Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Visselblåsare får betala högt pris

Visselblåsare som slagit larm om oegentligheter på sitt jobb får ofta betala ett högt pris. Många blir trakasserade och pressas att säga upp sig. En del anklagas till och med för att vara psykiskt sjuka i syfte att underminera deras anklagelser, enligt ny brittisk forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Visselblåsare blir ofta trakasserade efter att de avslöjat missförhållanden på sina arbetsplatser. Colourbox

Trots att visselblåsare skyddas av lagen så att de ska få behålla sina jobb efter att de avslöjat oegentligheter på jobbet är verkligheten en annan. Majoriteten av de arbetstagare som blåst i visslan angående missförhållanden på företaget eller organisationen de jobbade för blev av med sina jobb – antingen genom att de rätt och slätt fick kicken eller att de pressades till att säga upp sig själva. Det visar en studie* som genomfört intervjuer med 25 visselblåsare i Europa och USA.

De som stannade kvar straffades genom mobbning, utfrysning och trakasserier. En man som avslöjat oegentligheter berättar att arbetsgivaren tvingade honom att gå i rådgivning för ”psykiska besvär”, en annan att han beskrevs som psykiskt labil i den rapport som företaget skrev med anledning av anklagelserna om missförhållanden. En kvinna berättar att hennes man, som jobbade på samma bank som hon själv, fick sparken.

Många knäcktes och utvecklade till slut psykiska problem såsom depression, ångest och panikattacker eller alkoholism.  

Syftet med att framställa visselblåsaren som mentalt labil är, enligt forskarna bakom studien, att avleda uppmärksamhet från anklagelserna som riktas mot arbetsgivaren.

Inget av de 25 företagen eller organisationerna som ingick i studien var tacksamma över att visselblåsaren påtalat oegentligheterna eller hade för avsikt att rätta till problemen. Samtliga valde antingen att helt förneka anklagelserna eller att demonisera visselblåsaren.  

Under våren 2016 kom den svenska regeringen med ett förslag om stärkt skydd för visselblåsare.

*Studien heter "How Organizations Use Mental Health To Discipline Whistleblowers and Undermine their Message" och har gjorts av forskare vid Warwick Business School.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.