Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sötebrödsdagarna är över - ingen semla på jobbet i år

I dag kommer säkerligen det digitala fikat kännas extra mycket som ett hån. En fettisdag utan semla med kollegorna är som kaffe utan grädde (mandelmassa och bulle) – det är väl ingen fika säg?
Johanna Rovira Publicerad
Semlor.
54 procent av alla svarande i en undersökning som ett tårtföretag låtit göra vill ha bulle, tårta eller bakelse till fikat. Foto: Maja Suslin / TT

Att fika med arbetskamraterna är mer än en välbehövlig paus i arbetet, det är också en stund då hierarkier bryts, tankar byts samtidigt som social kompetens, kreativitet och kunskap utvecklas.

Jobbfika är en inhemsk sedvänja som börjat sprida sig till övriga länder och blivit hajpad som svenskt ledarskapskoncept bland annat i en artikel i tidskriften Psycology Today, under rubriken Managing three work groups – Does your company fika?

Fikapausens betydelse ska förvisso inte underskattas, men det ska heller inte fikabrödets. Det vet alla som någon gång delat en chokladboll med en kollega eller hittat en bit överbliven vetelängd från ekonomiavdelningens budgetmöte. Det finns experiment som visar  att vi blir mer generösa mot våra medmänniskor och bättre på att uträtta vårt arbete om vi belönas med exempelvis en kaka, skriver läkaren och författaren Stefan Einhorn i sin bok Konsten att vara snäll.

Betänk då vilka underverk en semla skulle kunna åstadkomma?

Att fika med kollegorna på videolänk är liksom inte samma sak, det är ett futtigt substitut oavsett om du sitter där utan och ser hur andra slickar grädde ur mungiporna, eller själv trycker i dig något sött. Det smakar liksom inte lika gott – det är något nästan religiöst över att dela sötebröd med andra.

Bland annat kyrkan har tagit till sig den vetskapen. Förutom nattvarden, som ju är ett rituellt delande av bröd, så bjuder Svenska kyrkan i Älvsby församling in till digitalt semmelcafé för den som inte vill sitta och snyfta över sin fastlagsbulle i ensamhet.

Fettisdagen har för övrigt en religiös koppling – det är sista dagen under fastlagen och sista chansen att proppa i sig inför den efterföljande 40 dagar långa kristna fastan.

Men nu när många av oss haft social fasta i drygt 300 dagar kanske det ändå kan räcka. Visserligen kanske det inte finns semlor att köpa när allt återgår till det normala (om det någonsin gör det), men påminn chefen eller någon annan fikaansvarig om att det finns andra bakverk som sätter fart på produktiviteten och får oss att bli glada, goda och snälla mot varandra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.