Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tre röster om situationen

Upplever du att arbetslivet har blivit tuffare?
Hur påverkar det att ha utländska ägare?
Ola Rennstam Publicerad
SaraMara / Söderberg Agentur
En tredjedel av Unionens medlemmar upplever att det är mindre utrymme för misstag i arbetslivet i dag jämfört med för några år sedan. SaraMara / Söderberg Agentur

Mari Carlquist, klubbordförande Scania Södertälje

– Kraven och tempot har absolut ökat. Men det är inte självklart var kraven kommer ifrån – är det vi själva eller arbetsgivaren som ställer dem?

– Vi har inte haft utländska ägare så länge, men att Volkswagen tog över har inte påverkat negativt. De tyska facken är framgångsrika när det gäller personalpolitik och inflytande. Det ställs andra krav på redovisning, och vi måste samarbeta på andra sätt, men det beror mer på att vi nu ingår i en större koncern än att det är tyska ägare.

– Fast visst uppstår det kulturkrockar – en skillnad är att det inte är självklart att kolla mejlen på kvällen. På Volkswagen tycker de att man ska ta hand om sin familj och sitt privatliv på fritiden. Man ska inte heller ta telefonsamtal med barnen i bakgrunden, eftersom det upplevs som oseriöst. Det skiljer nog mycket beroende på vilket land ägarna kommer ifrån. Utifrån vad jag hört från andra förtroendevalda inom Unionen känns det som att man inte vill ha amerikanska ägare.

 

Mikael Hansson, klubbordförande AstraZeneca Mölndal

– Det har skett en stor förändring under de 16 år som vi har varit ett globalt bolag  Vi är ett brittiskt bolag men med starka amerikanska influenser. Leverenskrav har alltid funnits men nu förväntas vi arbeta mycket mer, i ett högre tempo och vara tillgängliga precis jämt, bland annat på grund av tidsskillnaden.

– Kulturen som signaleras är att om du ska komma någonstans i bolaget så förväntas man ställa upp på att jobba längre dagar. Att vi har andra lagar och avtal i Sverige är svårt att få alla globala chefer att förstå, det är en utmaning för oss i facket bara att få det budskapet att gå fram. Man är inte alltid medveten om att man faktiskt bryter mot ett lands lagar genom att kräva att medarbetarna jobbar långa dagar. Det är något våra medlemmar reagerar mycket på.

– Det är också mer hierarkiskt. Taket blir lägre och lägre och att ifrågasätta är inte till ens fördel – man ska göra det man ska och med glatt mod.

 


Bengt Landberg, Klubbordförande WSP Stockholm

– Generellt har vi ett bra och öppet klimat på de flesta av våra kontor, men det varierar beroende på chef. På det stora hela fungerar ledarskapet bra på våra enheter, även om det tyvärr är det lågt i tak på några håll och kanter.

– Många upplever att arbetet blir mer pressat genom att man lägger på den enskilde ingenjören fler uppgifter av administrativ karaktär.

– Att vi fick utländska ägare har dock inte haft någon större negativ inverkan, mer än att koncernledningen befinner sig långt bort från vår verksamhet. Det går bra för företaget, kanske skulle det vara annorlunda om vi hade upplevt hårdare tider.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.