Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB tvingas backa om drogtester

Det är inte okej att skicka hem personer utan lön om de vägrar drogtester genom topsning. Det blev klart vid de centrala förhandlingarna om testerna på ABB.
Niklas Hallstedt Publicerad

I sex månaders tid har ABB i Ludvika drivit ett pilotprojekt där det ingår slumpvisa drogtester. Under den tiden har ett antal anställda vägrat topsning, varpå de skickats hem med lön under tre dagar. Nu ville företaget inte längre betala. Framöver skulle man bli hemskickad utan lön, var budskapet.

De tre facken, Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer, drev frågan till centrala förhandlingar och fick rätt.

- De tolkade det till vår fördel. Teknikarbetsgivarna sa klart och tydligt att det inte fanns något stöd för något sådant i avtal och lag, säger Anders Eliasson, som är ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Ludvika Power Products.

Enligt Anders Eliasson är anledningen till att anställda inte vill låta sig topsas integritetsskäl. Vid topsning lämnar man, till skillnad från vid ett urinprov, även ifrån sig dna. Ur ett dna-prov går det att plocka information bland annat om risk för sjukdomar.

- Man känner obehag i att utlämna detta. Vi vet ju inte själva vilket dna vi har. Vad händer i framtiden, framförallt med de efterkommande, kan de bli blockerade på något sätt? I värsta fall kan det ju vara så att arbetsgivaren börjar titta på sådant här.

ABB:s ursprungliga avsikt har från början varit att drogtesterna ska bli verklighet på företaget i hela Sverige. De förhandlingarna återstår.

- Vi ska inte ha droger på arbetsplatsen, men inte till vilket pris som helst, säger Anders Eliasson som påpekar att det inte finns något som tyder på att problemet är särskilt omfattande på företaget.

- Under provtiden har en enda person fastnat för att ha använt narkotiska preparat, och det visade sig att han hade medicinska skäl.

Unionen på ABB i Ludvika vill i dagsläget inte kommentera den centrala förhandlingen om topsningen.

- Vi för en diskussion med ABB om hur man ska skapa en säker och trygg arbetsplats, där man ser till individen, säger Unionens klubbordförande Jonas Häggman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.