Forskare i Umeå har följt och studerat 400 tjänstemän som tidigare hade egna arbetsrum. Hälften fick flytta till aktivitetsbaserat kontor och hälften fick jobba i egna eller delade rum. Forskarna kom, efter att ha studerat tjänstemännen under två år, fram till att för chefer och anställda vars arbetsuppgifter kräver mycket grupparbete, funkar det i huvudsak bra att sitta öppet utan fasta arbetsplatser.
Medarbetare som tidigare haft stressrelaterade problem hade det däremot tufft i den öppna arbetsmiljön liksom anställda med koncentrationskrävande jobb. Dessa upplevde att produktiviteten sjönk på grund av störande ljud och andra intryck.
En forskare vid Högskolan i Gävle som studerat bakgrundsprat har förklaringen till varför produktiviteten sjunker och vi blir störda. Hon konstaterar i sin avhandling i miljöpsykologi att bakgrundspratet är mer påfrestande än vad man tidigare trott. Forskaren menar att det inte går att koppla bort ljudet från babblande kollegor – ord kommer in i hjärnan vare sig vi vill det eller inte och så snart man kan uppfatta enstaka ord eller meningar blir det tröttsamt eftersom hjärnan börjar analysera språket.
Forskaren har också studerat vad som händer om man kamouflerar bakgrundsprat och kommit fram till att ljud av vatten och vågor var effektiva sätt att dölja pratet men bäst funkade ökat babbel – alltså ljudet av flera som pratar samtidigt så att enstaka ord dränks i sorlet.
Men tystnad uppskattas trots allt mest och forskaren menar att maskeringsljud inte är någon optimal lösning eftersom folk blir utmattade av det på sikt.
– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva, säger forskaren Marijke Keus van de Poll i ett pressmeddelande.
