Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB tvingas backa om drogtester

Det är inte okej att skicka hem personer utan lön om de vägrar drogtester genom topsning. Det blev klart vid de centrala förhandlingarna om testerna på ABB.
Niklas Hallstedt Publicerad

I sex månaders tid har ABB i Ludvika drivit ett pilotprojekt där det ingår slumpvisa drogtester. Under den tiden har ett antal anställda vägrat topsning, varpå de skickats hem med lön under tre dagar. Nu ville företaget inte längre betala. Framöver skulle man bli hemskickad utan lön, var budskapet.

De tre facken, Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer, drev frågan till centrala förhandlingar och fick rätt.

- De tolkade det till vår fördel. Teknikarbetsgivarna sa klart och tydligt att det inte fanns något stöd för något sådant i avtal och lag, säger Anders Eliasson, som är ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Ludvika Power Products.

Enligt Anders Eliasson är anledningen till att anställda inte vill låta sig topsas integritetsskäl. Vid topsning lämnar man, till skillnad från vid ett urinprov, även ifrån sig dna. Ur ett dna-prov går det att plocka information bland annat om risk för sjukdomar.

- Man känner obehag i att utlämna detta. Vi vet ju inte själva vilket dna vi har. Vad händer i framtiden, framförallt med de efterkommande, kan de bli blockerade på något sätt? I värsta fall kan det ju vara så att arbetsgivaren börjar titta på sådant här.

ABB:s ursprungliga avsikt har från början varit att drogtesterna ska bli verklighet på företaget i hela Sverige. De förhandlingarna återstår.

- Vi ska inte ha droger på arbetsplatsen, men inte till vilket pris som helst, säger Anders Eliasson som påpekar att det inte finns något som tyder på att problemet är särskilt omfattande på företaget.

- Under provtiden har en enda person fastnat för att ha använt narkotiska preparat, och det visade sig att han hade medicinska skäl.

Unionen på ABB i Ludvika vill i dagsläget inte kommentera den centrala förhandlingen om topsningen.

- Vi för en diskussion med ABB om hur man ska skapa en säker och trygg arbetsplats, där man ser till individen, säger Unionens klubbordförande Jonas Häggman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.