Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Trafiklärare löper störst covidrisk

Trafiklärare är en av yrkesgrupperna som löper störst risk att drabbas av svår covid-19, visar en ny studie. För en del trafiklärare kom resultatet av studien som en överraskning.
– Jag trodde inte att det stämde, säger trafikläraren Nassir Fatahi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Studie visar att trafiklärare löper stor risk att drabbas av svår covid-19. Shutterstock

Möten med många nya människor, långa stunder sittandes i bil där man inandas samma luft. Trafiklärare har varit en yrkesgrupp som befunnit sig i riskzonen för att bli sjuka under coronapandemin.

Förra veckan kom också en studie som visade just detta. Enligt studien, från Centrum för arbets- och miljömedicin, är risken att drabbas för svår covid-19 2,7 gånger högre för trafiklärare än vad den är för en genomsnittlig yrkesarbetare. 

Trafiklärare och trafikinstruktörer – de yrkena var sammanlänkade i studien – var därmed den yrkeskategori med störst risk för att drabbas av svår covid-19.

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet och verksamhetschef på Camm, Centrum för arbets- och miljömedicin, är en av författarna till studien.

– Vi ser att det finns en ökad risk för allvarlig covid-19, så allvarlig att man läggs in på sjukhus, för yrkesgrupper som jobbar nära andra människor eller som i yrket ofta utsätts för andra människors sjukdom och smitta.

– Trafiklärare har ju sin elev bredvid sig, i framsätet, och det är ett förhållandevis litet utrymme och liten luftvolym som man delar och man sitter där under en relativt lång tidsperiod.

"Ingen i vår personal har blivit sjuk"

Kollega har varit i kontakt med en handfull trafiklärare. De flesta berättar att de reagerade med viss förvåning när de såg nyheten om studien. Inte för att det kom som en överraskning att jobbet kan innebära en risk för smitta, men för att resultatet av studien inte överensstämde med deras egen bild.

– Det är ingen i vår personal som blivit sjuk i covid-19. Jag har inte hört att det är många trafiklärare som har fått covid-19 eller fått svår covid-19. Jag pratar mycket med andra körskolelärare, när jag träffar dem, men jag har inte hört att det är många som fått det, säger Nassir Fatahi, från trafikskolan Moderna i Göteborg.

Hur har du känt kring arbetssituationen under coronaåret?
– Det är klart att det finns en rädsla hos många. Och det är klart att man blir försiktig och respekterar det.

Nassir Fatahi säger att de har gjort så gott de kunnat för att minska smittorisken. Det instämmer även andra trafikskolor i. De nämner att de har lättat på avbokningsregler för elever, förbjudit handledare från att följa med under trafiklektionerna och begränsat medverkandeantal på introduktionskurser.

"Väldigt nära kontakter i yrket"

Benny Gunnarsson, ordförande på Sveriges trafikskolors riksförbund:

– Våra medlemmar (trafikskolor, reds anmn) har gjort ett fantastiskt jobb. De har stängt trafikskolan, stängt receptionen, mött elever utomhus, använt ansiktsvisir och munskydd, spritat bilar – man har försökt göra det bästa av det. Jag tycker att de tagit sitt ansvar.

Samtidigt lägger han till att själv grundbulten i yrkesutövningen – att sitta sida-vid-sida med elever – är svår att komma ifrån.

– Trafiklärare har väldigt nära kontakter i yrket, det är ett faktum.

Patrik Ivarsson är YKB-lärare i Nyköping, i huvudsak för tunga fordon. Hans arbetssituation skiljer sig något från körskolelärare för B-körkort, bland annat för att det är större avstånd mellan elev och lärare i lastbil.

Han säger att han aldrig varit oroad för egen del under coronapandemin, delvis till följd av de åtgärder som arbetsgivaren har satt in.

– I morgon kommer jag att sitta i personbil och göra körtester med tio elever. Det har inte jag gjort på ett år. Men nu har vi fått på plats på skolan att vi ska göra covid-tester, så vi kommer börja på morgonen att testa alla elever – och jag ska testa mig själv också. Det är jättebra att vi kan göra det.

Fått uppgifter från Region Stockholm

Forskarna på Camm har fått uppgifter från Region Stockholm om yrkesroll för personer som vårdats på sjukhus för covid-19. Utifrån det underlaget har de kunnat analysera risken att drabbas av allvarligare covid-19.

Underlaget i studien är stort, men en brasklapp är att urvalet för vissa yrken – exempelvis trafiklärare och instruktörer – är förhållandevis litet.

Maria Albin tycker att en viktig slutsats kan dras av studien: Personer som kommer nära andra människor i yrket löper större risk att bli sjuka.

– Vi ser att det fortfarande finns en koppling mellan hur arbetet ser ut och risken att bli svårt sjuk. Det visar att åtgärderna på arbetsplatsen inte i tillräcklig grad har matchat utmaningarna som pandemin ställer. Det i sin tur talar för att man behöver intensifiera åtgärderna på arbetsplatserna.

Fotokredd personbilder: Camm (Maria Albin), privat (Nassir Fatahi) och STR (Benny Gunnarsson).

Läs mer om coronasmitta på jobbet:
"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"
Många anmälningar från Systembolaget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare

Arbetsmiljö

Därför snackar vi skit på jobbet – tystnad värre än skitsnack

Snackas det skit på jobbet? Lugn – skitsnack i lagom doser är bara nyttigt. Men det finns en gräns och det gäller att vara på observant på när den är nådd.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2026, kl 06:00
Tre kvinnor som pratar runt fikabordet
"Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med", säger Maria Cutova (i mitten), grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. Foto: Klas Sjöberg

Alla, eller åtminstone det stora flertalet av oss gör det. Snackar skit bakom ryggen om kollegans mystiska frånvaro, om chefens reaktion på senaste mötet eller ledningens enögda syn på kontorsmiljön. 

– Så klart vi snackar skit på jobbet, säger Maria Cutova, grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. 

– Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med. Det finns ju skavanker på alla arbetsplatser. 

Brist på skitsnack får varningsklockan att ringa

Skitsnack på jobbet är otroligt spritt, men inte en naturlag. Det finns arbetsplatser där det inte snackas skit alls och då börjar varningsklockorna ringa hos beteendevetaren Nina Jansdotter.

Nina Jansdotter
Nina Jansdotter Foto: Jens C Hilner

– Total tystnad på en arbetsplats är mycket värre än skitsnack. Det innebär att det råder en tystnadskultur där alla har garden uppe och ingen litar tillräckligt mycket på någon annan för att våga säga något negativt. 

Skitsnack skapar sammanhållning

För skitsnack i lagom doser kan vara nyttigt, menar Nina Jansdotter. Att våga blotta sig för någon annan och få bekräftelse på sina olustkänslor kan skapa samhörighet kollegor emellan, en känsla av att man sitter i samma båt. 

– Skitsnack kan ge en känsla av lättnad för den som känner sig vilsen. Det fungerar som en ventil där man låter stress och oro pysa över och skapar ett gemensamt kitt mellan kollegor, säger Nina Jansdotter. 

– Att snacka skit kan dessutom leda till något konstruktivt. Om man märker att fler faktiskt tycker samma sak kan det ge någon modet att lyfta upp det som skaver på dagordningen och kanske lösa några knutar. 

Maria Cutova är inne på samma linje: 

– Jag tror det är viktigt att snacka skit i den närmaste gruppen, för det betyder att vi är ärliga mot varandra. För att åstadkomma förändring måste man kunna lyfta det som bubblar under ytan. Merparten av alla bra lösningar kommer från sådana diskussioner.

Svårt veta var gränsen går

Men det finns en gräns för skitsnacket som man bör vara observant på så inte skitsnacket går överstyr, menar Nina Jansdotter. 

– Exakt var gränsen går är svårt att säga, det är en gråzon. Men om skitsnacket blir elakt och med avsikt att såra är det inte okej. Om man till exempel märker att någon inte är ute efter att lösa något, utan går bakom ryggen på andra av ren illvilja, sprider rykten och lögner och utser syndabockar. 

Nina Jansdotter tycker att man ska ställa sig frågan: Vem gagnar skitsnacket? 

Det förekommer att folk har en agenda med sitt etter, och försöker manipulera andra, kanske i konkurrenssyfte. Om någon ideligen talar bakom ryggen på en kollega utan att någonsin försöka ge feedback direkt till denne, så har man inte gett vederbörande en chans att ändra sitt beteende. 

Du bör sätta ner foten när du upplever att skitsnacket blivit för skadligt, anser Nina Jansdotter.  

– Man kan behöva sätta stopp för egen del och fundera på om det är något i arbetslivet jag saknar som jag fyller skvallret eller skitsnacket med. Men ibland kan man behöva stoppa andra genom att säga: Jag känner mig inte bekväm att prata så om henne när hon inte är här och kan ge svar på tal. 

Otydlig organisation göder skitsnack

Skitsnackandet kan också behöva tacklas på chefsnivå. Inte genom att lägga locket på, för det fungerar inte, enligt Nina Jansdotter, men genom att se över hur organisationen kan förbättras. 

– Råder det oklarhet och ovisshet i organisationen? Det är då skitsnacket tar fart. De som leder måste komma med mer information och tydligare riktlinjer för att minska skvaller och skitsnack. Kanske kan man hitta en gemensam vision framåt i stället, säger Nina Jansdotter. 

Så hanterar du skitsnack på jobbet

  • Fråga dig vem skitsnacket gagnar och om samtalet kan leda till en lösning.
  • Undvik att sprida rykten, lögner eller utse en kollega till syndabock.
  • Ge den berörda personen återkoppling direkt i stället för att bara prata bakom ryggen.
  • Sätt stopp om samtalet blir elakt: Jag känner mig inte bekväm med att prata så om henne när hon inte är här och kan svara.
  • Fundera på om missnöjet visar att något behöver förändras i arbetet eller organisationen.
  • Vid återkommande skitsnack behöver chefen minska ovissheten genom tydligare information och riktlinjer.
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar