Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Studie: Trafiklärare löper störst covidrisk

Trafiklärare är en av yrkesgrupperna som löper störst risk att drabbas av svår covid-19, visar en ny studie. För en del trafiklärare kom resultatet av studien som en överraskning.
– Jag trodde inte att det stämde, säger trafikläraren Nassir Fatahi.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Studie visar att trafiklärare löper stor risk att drabbas av svår covid-19. Shutterstock

Möten med många nya människor, långa stunder sittandes i bil där man inandas samma luft. Trafiklärare har varit en yrkesgrupp som befunnit sig i riskzonen för att bli sjuka under coronapandemin.

Förra veckan kom också en studie som visade just detta. Enligt studien, från Centrum för arbets- och miljömedicin, är risken att drabbas för svår covid-19 2,7 gånger högre för trafiklärare än vad den är för en genomsnittlig yrkesarbetare. 

Trafiklärare och trafikinstruktörer – de yrkena var sammanlänkade i studien – var därmed den yrkeskategori med störst risk för att drabbas av svår covid-19.

Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska Institutet och verksamhetschef på Camm, Centrum för arbets- och miljömedicin, är en av författarna till studien.

– Vi ser att det finns en ökad risk för allvarlig covid-19, så allvarlig att man läggs in på sjukhus, för yrkesgrupper som jobbar nära andra människor eller som i yrket ofta utsätts för andra människors sjukdom och smitta.

– Trafiklärare har ju sin elev bredvid sig, i framsätet, och det är ett förhållandevis litet utrymme och liten luftvolym som man delar och man sitter där under en relativt lång tidsperiod.

"Ingen i vår personal har blivit sjuk"

Kollega har varit i kontakt med en handfull trafiklärare. De flesta berättar att de reagerade med viss förvåning när de såg nyheten om studien. Inte för att det kom som en överraskning att jobbet kan innebära en risk för smitta, men för att resultatet av studien inte överensstämde med deras egen bild.

– Det är ingen i vår personal som blivit sjuk i covid-19. Jag har inte hört att det är många trafiklärare som har fått covid-19 eller fått svår covid-19. Jag pratar mycket med andra körskolelärare, när jag träffar dem, men jag har inte hört att det är många som fått det, säger Nassir Fatahi, från trafikskolan Moderna i Göteborg.

Hur har du känt kring arbetssituationen under coronaåret?
– Det är klart att det finns en rädsla hos många. Och det är klart att man blir försiktig och respekterar det.

Nassir Fatahi säger att de har gjort så gott de kunnat för att minska smittorisken. Det instämmer även andra trafikskolor i. De nämner att de har lättat på avbokningsregler för elever, förbjudit handledare från att följa med under trafiklektionerna och begränsat medverkandeantal på introduktionskurser.

"Väldigt nära kontakter i yrket"

Benny Gunnarsson, ordförande på Sveriges trafikskolors riksförbund:

– Våra medlemmar (trafikskolor, reds anmn) har gjort ett fantastiskt jobb. De har stängt trafikskolan, stängt receptionen, mött elever utomhus, använt ansiktsvisir och munskydd, spritat bilar – man har försökt göra det bästa av det. Jag tycker att de tagit sitt ansvar.

Samtidigt lägger han till att själv grundbulten i yrkesutövningen – att sitta sida-vid-sida med elever – är svår att komma ifrån.

– Trafiklärare har väldigt nära kontakter i yrket, det är ett faktum.

Patrik Ivarsson är YKB-lärare i Nyköping, i huvudsak för tunga fordon. Hans arbetssituation skiljer sig något från körskolelärare för B-körkort, bland annat för att det är större avstånd mellan elev och lärare i lastbil.

Han säger att han aldrig varit oroad för egen del under coronapandemin, delvis till följd av de åtgärder som arbetsgivaren har satt in.

– I morgon kommer jag att sitta i personbil och göra körtester med tio elever. Det har inte jag gjort på ett år. Men nu har vi fått på plats på skolan att vi ska göra covid-tester, så vi kommer börja på morgonen att testa alla elever – och jag ska testa mig själv också. Det är jättebra att vi kan göra det.

Fått uppgifter från Region Stockholm

Forskarna på Camm har fått uppgifter från Region Stockholm om yrkesroll för personer som vårdats på sjukhus för covid-19. Utifrån det underlaget har de kunnat analysera risken att drabbas av allvarligare covid-19.

Underlaget i studien är stort, men en brasklapp är att urvalet för vissa yrken – exempelvis trafiklärare och instruktörer – är förhållandevis litet.

Maria Albin tycker att en viktig slutsats kan dras av studien: Personer som kommer nära andra människor i yrket löper större risk att bli sjuka.

– Vi ser att det fortfarande finns en koppling mellan hur arbetet ser ut och risken att bli svårt sjuk. Det visar att åtgärderna på arbetsplatsen inte i tillräcklig grad har matchat utmaningarna som pandemin ställer. Det i sin tur talar för att man behöver intensifiera åtgärderna på arbetsplatserna.

Fotokredd personbilder: Camm (Maria Albin), privat (Nassir Fatahi) och STR (Benny Gunnarsson).

Läs mer om coronasmitta på jobbet:
"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"
Många anmälningar från Systembolaget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Låste in chefen – fick sparken

Mannen blev avstängd från jobbet en månad eftersom han skapade oro på arbetsplatsen. Trots det återvände han dagen därpå och stängde in sig och sin chef på ett kontor.
David Österberg Publicerad 31 mars 2026, kl 06:01
Kontor med persienn
En chef i Sydsverige blev instängd på sitt kontor av en arg medarbetare. Nu har medarbetaren blivit uppsagd. Colourbox

En tisdag i februari blev en anställd på ett företag i Sydsverige avstängd med lön under en månad. Enligt arbetsgivaren hade han flera gånger skapat oro på jobbet med dålig attityd och hetsigt humör. 

Mannen återvände dock till arbetsplatsen dagen därpå och krävde ett möte med chefen. När chefen sa nej till möte följde mannen efter och stängde till slut in sig själv och chefen på chefens kontor. Chefen bad upprepade gånger mannen att flytta sig från dörren, men mannen vägrade. 

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Till slut insåg mannen att det inte skulle bli något möte och krävde i stället att chefen skulle köra hem honom. När chefen vägrade gick mannen ut till parkeringen, öppnade dörren till chefens bil och sa att han skulle ta bilen om han inte fick skjuts hem. Därefter lämnade han arbetsplatsen.

Händelsen anmäldes till Arbetsmiljöverket som nu har utrett och avslutat utredningen av händelsen. Av utredningen framgår att den utsatta chefen fått hjälp att hantera incidenten av en HR-konsult. Ledningen för företaget har också arbetat med att förbättra sina policyer kring hur de anställda ska uppträda mot varandra. Den hotfulla mannen har dessutom blivit uppsagd.

Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.