Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB tvingas backa om drogtester

Det är inte okej att skicka hem personer utan lön om de vägrar drogtester genom topsning. Det blev klart vid de centrala förhandlingarna om testerna på ABB.
Niklas Hallstedt Publicerad

I sex månaders tid har ABB i Ludvika drivit ett pilotprojekt där det ingår slumpvisa drogtester. Under den tiden har ett antal anställda vägrat topsning, varpå de skickats hem med lön under tre dagar. Nu ville företaget inte längre betala. Framöver skulle man bli hemskickad utan lön, var budskapet.

De tre facken, Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer, drev frågan till centrala förhandlingar och fick rätt.

- De tolkade det till vår fördel. Teknikarbetsgivarna sa klart och tydligt att det inte fanns något stöd för något sådant i avtal och lag, säger Anders Eliasson, som är ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Ludvika Power Products.

Enligt Anders Eliasson är anledningen till att anställda inte vill låta sig topsas integritetsskäl. Vid topsning lämnar man, till skillnad från vid ett urinprov, även ifrån sig dna. Ur ett dna-prov går det att plocka information bland annat om risk för sjukdomar.

- Man känner obehag i att utlämna detta. Vi vet ju inte själva vilket dna vi har. Vad händer i framtiden, framförallt med de efterkommande, kan de bli blockerade på något sätt? I värsta fall kan det ju vara så att arbetsgivaren börjar titta på sådant här.

ABB:s ursprungliga avsikt har från början varit att drogtesterna ska bli verklighet på företaget i hela Sverige. De förhandlingarna återstår.

- Vi ska inte ha droger på arbetsplatsen, men inte till vilket pris som helst, säger Anders Eliasson som påpekar att det inte finns något som tyder på att problemet är särskilt omfattande på företaget.

- Under provtiden har en enda person fastnat för att ha använt narkotiska preparat, och det visade sig att han hade medicinska skäl.

Unionen på ABB i Ludvika vill i dagsläget inte kommentera den centrala förhandlingen om topsningen.

- Vi för en diskussion med ABB om hur man ska skapa en säker och trygg arbetsplats, där man ser till individen, säger Unionens klubbordförande Jonas Häggman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."