Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB tvingas backa om drogtester

Det är inte okej att skicka hem personer utan lön om de vägrar drogtester genom topsning. Det blev klart vid de centrala förhandlingarna om testerna på ABB.
Niklas Hallstedt Publicerad

I sex månaders tid har ABB i Ludvika drivit ett pilotprojekt där det ingår slumpvisa drogtester. Under den tiden har ett antal anställda vägrat topsning, varpå de skickats hem med lön under tre dagar. Nu ville företaget inte längre betala. Framöver skulle man bli hemskickad utan lön, var budskapet.

De tre facken, Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer, drev frågan till centrala förhandlingar och fick rätt.

- De tolkade det till vår fördel. Teknikarbetsgivarna sa klart och tydligt att det inte fanns något stöd för något sådant i avtal och lag, säger Anders Eliasson, som är ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Ludvika Power Products.

Enligt Anders Eliasson är anledningen till att anställda inte vill låta sig topsas integritetsskäl. Vid topsning lämnar man, till skillnad från vid ett urinprov, även ifrån sig dna. Ur ett dna-prov går det att plocka information bland annat om risk för sjukdomar.

- Man känner obehag i att utlämna detta. Vi vet ju inte själva vilket dna vi har. Vad händer i framtiden, framförallt med de efterkommande, kan de bli blockerade på något sätt? I värsta fall kan det ju vara så att arbetsgivaren börjar titta på sådant här.

ABB:s ursprungliga avsikt har från början varit att drogtesterna ska bli verklighet på företaget i hela Sverige. De förhandlingarna återstår.

- Vi ska inte ha droger på arbetsplatsen, men inte till vilket pris som helst, säger Anders Eliasson som påpekar att det inte finns något som tyder på att problemet är särskilt omfattande på företaget.

- Under provtiden har en enda person fastnat för att ha använt narkotiska preparat, och det visade sig att han hade medicinska skäl.

Unionen på ABB i Ludvika vill i dagsläget inte kommentera den centrala förhandlingen om topsningen.

- Vi för en diskussion med ABB om hur man ska skapa en säker och trygg arbetsplats, där man ser till individen, säger Unionens klubbordförande Jonas Häggman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.