Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Städa dig frisk på jobbet

Att stå vid sitt skrivbord hela dagarna är inte mycket bättre än att sitta still. Det är variation som gäller för att motverka kontorslivets belastningsbesvär. Enligt professor Svend Erik Mathiassen kunde en lösning vara att spara in på den externa städtjänsten och låta de anställda städa sina kontor själva.
Gabriella Westberg Publicerad 18 februari 2016, kl 13:48
Colourbox
Stökigt på jobbet? Slå två flugor i en smäll och städa själv. Förutom att det blir rent och snyggt får du en anledning att röra på dig. Colourbox

Tjänstemännens arbetsuppgifter är sällan fysiskt tunga. Ändå drabbas kontorsfolk av arbetsskador, ofta i form av segdragna belastningsskador som följer av monotona rörelser och ställningar. Att sitta är det nya röka och vår tids största hot mot folkhälsan, har det sagts på sistone.

Men om du nu har ett jobb som innebär att du arbetar framför din datorskärm dagarna i ända, hur ska du då göra?

Det kan räcka med 20 sekunders intensiv träning om dagen för att uppnå de viktigaste hälsoeffekterna, visade den brittiska forskaren Jamie Timmons och hans forskarlag vid Loughborough University för ett par år sedan. Flera andra studier pekar på att kroppen behöver minst 30 minuters aktiv rörelse om dagen. 

Så räcker det att cykla till och från jobbet och sedan sitta still framför sin skärm i åtta timmar? Nej, de negativa hälsoeffekterna av att sitta still en längre period per dag är större än nyttan med nog så intensiv träning både före och efter stillasittandet, enligt forskning från Louisiana State University.

Om man står framför datorn då? Nej, det räcker inte heller, menar idrottsforskaren Mellvyn Hillsdon vid University of Exeter och UCL, som har följt mer än 5 000 yrkesarbetande människor i över 16 år.

”Våra studier ifrågasätter hela det tänket om att stillasittandet är farligt för hälsan och visar att problemet är frånvaron av rörelse. Vilken stillastående ställning som helst med låg energiåtgång är skadligt för hälsan, vare sig man sitter eller står”, säger Mellvyn Hillsdon i en kommentar till sin rapport.

Det gäller alltså att släppa blicken från skärmen med jämna mellanrum. Kanske gå bort till fikarummet eller till kollegan som sitter längre bort, och småprata lite. 

Eller varför inte spara in på den externa städtjänsten och låta medarbetare städa sina kontorsutrymmen själva? Det radikala förslaget kommer från Svend Erik Mathissen, professor vid högskolan i Gävle, som på uppdrag av Arbetsmiljöverket gjort en studie av fysisk variation i arbetet.

– I dag ändras arbetslivet på ett sätt som ser ut att missgynna variation. Outsourcing och utbredd användning av inhyrd arbetskraft är exempel på trender som minskar utrymmet för fysisk variation. Dessutom blir många yrken mer specialiserade, standardiserade och datoriserade, vilket inte heller gynnar den fysiska variationen i arbetslivet, säger han till Arbetsliv.

Han föreslår också jobbrotation för att minska de negativa effekterna av stillasittande, eller stillastående för den delen. Att anställda med helt olika uppgifter byter av varandra med jämna mellanrum.

– Halva veckan jobbar man i vården, andra halvan framför en dator på ett callcenter.

Svend Erik Mathiessen har tillsammans med forskaren Charlotte Lewis gjort en kunskapsöversikt av den forskning som finns om fysisk variation i arbetet.

– Vår rapport pekar på hur lite vi vet om effektiviteten av initiativ som rekommenderas vitt och brett i arbetslivet, och det är en allvarlig brist.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.