Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Zombier ger liv åt död gruva

Är kollegorna några att lita på i händelse av zombieinvasion? Eller kommer de att offra dig för att överleva? I en nedlagd gruva i Bergslagen kan sanningen om lojalitet och svek avslöjas.
Johanna Rovira Publicerad 16 januari 2020, kl 15:16

– Här ska det ju ligga ett lik, säger Erik Haneskog, och stirrar bekymrat på en blodfläck på golvet i skenet från sin ficklampa.

Vi befinner oss ett okänt antal meter under jord, i ett av otaliga utrymmen i den nedlagda gruva som nu utgör scenen för en hejdundrande zombieapokalyps. I den oändliga labyrinten av rum, korridorer och trappor, finns referenser till varje zombiefilm eller serie som är värd namnet. Viruslabb, kontorslandskap, bårhus, lasarettsal, bunker, kyrkorum – sammantaget är det världens största skräckhus.

Nästföljande dag kommer kompisar och kollegor försöka ta sig igenom banan, som är bemannad med såväl robotiserade som levande levande döda, utan att bli uppätna. De ska rädda världen genom att få tag i ett antivirus och förhoppningsvis lära sig ett och annat om varandra och sig själva. Kommer de att palla alla hemskheter de utsätts för? Kan de samarbeta eller drabbas de av panik? Tillhör de den tiondel som bryter banan i förtid för att den är för läskig?  

Erik Haneskog inspekterar att alla halvätna kadaver, barrikader och effekter fungerar som de ska. Han dunkar på flimrande bildskärmar, testar rökmaskiner och tittar till de rörliga zombierna Popeye, Puke, Phil, Sheila, Bob och Eddie med fler.

Erik och hans elva minuter äldre bror Gunnar titulerar sig ingenjörer, entreprenörer och gruvbaroner. De är tillika skräckfantaster, arbetsnarkomaner och möjligtvis spritt språngande galna. De har drivit butik, paintballföretag, arrangerat zombielopp, iscensatt krig och skrämt skiten ur hundratusentals personer genom åren. De har ständigt tusen järn i elden, även om bara en bråkdel av deras koncept blir verklighet. 

– Man måste vara lite galen i den här branschen. Det krävs även ett brinnande intresse samt att man är beredd på hundår och är redo att satsa liv, familj och eventuell karriär, säger Erik

– Varje år gör vi ett eller två helt galna nya projekt. Nu håller vi till exempel på med en grej för företag som vill köra teambuilding men är för få för zombieescape, säger Gunnar.

– Sedan planerar vi ett zombielopp i Visby. Digerdöden goes bananas, liksom.

De senaste åren har det varit mycket fokus på zombieloppen Run for your lives och varje kommun med självaktning hör av sig och vill att arrangörerna kommer dit och sätter skräck i lokalbefolkningen. De större städerna vill också att Batalj, som brödernas bolag heter, öppnar filialer där. Tv-bolag hör av sig och vill ha deras expertis, likaså andra aktörer inom upplevelseindustrin. Hårdrocksband spelar in sina videor, filmbolag marknadsför zombierullar. Militär och polis hyr in sig för att ha övningar på området.

Tvillingarna har till och med riggat ett zombiebröllop till barnprogrammet Vårt bröllop.

– Man kan konstatera att skräck säljer, säger Erik.

– Det finns lättare sätt att tjäna pengar på och vi börjar bli lite bättre på att ta ut lön, men rika blir vi inte. Det mesta vi tjänar återinvesteras i företaget.

Intresset att skrämmas uppstod redan när tvillingarna var i nioårsåldern, avslöjar deras mor Lena Haneskog som kommit till Stråssa gruva för att städa inför morgondagens äventyr (enbart i fiket och på toaletterna, i banan råder regeln städning strängeligen förbjuden).

– De byggde banor i skogen bakom vår sommarstuga en bit härifrån. De hade grävt ner en kompis utklädd till vampyr och gjort en bröstkorg av min vetedeg. När kusin Gunnel stack en påle i degbröstkorgen sprutade det lingonsylt.

En annan gång byggdes en giljotin i skogen, som gjorde lokalbefolkningen såväl förbryllad som bekymrad.

Och på den vägen är det. Degen och lingonsylten är utbytta mot teaterblod och latex, men tvillingarna gör i stort sett allt jobb själva, de skriver intriger, sminkar statister, snickrar likkistor, bygger scener, agerar galna vetenskapsmän, konstruerar robotar, gör ruttnande lik, planerar, genomför och vidareutvecklar.

– Vi måste ju hela tiden ligga före våra konkurrenter. Även fast vi inte har några konkurrenter direkt, säger Erik.  

– I grund och botten handlar det om kreativitet. Vi måste få göra något kreativt, annars blir vi tokiga. Det ska vara kul att jobba, kul att leva, säger Gunnar.  

Fast riktigt så kul är det faktiskt inte jämt. Gunnar har dagen innan genomgått en hjärtoperation, men som egenföretagare kan man inte alltid unna sig lyxen att vila upp sig – inte när man måste lista ut varför zombien Sheila inte väser som hon ska.

Jobbet är gränslöst, det är svårt att delegera och samarbetet skulle aldrig ha fungerat om de inte var tvillingar, påpekar bröderna Haneskog. Ibland blir också födkroken för läskig för deras eget bästa. Som när de glömt att de placerat en zombiedocka i ett toalettbås och båda blev så vettskrämda när de öppnade toalettdörren att de ramlade rakt in i en klädställning och slog sig sönder och samman.

– Vi brukar också roa oss med att skrämma varandra. Stå och lura i mörkret och hoppa fram när den andra minst anar det, säger de illistiga tvillingarna Erik och Gunnar Haneskog.

Säga vad man vill om deras eget lagarbete och arbetsrelation – de lever sin dröm. Eller mardröm, beroende om man är zombieentusiast eller arbetsmiljöombud.

Batalj i siffor

2009 – Inköptes gruvan i Stråssa. Tvillingarna hade först siktet inställt på ett sanatorium i Ulricehamn som brann upp innan köpet hann genomföras.

10 000 kvadratmeter mobil zombieanläggning/uppblåsbara labyrinter kan sättas upp där det finns tillräckligt med plats för att genomföra ett skräcklopp.

11 gånger har zombieloppet Run for your life arrangerats i olika städer.

50 000 kronor kostade den pyroteknik som bröderna brände på en kvart i en iscensättning av D-dagen, ett av tvillingarnas mest minnesvärda, och kostsamma, projekt.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först