans fall var det fråga om ett större antal korttransaktioner, varav de påstår att det varit fel i ett fåtal transaktioner. Det kan röra sig om upp emot tusen korttransaktioner under anställningstiden, säger Pierre Dahlqvist.

Unionen kräver skadestånd på runt en halv miljon kronor från American Express. Det rör sig dels om ett allmänt skadestånd på 150 000 kronor, men även för utebliven inkomst. Säljarens lön beräknas i stämningsansökan till 96 000 kronor i månaden och Unionen kräver att American Express betalar skadestånd för det fram till dagen för huvudförhandling i målet.

Kollega har varit i kontakt med American Express, som avböjer att kommentera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan