Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att fika med arbetskamraterna är mer än en välbehövlig paus i arbetet, det är också en stund då hierarkier bryts, tankar byts samtidigt som social kompetens, kreativitet och kunskap utvecklas.
Jobbfika är en inhemsk sedvänja som börjat sprida sig till övriga länder och blivit hajpad som svenskt ledarskapskoncept bland annat i en artikel i tidskriften Psycology Today, under rubriken Managing three work groups – Does your company fika?
Fikapausens betydelse ska förvisso inte underskattas, men det ska heller inte fikabrödets. Det vet alla som någon gång delat en chokladboll med en kollega eller hittat en bit överbliven vetelängd från ekonomiavdelningens budgetmöte. Det finns experiment som visar att vi blir mer generösa mot våra medmänniskor och bättre på att uträtta vårt arbete om vi belönas med exempelvis en kaka, skriver läkaren och författaren Stefan Einhorn i sin bok Konsten att vara snäll.
Betänk då vilka underverk en semla skulle kunna åstadkomma?
Att fika med kollegorna på videolänk är liksom inte samma sak, det är ett futtigt substitut oavsett om du sitter där utan och ser hur andra slickar grädde ur mungiporna, eller själv trycker i dig något sött. Det smakar liksom inte lika gott – det är något nästan religiöst över att dela sötebröd med andra.
Bland annat kyrkan har tagit till sig den vetskapen. Förutom nattvarden, som ju är ett rituellt delande av bröd, så bjuder Svenska kyrkan i Älvsby församling in till digitalt semmelcafé för den som inte vill sitta och snyfta över sin fastlagsbulle i ensamhet.
Fettisdagen har för övrigt en religiös koppling – det är sista dagen under fastlagen och sista chansen att proppa i sig inför den efterföljande 40 dagar långa kristna fastan.
Men nu när många av oss haft social fasta i drygt 300 dagar kanske det ändå kan räcka. Visserligen kanske det inte finns semlor att köpa när allt återgår till det normala (om det någonsin gör det), men påminn chefen eller någon annan fikaansvarig om att det finns andra bakverk som sätter fart på produktiviteten och får oss att bli glada, goda och snälla mot varandra.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
