Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Snabbt bredband stör oss på jobbet

När bredbandet kommer till byn sjunker företagens produktivitet. En anledning kan vara att våra mobiler stör oss så mycket att vi jobbar sämre.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
När vi har tillgång till mobilt bredband jobbar vi sämre. Fredrik Sandberg/TT

Att ha bra bredband är antagligen positivt för ett företag. Men det har en negativ bieffekt: fiberoptiskt bredband minskar företagens omsättning och sysselsättning. Det visar en studie som Lunds universitet och Agri food har gjort tillsammans. Exakt vad det beror på vet inte forskarna, men de har en hypotes: internet och mobiler stjäl uppmärksamhet från oss när vi jobbar.

– Det är okontroversiellt att påstå att smartphones har negativa effekter. Det nya med vår studie är att vi påvisar negativa effekter även på företagens ekonomi. Studier visar att vi blir störda var tolfte minut av vår mobil och det förefaller vara rimligt att tro att detta också påverkar vårt arbete, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, i ett pressmeddelande.

Den negativa effekten av fiberoptiskt bredband beror troligen på att bredbandet gör det möjligt att även bygga mobilt bredband. Det är alltså mobilerna som är största boven i dramat. Forskarna kunde nämligen inte se någon negativ effekt på orter där mobilt bredband har svag täckning.

– Vi ser att den negativa effekten dyker upp först 2011. I och med att det sammanfaller med när 4G-nätet började byggas ut ligger det nära tillhands att tro att effekten har med det mobila bredbandet att göra. När ett område får optisk fiber kan man även anta att 4G-sändarmaster för mobilt bredband dyker upp, säger Martin Nordin.

Effekten av att ha bra surf i mobilen kan vara både direkt och indirekt, tror Martin Nordin. Den direkta handlar om att vi surfar på jobbet, den indirekta om att ständig uppkoppling kan leda till stress, psykisk ohälsa och sömnproblem.

Olika branscher påverkas dock olika. I branscher med låg internetanvändning saknas den negativa effekten och hotell- och restaurangbranschen gynnas till och med. Anledningen är förmodligen att internetbokningar ökar omsättningen.

Störst negativ effekt hittade forskarna i branscher med många högutbildade, där internetanvändningen generellt är högre.

Regeringens mål är att  95 procent av företagen och hushåll ska ha tillgång till supersnabbt bredband år 2020.

Studien omfattar cirka 300 000 företag i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält

Tangentbord kortkommandon laptop
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.

Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.

Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:

 

1. CTRL + Backsteg 

Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.

2. CTRL + Y

Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.

3. CTRL + Högerpil

Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.

4. CTRL + Z

Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.

5. CTRL + Alt + M

Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.

6. CTRL + Delete

Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.

7. CTRL + End

Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.