Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sötebrödsdagarna är över - ingen semla på jobbet i år

I dag kommer säkerligen det digitala fikat kännas extra mycket som ett hån. En fettisdag utan semla med kollegorna är som kaffe utan grädde (mandelmassa och bulle) – det är väl ingen fika säg?
Johanna Rovira Publicerad
Semlor.
54 procent av alla svarande i en undersökning som ett tårtföretag låtit göra vill ha bulle, tårta eller bakelse till fikat. Foto: Maja Suslin / TT

Att fika med arbetskamraterna är mer än en välbehövlig paus i arbetet, det är också en stund då hierarkier bryts, tankar byts samtidigt som social kompetens, kreativitet och kunskap utvecklas.

Jobbfika är en inhemsk sedvänja som börjat sprida sig till övriga länder och blivit hajpad som svenskt ledarskapskoncept bland annat i en artikel i tidskriften Psycology Today, under rubriken Managing three work groups – Does your company fika?

Fikapausens betydelse ska förvisso inte underskattas, men det ska heller inte fikabrödets. Det vet alla som någon gång delat en chokladboll med en kollega eller hittat en bit överbliven vetelängd från ekonomiavdelningens budgetmöte. Det finns experiment som visar  att vi blir mer generösa mot våra medmänniskor och bättre på att uträtta vårt arbete om vi belönas med exempelvis en kaka, skriver läkaren och författaren Stefan Einhorn i sin bok Konsten att vara snäll.

Betänk då vilka underverk en semla skulle kunna åstadkomma?

Att fika med kollegorna på videolänk är liksom inte samma sak, det är ett futtigt substitut oavsett om du sitter där utan och ser hur andra slickar grädde ur mungiporna, eller själv trycker i dig något sött. Det smakar liksom inte lika gott – det är något nästan religiöst över att dela sötebröd med andra.

Bland annat kyrkan har tagit till sig den vetskapen. Förutom nattvarden, som ju är ett rituellt delande av bröd, så bjuder Svenska kyrkan i Älvsby församling in till digitalt semmelcafé för den som inte vill sitta och snyfta över sin fastlagsbulle i ensamhet.

Fettisdagen har för övrigt en religiös koppling – det är sista dagen under fastlagen och sista chansen att proppa i sig inför den efterföljande 40 dagar långa kristna fastan.

Men nu när många av oss haft social fasta i drygt 300 dagar kanske det ändå kan räcka. Visserligen kanske det inte finns semlor att köpa när allt återgår till det normala (om det någonsin gör det), men påminn chefen eller någon annan fikaansvarig om att det finns andra bakverk som sätter fart på produktiviteten och får oss att bli glada, goda och snälla mot varandra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek