Hoppa till huvudinnehåll

error

  • Could not retrieve the oEmbed resource.
Arbetsmiljö

Vägen till arbetsglädje

Arbetsglädje bland medarbetarna är en nyckelfaktor när det kommer till en organisations effektivitet, lönsamhet och innovationskraft. Men vad behövs för att känna arbetsglädje? Viktigast för att trivas på jobbet är meningsfulla uppgifter, trevliga kollegor och att känna delaktighet, uppger de som deltagit i Kollegas undersökning.
Gabriella Westberg, Linda Svensson Publicerad

Nästan alla tillfrågade uppger att arbetsglädjen är viktig för att göra ett bra jobb. Drygt hälften anser att de själva bär ansvaret för att skapa arbetsglädje. Fem procent håller kollegorna ansvariga.

Om man ser till Unionens elva branscher är arbetsglädjen störst inom handeln, där 87 procent uppger att de trivs på jobbet. 

Läs mer: "I handeln är vi nog alla lite knäppa"

Mycket bra tycks också chefer med personalansvar ha det. 87 procent uppger att de trivs på jobbet, att jämföra med 72 procent av dem som inte har chefsposition.

Minst trivsel känner de som jobbar inom konsult- eller finansbranschen, där 22 procent känner sig missnöjda med sin arbetssituation.

Läs mer:
Det kan vara många saker, från det lilla till det stora, som gör att vi trivs och och presterar på jobbet. Men en del givna byggstenar är forskarna överens om. Vi kallar det för lyckans lego.

Innebär arbetsglädje att alla alltid måste skratta och vara oerhört lyckliga? Eller att det aldrig uppstår konflikter och att ingenting någonsin känns jobbigt? Nej, så är det nog inte. Här avlivas fem myter om arbetsglädje.

Är det bråkigt på jobbigt? Ta det lugnt. En stökig period kan vara en nödvändig fas i utvecklingen för att man längre fram ska kunna jobba bra och trivas tillsammans. Följ forskaren Christian Jacobssons guide genom gruppdynamikens fyra faser.

Ledarskapet spelar en stor roll för arbetsglädjen på en arbetsplats. Kollega besökte Barncancerfonden där förtroendet för den högste chefen var kört i botten men där vändningen kom. Från strid till frid.

Går det att mäta arbetsglädjen? Många försöker. Många kan också vittna om att det kan kännas tröttsamt att gång på gång uppmanas att vädra sina åsikter i medarbetarenkäter som aldrig leder till någon förändring. Men det går att göra undersökningarna mer meningsfulla.

Om chefen inte lyssnar och kollegorna är svåra att påverka - kan du bli din egen lyckas smed. Oavsett vad din eventuella vantrivsel beror på finns en del enkla knep för att göra ditt jobb mycket roligare.
 

Illstration och animation: Saramara/Söderberg Agentur

Viktigaste för arbetsglädjen

Kollega lät undersöka vad som ger arbetsglädje för våra läsare. Här är topplistan:

  1. Arbetsuppgifterna
  2. Kollegorna
  3. Delaktighet
  4. Uppskattning
  5. Lönen
  6. Ansvar
  7. Chefen
  8. Tillit
  9. Förmåner

Läs mer i den digitala tidningen här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.