Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.