Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tre röster om situationen

Upplever du att arbetslivet har blivit tuffare?
Hur påverkar det att ha utländska ägare?
Ola Rennstam Publicerad
SaraMara / Söderberg Agentur
En tredjedel av Unionens medlemmar upplever att det är mindre utrymme för misstag i arbetslivet i dag jämfört med för några år sedan. SaraMara / Söderberg Agentur

Mari Carlquist, klubbordförande Scania Södertälje

– Kraven och tempot har absolut ökat. Men det är inte självklart var kraven kommer ifrån – är det vi själva eller arbetsgivaren som ställer dem?

– Vi har inte haft utländska ägare så länge, men att Volkswagen tog över har inte påverkat negativt. De tyska facken är framgångsrika när det gäller personalpolitik och inflytande. Det ställs andra krav på redovisning, och vi måste samarbeta på andra sätt, men det beror mer på att vi nu ingår i en större koncern än att det är tyska ägare.

– Fast visst uppstår det kulturkrockar – en skillnad är att det inte är självklart att kolla mejlen på kvällen. På Volkswagen tycker de att man ska ta hand om sin familj och sitt privatliv på fritiden. Man ska inte heller ta telefonsamtal med barnen i bakgrunden, eftersom det upplevs som oseriöst. Det skiljer nog mycket beroende på vilket land ägarna kommer ifrån. Utifrån vad jag hört från andra förtroendevalda inom Unionen känns det som att man inte vill ha amerikanska ägare.

 

Mikael Hansson, klubbordförande AstraZeneca Mölndal

– Det har skett en stor förändring under de 16 år som vi har varit ett globalt bolag  Vi är ett brittiskt bolag men med starka amerikanska influenser. Leverenskrav har alltid funnits men nu förväntas vi arbeta mycket mer, i ett högre tempo och vara tillgängliga precis jämt, bland annat på grund av tidsskillnaden.

– Kulturen som signaleras är att om du ska komma någonstans i bolaget så förväntas man ställa upp på att jobba längre dagar. Att vi har andra lagar och avtal i Sverige är svårt att få alla globala chefer att förstå, det är en utmaning för oss i facket bara att få det budskapet att gå fram. Man är inte alltid medveten om att man faktiskt bryter mot ett lands lagar genom att kräva att medarbetarna jobbar långa dagar. Det är något våra medlemmar reagerar mycket på.

– Det är också mer hierarkiskt. Taket blir lägre och lägre och att ifrågasätta är inte till ens fördel – man ska göra det man ska och med glatt mod.

 


Bengt Landberg, Klubbordförande WSP Stockholm

– Generellt har vi ett bra och öppet klimat på de flesta av våra kontor, men det varierar beroende på chef. På det stora hela fungerar ledarskapet bra på våra enheter, även om det tyvärr är det lågt i tak på några håll och kanter.

– Många upplever att arbetet blir mer pressat genom att man lägger på den enskilde ingenjören fler uppgifter av administrativ karaktär.

– Att vi fick utländska ägare har dock inte haft någon större negativ inverkan, mer än att koncernledningen befinner sig långt bort från vår verksamhet. Det går bra för företaget, kanske skulle det vara annorlunda om vi hade upplevt hårdare tider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.