Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Visselblåsare får betala högt pris

Visselblåsare som slagit larm om oegentligheter på sitt jobb får ofta betala ett högt pris. Många blir trakasserade och pressas att säga upp sig. En del anklagas till och med för att vara psykiskt sjuka i syfte att underminera deras anklagelser, enligt ny brittisk forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Visselblåsare blir ofta trakasserade efter att de avslöjat missförhållanden på sina arbetsplatser. Colourbox

Trots att visselblåsare skyddas av lagen så att de ska få behålla sina jobb efter att de avslöjat oegentligheter på jobbet är verkligheten en annan. Majoriteten av de arbetstagare som blåst i visslan angående missförhållanden på företaget eller organisationen de jobbade för blev av med sina jobb – antingen genom att de rätt och slätt fick kicken eller att de pressades till att säga upp sig själva. Det visar en studie* som genomfört intervjuer med 25 visselblåsare i Europa och USA.

De som stannade kvar straffades genom mobbning, utfrysning och trakasserier. En man som avslöjat oegentligheter berättar att arbetsgivaren tvingade honom att gå i rådgivning för ”psykiska besvär”, en annan att han beskrevs som psykiskt labil i den rapport som företaget skrev med anledning av anklagelserna om missförhållanden. En kvinna berättar att hennes man, som jobbade på samma bank som hon själv, fick sparken.

Många knäcktes och utvecklade till slut psykiska problem såsom depression, ångest och panikattacker eller alkoholism.  

Syftet med att framställa visselblåsaren som mentalt labil är, enligt forskarna bakom studien, att avleda uppmärksamhet från anklagelserna som riktas mot arbetsgivaren.

Inget av de 25 företagen eller organisationerna som ingick i studien var tacksamma över att visselblåsaren påtalat oegentligheterna eller hade för avsikt att rätta till problemen. Samtliga valde antingen att helt förneka anklagelserna eller att demonisera visselblåsaren.  

Under våren 2016 kom den svenska regeringen med ett förslag om stärkt skydd för visselblåsare.

*Studien heter "How Organizations Use Mental Health To Discipline Whistleblowers and Undermine their Message" och har gjorts av forskare vid Warwick Business School.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.