Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Visselblåsare får betala högt pris

Visselblåsare som slagit larm om oegentligheter på sitt jobb får ofta betala ett högt pris. Många blir trakasserade och pressas att säga upp sig. En del anklagas till och med för att vara psykiskt sjuka i syfte att underminera deras anklagelser, enligt ny brittisk forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Visselblåsare blir ofta trakasserade efter att de avslöjat missförhållanden på sina arbetsplatser. Colourbox

Trots att visselblåsare skyddas av lagen så att de ska få behålla sina jobb efter att de avslöjat oegentligheter på jobbet är verkligheten en annan. Majoriteten av de arbetstagare som blåst i visslan angående missförhållanden på företaget eller organisationen de jobbade för blev av med sina jobb – antingen genom att de rätt och slätt fick kicken eller att de pressades till att säga upp sig själva. Det visar en studie* som genomfört intervjuer med 25 visselblåsare i Europa och USA.

De som stannade kvar straffades genom mobbning, utfrysning och trakasserier. En man som avslöjat oegentligheter berättar att arbetsgivaren tvingade honom att gå i rådgivning för ”psykiska besvär”, en annan att han beskrevs som psykiskt labil i den rapport som företaget skrev med anledning av anklagelserna om missförhållanden. En kvinna berättar att hennes man, som jobbade på samma bank som hon själv, fick sparken.

Många knäcktes och utvecklade till slut psykiska problem såsom depression, ångest och panikattacker eller alkoholism.  

Syftet med att framställa visselblåsaren som mentalt labil är, enligt forskarna bakom studien, att avleda uppmärksamhet från anklagelserna som riktas mot arbetsgivaren.

Inget av de 25 företagen eller organisationerna som ingick i studien var tacksamma över att visselblåsaren påtalat oegentligheterna eller hade för avsikt att rätta till problemen. Samtliga valde antingen att helt förneka anklagelserna eller att demonisera visselblåsaren.  

Under våren 2016 kom den svenska regeringen med ett förslag om stärkt skydd för visselblåsare.

*Studien heter "How Organizations Use Mental Health To Discipline Whistleblowers and Undermine their Message" och har gjorts av forskare vid Warwick Business School.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.